Ompröva privatiseringarna inom offentlig sektor

Privatiseringarna inom offentlig sektor har gett blandat resultat, men generellt inte lett till de effekter som har eftersträvats. Inte heller har de näringslivsinspirerade styrningsmetoderna som tillämpas inom offentlig verksamhet (NPM) levererat förväntat resultat. Det menar Per Molander, som i en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) diskuterar erfarenheterna från bland annat skolans, sjukvårdens och socialförsäkringens områden.

I strävan efter en effektivare verksamhet har områden som tidigare var i offentlig regi övergått i privat regi. Offentlig verksamhet har också genom new public management tagit till sig styrningsidéer från näringslivet. I  ESO-rapporten analyserar Per Molander dels hur gränsen mellan offentligt och privat bör dras, dels hur den offentliga verksamheten bör styras.

Erfarenheterna av de genomförda förändringarna är ofta negativa. Bland annat beror det på att privat och offentlig sektor skiljer sig åt i en rad viktiga avseenden, något som inte beaktats i tillräckligt hög grad.

– De NPM-inspirerade reformerna har inte infriat givna löften om höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter. Det är därför dags att ompröva de genomförda förändringarna, säger Per Molander i ett pressmeddelande.

Tre förhållanden dominerar utfallet av den förändrade skolpolitiken: försämrade resultat, ökad spridning av resultaten till följd av ökad sortering av eleverna och betygsinflation.

Mycket markerad är nedgången i den kvalitetsjusterade lärartätheten. En del av detta kan återföras på det ökade kommunala ansvaret, men de privata skolorna förstärker effekten genom att ha både lägre lärartäthet och fler lärare utan behörighet än de kommunala.

Vid sidan av den spontana sortering som uppkommer till följd av elevers och föräldrars val finns också belägg för att de privata skolorna sorterar bland de sökande eleverna, i strid med gällande regelverk. Konkurrensen om eleverna har också lett till betygsinflation, eftersom betygen är ett huvudinstrument i marknadsföringen. Det föreligger ett dubbelt glapp, dels mellan nationella prov och betyg, dels mellan den lokala rättningen av de nationella proven och kontrollrättningar av externa bedömare. Konsekvensen är att betygssystemet urholkas på sitt informationsvärde.

Inom hälso- och sjukvården är förändringarna än så länge mindre långtgående, eftersom privata vårdgivare har funnits länge inom systemet och det obligatoriska vårdvalet genomfördes relativt nyligen. En viss ökning av utbudet har skett framför allt i de mer tätbefolkade områdena, med åtföljande ökade utgifter.

Det finns en tendens till koncentration av mindre vårdkrävande patienter hos de privata vårdgivarna, vilket med gällande ersättningssystem kan innebära en felaktig tilldelning av resurser.

Inom socialförsäkringen har NPM-inspirerade förändringar genomförts i pensionssystemet genom premiepensionerna och i assistansersättningen. Förvaltningskostnaderna är höga i de privata fonderna trots aktivt förhandlande från Pensionsmyndighetens sida, och spridningen i utfall bland de blivande pensionärerna är hög. Det statliga alternativet i 7 AP-fonden har utvecklats väsentligt bättre än den genomsnittliga privata fonden, samtidigt som förvaltningsavgiften har varit avsevärt lägre.

Sammanfattningsvis framstår de NPM-inspirerade reformerna inte som adekvata svar på de problem som har identifierats för den svenska offentliga sektorn. Det finns därför starka skäl att ompröva en del reformer.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements