I flera borgerliga tidningar, däribland i den högerpopulistiska tidningen Göteborgs-Posten med sin högerextrema ledarsida, har ledarskribenter argumenterat för kärnkraft som om det vore ett klimat- och miljövänligt alternativ till elproduktion med fossila bränslen. Det är naturligtvis dumheter och i en artikel i ETC redogör geofysikern Herbert Henkel varför kärnkraft inte är ett miljövänligt och klimatvänligt alternativ:
1. Uranbrytningen resulterar enorma mängder (på grund av den låga halten uran) berggrund nedmalen till sandstorlek, som läcker de radioaktiva isotoper som uppstått i uranets sönderfallskedja och som fanns inkapslade i den intakta berggrunden. Genom krossningen ökas kontaktytan med biosfären. Ett problem som drabbar andra länder. Det är också skälet till att Sverige hittills inte har övervägt fortsatt uranbrytning.
2. Anrikningen lämnar efter sig stora mänger ”utarmat” (en typisk förskönande term) uran – isotopen 238 – som byggs in i ammunition och sprids på krigsplatser och där, under mycket lång tid, sprider sönderfallsprodukter, bland annat radon.
3. De koldioxidutsläpp som uppkommer på grund uranbrytning och – anrikning är inte obetydliga, tvärtom – de uppgår till cirka 30 procent av de utsläpp som gaseldade kraftverk orsakar och är därmed många gånger större per energienhet än utsläpp från processer där naturliga energiflöden omvandlas till el.
4. Elenergiomvandlingen (man kokar vatten) har cirka 35 procent verkningsgrad. Det betyder att 65 procent av energin i det anrikade uranet dumpas i havet (eller atmosfären) som värme. Den långvariga dumpningen i Östersjön (från alla kringliggande länder) har lett att den värmts upp – energi försvinner ju som bekant inte. Den växlas via havet till atmosfären. Det, plus gödning med fosfor och kväve gör att algerna frodas. Om man dammsuger lägenheten med 1 kW el från kärnkraft så värmer man samtidigt upp Östersjön med 2 kW och sin egen lägenhet med 1 kW.
5. Det utbrända bränslet (också en förskönande term) som i själva verket är ett extremt högaktiverat material med radioaktiva varianter av grundämnen, samt nyskapat plutonium. Det får under inga omständigheter komma ut i biosfären eftersom liv inte är anpassat att värna sig mot radioaktiva varianter av grundämnen som det i övrigt är beroende av.
6. De nyskapade plutoniumisotoperna lämpar sig för kärnvapen (förskönande term igen – det är terrorvapen) – och var en gång även i Sverige ett skäl att satsa på atomenergin (som det hette på den tiden).
7. Ödelagda områden efter kärnkraftshaverier som på grund av oförsäkrade risker drabbar alla i de länder där de inträffat (och deras grannar). Ekonomiskt och rent fysiskt – drabbad av smygande sjukdomar och förvisade från områden med radioaktivt nedfall.
8. Atomskrot – som uppkommer genom neutronbestrålning kring reaktorhärden och där skapar nya radioaktiva isotoper av de material som påverkas – måste också långtidsförvaras avskilt från biosfären.
Inte nog med det. Kärnkraft är dessutom omodernt och olönsamt. Det kräver mycket stora investeringar och när Sverige och Frankrike byggde ut sin kärnkraft skedde det me stora statliga subventioner. Utan statliga subventioner är det inte möjligt att bygga kärnkraft som kan bli lönsam för de företag som ska driva kraftverken.
Idag finns det också miljö- och klimatvänliga alternativ. Solenergi. Solceller. Ska elproduktionen byggas ut kraftigt är det betydligt bättre att bygga ut elproduktionen med hjälp av solceller. Det är dock en sorts elproduktion som inte kan kontrolleras av stora företag utan lämpar sig väldigt bra också för småskalighet. Det är därför en teknik som i sig själv motverkar kapitalismens koncentrationstendenser och storföretagens makt över tillvaron. Det är väl sannolikt också anledningen till att borgerliga ledarsidor argumenterar för kärnkraft som om solenergi inte fanns. Solenergi är mer demokratiskt än kärnkraft och kräver inga stora investeringar för att kunna byggas. Varenda litet hus kan förses med en anläggning.
Med många små elanläggningar blir ett samhälle inte heller så känsligt för strömavbrott av olika slag. Dessutom kan en stor del av elektriciteten produceras i södra Sveriges stora städer istället för långt ute på landet och i Norrland. Det gör också samhället mindre sårbart för störningar.
Kompletterat med vattenkraft och vindkraft blir elproduktion baserat på solenergi ett välfungerande energisystem. Vattenkraften kan köras när det finns lite solenergi och stå still när det finns mycket. El från vind produceras i huvudsak när det produceras lite solenergi så det kan jämna ut dalar i elproduktionen via solceller.
Läs också: Cwejman ute och cyklar om energi
