Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen som exempelvis LNG och lågsvavlig fartygsdiesel förväntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet. Detta skrubbervatten har giftiga effekter på djurplankton, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.
I Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen, som utgör så kallade svavelkontrollområden, tillåts sedan 2015 maximalt 0,1 viktprocent svavel i fartygsbränsle. Övriga EU följer det regelverk som beslutats av FN:s sjöfartsorgan IMO, som har en gräns på 3,5 procent svavel. År 2020 sänks den tillåtna nivån till 0,5 procent för hela världen. Men reglerna för att minska utsläppen till luft riskerar faktiskt medföra att havsmiljön blir sämre.
– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både så kallade öppna och slutna skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.
I ekotoxikologiska tester exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer. Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.
Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukterna som avskiljs tas iland. Vid jämförelse utgör utsläppen från öppna skrubbrar en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.
Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.
– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.
– Om vi tillåter tvättade avgaser att föras ner i havet lägger vi till ytterligare en källa av föroreningar till de marina ekosystemen, förutom alla de som redan existerar. Det stämmer dåligt med FN:s globala miljömål som säger att vi till 2025 ska förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, säger Kerstin Magnusson.
Prisskillnaden mellan bunkerolja och lågsvavligt bränsle ligger idag på omkring 300 dollar per ton. En skrubberanläggning betalas i regel tillbaka inom ett år.
– Att skapa nya miljöproblem på det sätt som man gjort genom att tillåta den här typen av reningsteknik är fel ur hållbarhetsperspektiv. Det har inte gjorts grundliga miljöstudier innan reglerna gick igenom. Med skrubbrar, och förstås framförallt de utan rening, flyttar vi bara runt föroreningarna, säger Hulda Winnes.
I Östersjön används redan idag skrubbrar av många fartyg. Kanske är det en bidragande orsak till Östersjötorskens problem. I många länder och hamnar har utsläpp från skrubbrar i vattnet förbjudits, men inte i Sverige.
I Göteborgs hamn har det diskuterats, men man har inte tagit beslut om förbud utan uppmanar istället till att inte använda open-loop-lösningar i hamnen.
– Ur havsmiljösynpunkt och baserat på kunskapsläget anser vi att det är dags för Sverige att agera i den här frågan och besluta om att förbjuda skrubbervatten i den svenska havsmiljön. Vi bör även arbeta för att liknande förbud införs inom Europa och globalt, säger Eva-Lotta Sundblad,vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet.
Läs också:
- LNG är bättre än bunkerolja
- LNG är bättre än fossilolja
- LNG-terminalen i Göteborg innebär mindre miljö- och klimatfarliga utsläpp
- Miljörörelsens verklighetsfrämmande motstånd mot naturgas
