Har IPCC fel om jordbrukets utsläpp av växthusgaser?

Per Frankelius, docent / universitetslektor på Linköpings universitet, menar i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal att FN:s klimatpanels (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) beräkningar av växthusgasutsläppen från jordbruket är felaktiga och kraftig överskattar jordbrukets utsläpp.

Lantbrukets klimatpåverkan illustrerats ofta med figurer som visar hur olika växthusgaser avges. Här brukar anges metan (CH4 ) från djurens matsmältning och från lagring av stallgödsel, lustgas (kväveoxid N2O) från kväveprocesser i jorden och koldioxid (CO2 ) från jordbrukets olika maskiner.

Enligt den senaste och femte rapporten från IPCC, AR5, publicerad 2014, hävdas det att lantbruk, skogsbruk och annan landanvändning (AFOLU) står för 24 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Endast en annan sektor, energi och värmeproduktion, ger ett större bidrag på 25 procent. I en separat rapport från IPPC om landanvändning från 2019 modifieras siffran till 23 procent, men det understryks också att:

Agriculture, forestry and other land use (AFOLU) is a significant net source of GHG emissions (high confidence), contributing to about 23% of anthropogenic emissions of carbon dioxide (CO2), methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) combined as CO2 equivalents in 2007–2016 (medium confidence).

Frankelius menar att dessa siffror är felaktiga då IPCC inte beaktar effekterna av fotosyntesen och har räknat bort effekterna av det som odlas och skördas i jordbruket. Den koldioxid som tas upp av dessa grödor och det syre som produceras räknas inte av IPCC vilket innebär att jordbrukets växthusgasutsläpp överskattas:

The fundament of agriculture is plant cultivation and accordingly the photosynthesis. This chemical reaction is a powerful phenomenon, or as Neil A. Campbell et al. (2018) put it: “No chemical process is more important than photosynthesis to the welfare of life on Earth” (p. 279). It should be kept in mind that plants conduct both photosynthesis and cell respiration.

The net effect from these two chemical processes is a positive climate effect and the process behind it can be summarized like this: Huge amounts of CO2 are caught every year by crops that, in turn, generate huge amounts of O2, which is good for the climate. At the same time these crops bound C in their shoots and roots including rhizodeposition (Whipps & Lynch, 1985). Regarding organic C left in the fields as a result of roots alongside residues from shoots, estimations point at 2750 Tg annually on a global level (Paustian et al., 2016).

Han är orolig för att detta ska påverka livsmedelsproduktionen så att den minskar. Det kan också innebära att den biologiska mångfalden minskar om de åtgärder som vidtas minskar mängden betesmarker.

Även om jordbruket enligt Frankelius inte släpper ut så mycket växthusgaser som IPCC påstår finns det behov av att minska utsläppen från jordbruket:

  1. Nya odlingskoncept för att se till att fälten är gröna året om
  2. Mer gödning och gödsel med smarta metoder
  3. Sprida mer biokol
  4. Ersätta dieselmotorer med fossilfri energi
  5. Boosta fotosyntesen med DNA-teknik
  6. Använda åkrarna till att producera solel som tillägg till jordbruket
  7. Minska packningen av marken som orsakas av maskinerna

 

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!