Kärnkraft kan producera mycket energi, stabilt och utan att vädret påverkar. Solenergi, vindkraft och vattenkraft är alla på olika sätt beroende av vädret. Vattenkraft i mindre utsträckning än de andra då dammar kan användas för att lagra energi. Men det gör också att vattenkraften kan utnyttjas som batteri för vindkraft och solel.
Vindkraft producerar mycket el när det blåser. Det blåser mer på vintern då elbehovet är större. Vindkraften finns främst i områden som ligger ganska långt från befolkningscentra även om den inte i sin helhet ligger lika långt bort som vattenkraftverken. Vindkraft ligger alltså närmare förburkningsplatserna vilket är bra.
Ännu närmare förbrukningsplatserna ligger solelsproduktion. Den kan till stor del byggas ut inne i existerande tätorter, på hustak och industritak. Solel producerar mest el när vindkraften producerar minst, dvs på sommaren och dagar när det inte är molnigt (molnighet och blåst sammanfaller oftast) och producerar mer på dagen när elbehovet är större än på natten.
Sammantaget är en kombination av vindkraft, vattenkraft och solel mycket flexibel och välfungerande. De tre kraftslagen behöver ingen kärnkraft som ligger och producerar en basnivå av elektricitet.
Ibland kan dock en ordentligt utbyggd vindkraft i ett land som Sverige producera för mycket el under enskilda perioder. El som det inte finns behov av. Den kan naturligtvis exporteras till andra länder men om de också har en ordentligt utbyggd vindkraft fungerar inte det. Men då kan överskottselen användas för att producera vätgas (detta görs redan idag i Tyskland på försök). Vätgas kan användas som ersättning för fossila bränslen i fordon och kan användas i gasturbinverk för att producera el. Vätgasen kan alltså användas som batteri för solel och vindkraftsel.
Det är också möjligt och lämpligt att lagra el med hjälp av batterier. För solenergi innebär detta att el kan sparas från dagen för att sedan kunna användas på natten.
Sol, vind och vatten är helt enkelt en bra kombination. Det sa vi redan 1979 under kampanjen för folkomröstning om kärnkraften.
Elproduktion:
- Vindkraft (40%): vinter och höst, molnigt, blåsigt
- Solel (10%): sommar och vår, soligt, dag
- Vatten (40%): vinter, vår och höst, regnigt, när det behövs
- Övrigt (10%)
- Vätgas (gasturbiner): när det behövs
- Batterier: när det behövs
Övrigt är bland annat biobränslen, avfall, överskottsgas (stålverk) och överskottsvärme (massafabriker) från industriprocesser. Dessutom kan överskottsvärme från industrier användas i fjärrvärmesystem vilket minskar behovet av kraftvärmeverk (producerar fjärrvärme och el, idag använder de främst biobränslen).
Kostnaderna för elproduktion med hjälp av vatten, sol och vind är små jämfört med kostnaderna för kärnkraft. För att snabbt åtgärda klimatproblemen är sol och vind överlägsna kärnkraften. Det går snabbt att bygga ut vindkraft och solenergi. Att bygga ett kärnkraftverk tar decennier.
Under 2018 ökade mängden installerad vindkraft med 689 MW till totalt 7 300 MW. I princip har vindkraften byggts ut så att det motsvarar en kärnkraftsreaktor vartannat år sen 2006.
Om takten i utbyggnaden av solelsproduktion vore lika hög vom utbyggnadstakten av vindkraft hade varit bra. Det är den tyvärr inte. Främst på grund av en lagstiftning och ett regelverk som motverkar ökad solelsproduktion. Installerad effekt i solkraftsanläggningar är 410 MW.
Vattenkraften kan inte byggas ut mer i Sverige förutom att det skulle gå att öka lagringskapaciteten genom att skapa fler pumpkraftverk. I Sverige finns idag bara tre stycken, men det har funnits ytterligare två. Den installerade effekten i vattenkraft är idag 16 300 MW.
Installerad effekt i gasturbiner, diesel och gasmotorer är 1 577 MW. Idag drivs de främst med naturgas (fossilgas), men kan konverteras till vätgas.
När det gäller kraftvärme från industrin (överskottsenergi) är den installerade effekten 1 441 MW och i vanliga kraftvärmeverk (främst biobränslen och avfall) 3 528 MW. I rena fossileldade kraftverk är den installerade effekten 1 433 MW. De sistnämnda kraftverken används normalt inte.
Källor: Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Energiföretagen, Svensk Vindenergi, Svensk Solenergi
