Drevet mot Juholt – intern uppgörelse i socialdemokratin?

Att det finns sådana ingredienser i drevet mot Håkan Juholt har jag påpekat tidigare. När det läcker som ett såll inifrån ett parti till diverse tidningar så är det nåt som inte står rätt till. Nu hävdar Daniel Suhonen samma sak. Suhonen tillhör ju den inre socialdemokratin så han bör ju veta om det är så eller inte kan man tycka. Hans analys är att Håkan Juholt är en mittensosse som hotar makthegemonin inom socialdemokraterna. En makthegemoni som han menar finns hos en högergrupp som är anhängare av privatisering och nyliberal avregleringspolitik.

Jag måste säga att jag inte riktigt kan se att Håkan Juholt är något annat än en högersosse. Men en högersosse av mer traditionellt snitt än de som fanns runt Mona Sahlin och som Juholt rensade ut när han blev partiledare. Min uppfattning är att Håkan Juholt är en betongsosse av samma skrot och korn som de som styr och dominerar det socialdemokratiska partiet i Göteborg. För att kunna bli partiledare allierade han sig med vänsterkrafter i partiet till vilka Suhonen nog kan anses höra. När det första förslaget till alternativ budget las fram i år av så var detta en traditionell socialdemokratisk högerbudget som inte accepterades av vänstern i partiet. Håkan Juholt och Tommy Waidelich tycks då ha hamnat i konflikt med den vänsterfalang inom partiet som röstat fram honom till partiledare.

Det kan alltså som jag ser det finnas två olika grupper inom det socialdemokratiska partiet som kan vilja få bort Håkan Juholt och frågan är därmed kanske inte fullt så enkel som Daniel Suhonen gör gällande. Detta även om jag nog anser att Suhonen uppfattning att det främst är partihögern som läcker uppgifter för att försöka komma åt Håkan Juholt är troligare än att det är vänstern i partiet. Men striden kring budgeten kan ha försvagat Juholts position inom partiet och därmed gjort det lättare att angripa honom.

Suhonen menar dessutom att hela drevet kan vara iscensatt, orkestrerat av högern inom det socialdemokratiska partiet och media har hakat den interna kampanjen för att få bort Juholt utifrån de politiska intressen media har. Dvs att Sverige ska behålla en borgerlig regering med nyliberal nedskärningspolitik och privatiseringar. Dvs en politik som ökar klassklyftorna och segregationen i samhället.

När det gäller själva anklagelsen om eventuellt bidragsfusk har jag tidigare kommenterat den och ämnar inte i detta inlägg skriva mer om den. Jag anser att Juholt gjort fel, jag anser att alla riksdagsmän har för höga löner, jag anser att Håkan Juholt kan sitta kvar som partiledare då även sådana måste ha rätt att göra fel och jag har ingen aning om det är ett brott eller inte. Det får brottsutredningen visa.

Intressant?
Bloggat: Röda Berget, Bergmark, Annarkia, Tullgren, Röda Malmö, Ett hjärta rött,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Det behöver inte finnas någon politisk skillnad. Det kan handla om kompisgäng – eller kanske snarare karteller. Folk blev av med förväntade ministerposter vilket gav dem sämre lön och sämre möjligheter till framtida styrelse- och konsultuppdrag. Helt enkelt ett avbräck i den framtida ekonomin.

    Det är mycket bråk om riksdagsplatser och annat som egentligen handlar om personlig ekonomi. Därför är skandalen inte alls eventuellt bostadsbidrag utan snarare de höga lönerna. Ingen människa kan tala för arbetarklassen samtidigt som han uppbär en månadslön på 144 000 kronor.

  • Allfons Mållgan

    Intern behöver den väl ändå inte vara. Vi såg ju i valrörelsen hur Timbro betalade en del socialdemokrater för att slå split.

  • Varför skulle högern inom (S) sänka Juholt när han precis lagt en höger-budget?

    • Inte vet jag. Men det finns ju också rena köttgryteargument. Dvs personligt intresse av makt. Det behöver ju inte handla om politiska motsättningar utan det kan handla om motsättningar mellan olika maktcentra/politiska klickar också.