Minskad valfrihet i skolan med privatisering

Nedläggningen av Buråsskolan i Burås i södra Göteborg kommer på ett avgörande sätt att minska valfriheten i några av Göteborgs tätast befolkade stadsdelar, Krokslätt (Fredriksdal, Almedal, Elisedal, Burås, Mossen, Getebergsäng) och Johanneberg. Den kvarvarande kommunala skolan med låg- och mellanstadium i området , Johannebergsskolan, är redan överfull så där kan eleverna inte gå.

Högstadieelever kommer sannolikt att söka sig till någon av alla de privatskolor som finns i området och i centrala Göteborg. Skolor som aldrig vill driva lågstadium då de i så fall måste ha skolgård. Genom att inte driva skolor med gårdar kan de privata alternativen använda dåliga och ganska olämpliga lokaler för skolverksamhet. De små eleverna som idag går i lågstadiet på Buråsskolan får antingen åka ända till Mossebergsskolan i Guldheden vilket innebär att korsa tre stora och mycket trafikerade gator och en spårväg. Det går att åka buss också, då behöver man i de flesta fall bara korsa en tungt trafikerad gata.

En av anledningarna till nedläggningen av den gamla skolan är dyra skollokaler. Vilket är idiotiskt. Kommunen debiterar så hög internhyra så att kostnaderna för skolverksamheten blir för hög. Detta är ju en ren fiktiv kostnad som enbart försämrar möjligheterna till bra skola för alla. En annan anledning till nedläggningen är privatiseringen av skolan som gjort det svårt att behålla tillräckligt elevantal för att driva högstadium. Ett beslut för sådär 15-20 år sen, mot bättre vetande, om att öppna ytterligare en kommunal högstadieskola i centrala Göteborg, i Guldheden, spelar också roll.

Politikerna i Centrum bidrar genom nedläggningen av Buråsskolan till exakt det som Edda Manga skrev om på kultursidorna i GP häromdagen. Minskad valfrihet:

Om räknenissarna får som de tycker på fredag läggs min dotters kommunala skola ner. Det skulle betyda att en del högstadieelever som går i kommunal skola i stadsdelen tvingas välja ickekommunala skolor och att den kommunala montessoripedagogiken får ett knivhugg. Den så kallade friskolereformen – som egentligen borde kallas profitbolagsinvasionen eller plundringsreformen – håller på att ta död på den kommunala skolan. Drivkrafterna bakom denna process är förödande för odlandet av det gemensamma, som är samhällets grund.

Denna artificiella katastrof styrs av föreställningar om ekonomisk nödvändighet och uppgivenhet vad gäller möjligheten att politiskt påverka dåliga bestämmelser. Som att kommunen ska leka uthyrnings­bolag med sina egna byggnader till sina egna verksamheter så att gamla, vackra, välutrustade skolor blir en belastning snarare än en tillgång för de kommunala skolorna, medan billiga lokaler som inte är anpassade till elevernas behov ger en konkurrensfördel till de så kallade fria skolorna.

Detta förstärks och fördjupas av medelklassföräldrars effektiva disciplinering i de ”aktiva” valens imperativ genom föreställningen att förlorarna i detta system kommer att bli de barn vars föräldrar inte gör aktiva val. Valtvånget omvandlar föräldrarnas kärlek till sina barn till instrument för nedmonteringen av den kommunala skolan. Vilket i nästa skede innebär att det inte finns något val. Föräldrarna tvingas välja profitdrivna utbildningsinstitutioner till sina barn och av den omhuldade valfriheten blev inget.

Och samtidigt blir det plågsamt uppenbart hur vänsterpartister enbart pratar och nästan aldrig agerar på ett bra sätt när det verkligen gäller. Istället för att ta initiativ till att organisera protester mot nedläggningen av en gammal kommunal skola så röstar vänsterpartisten för nedläggningen av Buråsskolan. Istället för att agera och protestera sitter vänsterpartisterna i praktiken fast i samma nyliberala privatiseringstänkande som präglar alla andra partier. Med fortsatt försämring av  skolan som följd.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements