Det begås många berott i Brunnsparken för att många personer vistas där. Fler personer än någon annan stans i Göteborg. Att bygga om Brunnsparken förändrar därför ingenting. brottsligheten kommer inte att minska. Ändå tror politiker, tjänstemän och journalister det. Därför byggs Brunsparken om ungefär vart 15:e år.
Från park till torg, från torg till park, från många bänkar till inga bänkar, från inga bänkar till många bänkar. Med servering, utan servering. Osv. Ombyggnaderna är i allmänhet ett rent slöseri med resurser och brottsligheten i Brunnsparken förändras överhuvudtaget inte. Mark Isitt skriver bra om detta i Göteborgs-Posten:
Ombyggnaden av Brunnsparken beräknas kosta (minst) 18 miljoner. Det är förstås ingenting jämfört med Västlänkar och linbanor och Hisingsbroar och Marieholmstunnlar och allt vad det nu heter, men detta är en – om möjligt – ännu sämre investering. För här är nyttan noll.
Problemet ligger någon helt annanstans.
Isitts artikel handlar dock främst om historielösheten i Göteborg. Exempelvis om idiotin i att låta Grönsakstorget och Kungstorget vara parkeringar.
Varför tvingades exempelvis matbilarna som fanns på Kungstorget bort? De skapade ju liv och rörelse på platsen. Nu återfinns matbilarna på Magasinsgatan och kring Nordstan där det finns liv och rörelse ändå med det är inte speciellt trivsamt på Spannmålsgatan så ingen hänger ju där för att äta på det sätt som skedde vid Kungstorget.
Och varför förvandlas inte Grönsakstorget till en enda stor uteservering? Göteborgs bästa läge för ett torg, riktat mot sydväst och ändå med skydd från vinden. Dvs soligt och inte blåsigt.
Och varför är kulturbyggnaderna oanvända och stängda? Varför inte restauranger och museer. En utställning om Dickson i Dicksonska palatset kombinerad med en Dicksonpromenad som inkluderar kontorshuset i Majviken, Överås, Robert Dicksons stiftelses hus i Haga och Majorna och Milow–Dicksonska lantgården (som visserligen inte finns längre, men en skylt på platsen kunde ju vara aktuell) med mera.
Motsvarande för Busck och Gathenhielm (Gathenhielmska huset, Lärjeholm, Norra Hamngatan 4, Almedals Fabriker, med mera) familjen Ekman (Kviberg, Gubbero, Stora Torp, Jakobsdal, Bellevue (Gamlestaden), Carnegie sockerbruk och porterbryggeri), Sahlgren (Sahlgrenska huset, Sahlgrenska sockerbruket, Kristinedal, Ånäs landeri, Kålltorp Övergården Magnus och Fürstenberg (Palacehuset, Katrinedal) och mycket mer.
