Kärnkraftsvänstern – ytterligare en urspårning mot det högerextrema

Jag har skrivit ett par inlägg om de personer inom vänsterpartiet som kan anses vara anfäktade av stalinism och vilka konsekvenser det kan få som exempelvis urspårning mot högerextremism. Johan Ehrenberg har för sin del skrivit två artiklar i ETC om en likartad urspårning mot höger som kan hittas inom vänsterpartiet. Den så kallade kärnkraftsvänstern.

Precis som Ehrenberg deltog jag i den stora Barsebäcksmarschen år 1979 med 15 000 deltagare. Fast vi från Västsverige hade inte samma problem med banderollerna som stockholmarna, Det vi krävde då var en satsning på sol- och vindenergi istället för kärnkraft. Någon sådan satsning blev aldrig av, socialdemokraterna fortsatte istället att satsas på storskaliga centralistiska lösningar i form av kärnkraft.

Idag satsas det desto mer på vindkraft. Anledningen är att vindkraft är mycket billigare och ekonomiskt fördelaktigare än kärnkraft. Även solenergi är mycket billigare än kärnkraft och i många länder satsas också kraftigt på detta. Trots detta finns det ett antal vänsterpartister och klimatdebattörer som vill bygga ut kärnkraften för att minska användningen av fossila bränslen:

Moderaterna – med starka relationer till stora svenska företag – vet förstås att kärnkraften är olönsam och hopplöst efter idag. Men man kan vinna poäng mot Socialdemokraterna kortsiktigt och slipper dessutom konkurrera om klimatpolitiska förslag med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har betydligt större kunskap och och genomarbetad klimatpolitik. Sverige­demokraterna vill bara nå äldre socialdemokratiska väljare och slippa prata klimatfrågan i övrigt. Kärnkraften blir det enda man kan säga inför klimatkrisen. Sedan kan man återgå till invandringsfrågan.

Den cyniska logiken faller dock på de ihärdiga vänsterkrafter som lika envetet och med exakt samma argument i 40 år försvarat kärnkraften. En del av dem är kända klimatdebattörer och omställningsprofiler. I Dagens ETC har du kunnat läsa Rikard Warlenius (V) som idag argumenterar för kärnkraftens fortsättning. En av världens mest kände klimatprofiler och även medverkande i Dagens ETC,  George Monbiot, försvarar kärnkraften därför att den i detta läge motarbetar fossil energi som är det stora hotet mot människans överlevnad.

Det finns fler vänsterprofiler. Per Björklund på Flamman. Mikael von Knorring, långvarig medlem i Vänsterpartiets ledning. Även den brittiske klimatförfattaren Mark Lynas delar åsikterna. Och före detta språkröret Åsa Romson (MP) har i en ny utredning skrivit under att kärnkraften bör behållas idag.

De som motarbetar utvecklingen är de stor eljättarna då vindkraft och framförallt solenergi innebär att deras makt över samhället kommer att minska. Vanligt folks makt kommer att öka. För vänstern är detta viktigare än de ekonomiska argumenten.

Just nu är det den kapitalistiska ekonomin som styr. Kärnkraft är inte lönsamt. För att kunna bygga ut kärnkraften skull det därför behövas statliga subventioner både till byggandet och driften. Det är slöseri med resurser. Mycket bättre vore om staten såg till att solenergiutbyggnaden underlättades och snabbades på. Bort med de idiotiska reglerna om att en privatperson inte får producera mer än den förbrukar och de regler som gör att företag måste betala moms på den egna produktionen av solel.

De vänstermänniskor som inte inser att sol- och vindkraft innebär större småskalighet och större inflytande för vanligt folk är förblindade. Det har glömt vad vitsen med socialism är, människors frihet och jämlikhet. Med solenergin följer att vanliga människor kan påverka sin gen situation och inte längre är helt hänvisade till energijättarnas totalt överdrivna nätavgifter. Kärnkraftsvänstern är faktiskt bara ytterligare en konsekvens av den stalinanstrukna/stalinskolade/leninistiska vänsterns dåliga skolning och deras totala underskattande av demokratin. Som Johan Ehrenberg skriver:

Jag har aldrig varit stalinist eller maoist, jag har politiskt alltid trott att demokratin har ett egenvärde som är större än något partis eller ledares ”klokhet”.

Jag är övertygad att ett nytt samhälle bara kan födas genom individernas medvetna övertygelse och beslut, inte genom något kollektivt mirakel av medvetande som bara finns ur det sociala livet. Alla kollektiv bör bestå av medvetna individer som väljer det. Förändring kommer inte av politiska slagord, det kommer av vad individerna faktiskt gör.

Men det jag aldrig ändrat syn på, är staten. Alltså statens roll i ett borgerligt styrt samhälle, jag hävdar fortfarande att Blå tågets beskrivning av staten och kapitalet är en fantastisk sann sammanfattning i en enda låt.

När man som socialist i ett samhälle som vårt argumenterar för ”gemensamt ägande” eller ”statliga bolag” så måste man vara väldigt medveten om att staten och kapitalet samtidigt sitter i samma båt. Ett statligt flygbolag är inte en progressiv sak, ett statligt oljebolag eller raffinaderi är en klimatförstörare och inget radikalt. Statlig tv blir inte automatiskt neutral eller radikal, statliga energibolag är inte annorlunda än de privata förstörarna. Det är nämligen skillnad på att äga infrastruktur jämfört med att äga vinstmaximerad produktion.

Det som skiljer statliga från privata storbolag är ägandet som ger ett litet utrymme för politiska rörelser att vrida utvecklingen snabbare. Det är lättare politiskt att få kommunala byggbolag att bygga rätt än det är att få de privata fastighetsjättarna att välja det.

Men det krävs enorma rörelser för att göra det, det räcker inte att rösta i val och hoppas ”de ska göra rätt” eftersom det som styr samhället inte är rösterna vi lagt utan det som styr är samarbetet mellan kapital och stat.

Det är därför vi i Sverige har bromsat förnybar ren energi i årtionden.

Det är därför vi har ett så dåligt jordbruk och ännu sämre skogsbruk.

Det är därför vår trafikpolitik varit motorföretagens och inte järnvägens.

Solenergi bidrar till mer demokrati i samhället. Bidrar till mer småskalighet vilket i praktiken också innebär ett mer demokratiskt samhälle. Kärnkraftvänstern med sin dåliga skolning och sin bristande förståelse för vikten av demokrati skiter i detta och likt gamla socialdemokratiska betongsossar vill de hellre ha statliga företag, storskalighet och bristande demokrati. Dessutom vill de slösa med resurser.

Denna kärnkraftsvänster är för mig ytterligare ett tecken på hur leninistiskt/stalinistiskt anfäktad vänster med dålig skolning spårar ur mot höger och gör gemensam sak med fascister och andra högerextremister. Det är inte förvånande att det sker i just klimatrörelsen som i motsats till miljörörelsen inte har någon demokratisk organisering och inte ens tycks se detta som väsentligt.

Problemen kring demokratisyn i förhållande till leninism/stalinism syntes tydligt redan i Folkkampanjen Nej till kärnkraft i slutet av 1970-talet då vänsterpartiet kommunisterna ihop med centerpartiet och socialdemokrater mot kärnkraft ville ha en rörelse som var odemokratiskt organiserad. Så blev det också i huvudsak, men inte överallt då miljörörelsen (Miljöförbundet framförallt, idag heter de Jordens Vänner) på många håll förde en framgångsrik kamp för demokrati i antikärnkraftsrörelsen och såg till att Folkkampanjen på många håll blev en gräsrotsdominerad rörelse.

Linje 3 som var för en omedelbar avveckling av kärnkraften vann i de områden där antikärnkraftsrörelsen var och förblev en demokratiskt organiserad gräsrotsrörelse. Sämst gick det i områden där riksdagspartierna gjort Folkkampanjen mot kärnkraft till en odemokratisk partikoalition.

Läs mer:

• Att stalinister blir högerextremister är inte helt ovanligt
• Vad och vem är vänster inom Vänsterpartiet?
• Vänsterpartiets parlamentariska blindhet
• Demokrati, rörelsearbete, EU och socialismens möjlighet
• Stalinism är inte vänster