En välkänd sanning är att om två unga män med i övrigt lika förhållanden begår samma brott men bara en av dem åker fast så är det mycket större chans att den som inte åker fast upphör begå brott när den blir vuxen eller till och med innan dess. Den som däremot döms för brott kommer att förbli brottsling och begå en mängd brott i resten av sitt liv. Därför är det oftast negativt att döma unga människor till långa och hårda straff. Istället för att de i framtiden kommer att avstå från brott skolas de genom den långa vistelsen i fängelset istället in i brottslighet genom att det enda umgänge som finns är med andra som begått brott, dvs kriminella. Den unge man som inte åker fast får istället en möjlighet att umgås med personer som inte är kriminella.
Långa straff är alltså negativt och ungdomsrabatter är något bra och positivt. i Danmark finns ingen ungdomsrabatt och den som anses vara medlem i ett gäng får hårdare straff. En konsekvens av detta är att unga brottslingar döms hårdare i Danmark vilket alltså troligen leder till fler unga fortsätter med brott än i Sverige.
Samtidigt är det så att straff i allmänhet inte är hårdare i Danmark än i Sverige. Det är en missuppfattning som många människor tycks tro på. Det är nämligen tvärsom. Vuxna brottslingar döms i allmänhet hårdare i Sverige än i Danmark. Det beror framförallt på förekomsten av livstidsstraff i Sverige.
När det gäller mord är straffen i Danmark mellan 6 och 16 års fängelse. I Sverige är straffet mellan 10 år och livstids fängelse för vuxna. Sverige har alltså betydligt hårdare straff för mord än Danmark. En 18-åring i Sverige får 50% straffrabatt, en 19-åring 33% och en 20-åring 25%.
2013 var det genomsnittliga straffet för mord i Sverige 14,5 år. Då är inte livstidsdomarna medräknade. Sen dess har straffen ökat och antalet livstidsdomar ökat. I Danmark är det genomsnittliga straffet för mord lägre. Det genomsnittliga straffet för en som dömts till förvaring (fängelse på obestämd tid) är 12 år. En genomsnittlig fängelsevistelse för en livstidsdömd i Sverige är 16 år (det motsvarar ett fängelsestraff på 25 år med tidigare frigivning). Mördare döms alltså normalt hårdare i Sverige än i Danmark.
Att ha Danmark som föredöme och anpassa svensk lagstiftning så att den liknar dansk lagstiftning innebär alltså lägre straff för vuxna brottslingar och hårdare straff för unga. Lägre straff för vuxna är väl inte riktigt vad en lång rad moderater har tänkt sig när de föreslår att Sverige ska ta efter Danmarks lagstiftning.
Inte heller är det så att Sverige har högre andel gängkriminella än Danmark. I verkligheten har Sverige istället en lägre andel. Den danska kriminalpolitiken mot gängen har alltså inte minskat antalet medlemmar. Mordfrekvensen, antalet fall av dödligt våld per 100 000 invånare är också ungefär densamma som i Sverige. Så inte heller på det området tycks den danska politiken ha en positivt effekt. Men möjligtvis skjuts det lite mindre i Danmark. De danska statistiken är dock så dålig att det inte går att jämföra detta så ingen vet hur det egentligen är.
Sedan påstår moderaterna att Sverige har särklass högst nivå på skjutvapenvåldet i Europa. Det är nu inte alls sant och inte vad Brås:s undersökning visar. Kroatien, Sverige och Frankrike ligger i topp med liknande nivåer. Sverige har däremot haft en ökning när andra länder haft en minskning.
Ökningen som alltså främst berör Stockholm har inneburit att Sverige tillsammans med Kroatien ligger högst i Europa bland de undersökta länderna när det gäller dödligt skjutvapenvåld medan det dödliga våldet totalt inte skiljer sig från jämförbara länder. Andelen döda på grund av skjutvapenvåld i Sverige är fyra avlidna per miljon invånare per år. Det är bara de baltiska länderna som skiljer ut sig negativt när det gäller dödligt våld totalt och framförallt länder med mycket få unga människor som skiljer ut sig positivt.
Andelen dödligt våld med skjutvapen av andelen totalt dödligt våld är lika hög i Italien, Sverige, Kroatien och Nederländerna.
En uppgång i dödligt våld i kriminella miljöer har under de senaste åren också konstaterats i exempelvis England och Wales. Det handlar där om ökat dödligt våld med kniv vilket skiljer sig från Sveriges ökning av dödligt våld med skjutvapen. Åtta dödsskjutningar av tio sker inom den kriminella miljön och det är främst unga män (20–29 år) som drabbas. För denna grupp är skillnaden jämfört med andra länder i Europa mycket stor. Det är i den befolkningsgruppen som Sverige är särklass värst och inget annat.
Under perioden maj-juni har 2021 har det varit 109 skjutningar i Sverige. Det är en kraftig minskning (- 23%) jämfört med 2020 då det var 142 skjutningar under samma period. Moderaterna som skrivit debattartikeln i GP får det att låta som om det varit en kraftig ökning av skjutningarna i år. De är uppenbart att de medvetet vilseleder läsarna.
Det är också värt att notera att skjutningar i huvudsak är ett stockholmsproblem. De första månaderna i år har 38% av skjutningarna ägt rum i Stockholm. Total har 17 personer dödats genom skjutvapenvåld under perioden jan-maj i år. 70% (12 personer) av dessa har dödats i Stockholm. Så egentligen är det Stockholm som har en negativ utveckling. Sverige i övrigt har det inte.
Läs mer:
- Sverige har blivit mer likt andra länder när det gäller skjutvapenvåld
- Svenska journalisters fantasier om Danmarks ej existerande hårdare straff
- Danmark har lika mycket mördande som Sverige
- Gängland Köpenhamn
