Strejker i hela Europa

Den ekonomiska krisen har fått regering efter regering att föreslå omfattande nedskärningar, privatiseringar och lönesänkningar som drabbar vanligt folk och arbetare. Detta har lett till upprepade strejker och demonstrationer i Grekland. I Spanien är det på väg att utlösa en generalstrejk och till och med i Danmark har det varit jättedemonstrationer och strejker.  Europa börjar bli oroligt som en konsekvens av den nyliberala politiken som förs och som hela EU-projektet är en del av.

Men regeringarnas och EU:s beslut om att kostnaderna för krisen ska betalas av de fattiga, av arbetarna, av vanligt folk måste bekämpas. Det är inte vanligt folk som är ansvariga för krisen utan det är banker och bankdirektörer. Banker som räddats med hjälp av  vanligt folks pengar. Våra skattepengar. Det borde vara bankdirektörerna, bankernas ägare och bankerna som fick betala krisen. Inte vanligt folk. Därför måste det vara stopp på nedskärningar för vanligt folk och tid för att bankerna blev gemensamt ägda under kontroll av de anställda och kunderna.

Intressant?
Bloggat: Kildén & Åsman, Uppkäftiga Uppsala,
Läs mer: Internationalen,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Ja och så gick SAP språkrören Sahlin och Östros ut i DN häromdan och ställde sig helhjärtat på det europeiska Tea-bagger gängets sida med sin bisarra artikel – ‚ÄùEuropa behöver en ny och stramare stabilitetspakt‚Äù.

    Att ha överskott i finanserna är av största betydelse för att få hög tillväxt och fler jobb.

    Vilket är kvalificerat tea-bagger nonsens. Cameron har Göran Persson som nedskärningsförebild, och nu går SAP språkrören ut och ställer sig helhjärtat på nye finansministern Osbornes sida, tillsammans med Merkel, Trichet och de andra som på fullt allvar tycker att stålbad och tagelskjorta för folket är den rätta medicinen för att ”rädda” euron, EU och bankerna.

    Eurokrisen har blottlagt svagheter i valuta¬?unionen. Många europeiska länder har, till skillnad från Sverige, mött den dramatiska utvecklingen på de finansiella marknaderna med redan svaga offentliga finanser. Europas ledande politiker har därtill agerat svagt och kortsiktigt. Resultatet ser vi nu i form av fallande kurser på världens börser och en försvagad euro.

    Så de har agerat svagt och kortsiktigt när de inte genast lagt sig raklånga för att krypa för de finansiella spekulationsmarknaderna utan initialt försökt värna folket som valt dem? Man undrar om dessa två har alla segel uppe.

    Förstår dessa två överhuvudtaget vad det inneburit om man haft sk balanserad budget när den privata sektorn i 90-tals krisen skulle avbörda sig en stor överskuldsättning, förstår de inte vilken arbetslöshet det blivit då om inte det offentliga gått in och hållit uppe efterfrågan. Nu gjorde förstås Bild/Wibble allt de kunde för att inte göra rätt men situationen hade inte kunnat mötas utan att det offentliga hållit uppe efterfrågan.

    De verkar inte heller ens på minsta sätt begripa att det var rekordstora överskott i utrikesaffärerna (år efter år 7-8%, fram tills nu) som gjorde att Perssons huvudlösa åtstramningspolitik inte innebar en fullständig strypning av vår nationella ekonomi. Men trots det innebar politiken 6,2 % öppen arbetslöshet i högkonjunktur, ett stort utanförskap, brinnande förorter.

    Hard Core Wall Street lakejer som Geithner och Summers låter som om de skrev för proletären när de uttrycker oro för arbetslösheten och vill ha stimulans av ekonomin och varnar för den galenskap EU-bossarna nu håller på med när de med stålbad och tagelskjorta ska få till exportledd tillväxt i en hel världsdel.

    Memo to Deficit Hawks: Let’s Get the Facts Right