Hur polisen ställde till med kaos i Göteborg 2001

Publicerad denFörfattareAnders_S

Polisens agerande inför och under EU-toppmötet och den US-amerikanska presidentens besök i Göteborg år 2001 förefaller ha styrts av ett antal målsättningar:

  1. EU-toppmötet eller Bush ska inte störas
  2. ”Oseriösa” demonstranter ska skiljas från ”seriösa”
  3. Visa för Europa att polisen i Sverige också kan.

Framförallt tycks den andra punkten ha styrt hela polisens agerande, inklusive polisens kontaktgrupp under de tre toppmötesdagarna. Den sista har kanske framförallt styrt kommenderingsledningens agerande.

Polisens agerande kan ha komplicerats genom att det inom Göteborgspolisen finns en gammal motsättning mellan kriminalpolisen som utgjort kontaktgruppen och ordningspolisen som utgjort den operativa ledningen. Krim och kommunens politiker har uppenbart samarbetat för att lösa ovanstående tre målsättningar med minsta möjliga våld. Kommenderingsledningen verkar ha haft en annan syn på det hela. Ytterligare annan syn har ledningen för Nationella Insatsstyrkan haft. Två andra intressegrupper har varit Säpo och Rikskrim och de verkar ha haft sin egen uppfattning.

Dessa motsättningar inom polisen har naturligtvis lett till att insatsen i Göteborg blivit sämre skött.

Polisens provokationer och övergrepp

Inställningen hos polisen resulterade i en lång rad provokationer och övergrepp. Här är några av polisens provokationer för att starta kravaller/störningar i Göteborg (antingen skedde det helt medvetet eller så var polisen oerhört inkompetent):

  1. Polisbil kör rakt in på Hvitfeldtska onsdag kväll trots att uppgörelsen med polisen omfattar att Göteborgsaktionen själva ska sköta all säkerhet på skolorna. Polisbilen avvisas utan våld. Polisen misslyckas med att starta upplopp.
  2. Inringning av Hvitfeldtska skolan torsdag med start kl 11.00. Ledde till kravaller i Vasaparken initierade av maskerade ungdomar. Polisen avbryter förhandlingar när vi hade en lösning på gång om att fredligt utrymma skolan. En katastrofal utveckling blir resultatet med polisens stormning som utlösande faktor för våld och kravaller. Detta ingripande fick självklart också konsekvenser för de kommande dagarna. Polisen lyckas få igång upplopp.
  3. Polisen attackerar marschen ner mot mässan på fredag morgon. Från polisradion vet vi att det lokala befälet är tveksam till att utföra uppdraget p.g.a. för få poliser. Polisen lyckas få igång upplopp.
  4. Polisattack mot Reclaim the City på fredag kväll. Denna är planerad i förväg och jag får en varning från en polis 45 minuter innan polisattacken sker. Här är även nazister aktiva för att få igång bråk. När de upptäcks slinker de iväg mellan poliserna. Polisen lyckas få igång upplopp.
  5. Demon lördag morgon vid Järntorget. Kravallpolis tågar fram mot tåget vid passagen av långgatorna. Missar det svarta blocket p.g.a. omgruppering i tåget. Polisen misslyckas med att starta upplopp.
  6. Inringning av ”protestmöte” på Järntorget lördag kväll. Så vitt det är känt kallade polisen till mötet i ett försök att provocera fram kravaller / identifiera aktivister. Under dagen informerade polisen restaurangägare i området att det skulle bli kravaller på kvällen, så det var bäst att ha stängt. Alla maskerade på platsen var poliser. P.g.a. att Göteborgsaktionen fått dit vakter från Attac och SAC kan stämningen hållas lugn och kravaller undvikas. Polisen misslyckas med att starta upplopp.

Genom att angripa fredliga fester, fredliga demonstrationer och intet ont anande ungdomar som bodde på olika skolor, polisen övergrepp under EU-toppmötet 2001 var många, här är några av dem:

  1. Inringningen av Hvitfeldtska och massarrestering av människorna där. Ungefär 500 människor inringas och cirka 350 omhändertogs eller greps. Torsdag.
  2. Angreppet på Antikapitalistmarschen på Berzeeligatan
  3. Inringningen av Viktoriabron och massarresteringen av de c:a 100 som fanns på bron. Fredag.
  4. Attacken mot och inringningen av Reclaim the Citys (RTC) fest (Reclaim the Streets). Fredag.
  5. Skotten mot demonstranter i samband med RTC-festen. Fredag.
  6. Inringningen av Järntorget med cirka 400 människor instängda. Gripna blev främst svartklädda ungdomar. Bara poliser var maskerade. Lördag.
  7. Stormningen av Schillerska. Lördag.
  8. Massarresteringen och utvisningen av omkring 100 personer i två tyska bussar. Lördag.
  9. Trakasserier, arresteringar och bortföranden av ungdomar med svarta kläder, udda frisyrer eller annan form av avvikande utseende runtomkring i stan. Fredag kväll t.o.m. söndag morgon.

Polisens målsättning att skilja ”seriösa” från ”oseriösa” demonstranter är en variant av den klassiska söndra och härska-taktiken. Kontaktgruppen har med dialog försökt uppnå detta mål och har haft som främsta inriktning att försöka kartlägga och skilja ut AFA. Ett annat orosmoment för polisen har varit YaBasta(Vita Overallerna) eftersom deras koll på denna grupp varit minimal.

Kommenderingsledningen har delat samma målsättning och aktionen mot Hvitfeldtska måste ses i skenet av detta. Aktionen mot skolan genomfördes eftersom polisen inte lyckats splittra upp demonstranterna på oseriösa och seriösa. Genom omringningen av Hvitfeldtska hoppades polisen kunna gripa och stoppa YaBasta.

Redan på ett tidigt stadium under förhandlingarna på skolan var polisen villig att släppa ut alla andra, d.v.s. folk utan utrustning. Majoriteten av de andra valde dock att i solidaritet med YaBasta att stanna kvar på skolan. På så sätt omintetgjordes polisens splittringsförsök genom aktivisternas solidaritet. När polisen sålunda misslyckats valde de att bryta förhandlingarna och gripa alla på skolan.

Med aktionen på Hvitfeldtska straffades också Göteborgsaktionen för att den inte ställt upp på polisens splittringsförsök. Göteborgsaktionens motkonferens slogs delvis sönder liksom en del av samordningen.

Samtidigt med inringningen av Hvitfeldtska genomfördes ett stort antal razzior i Göteborg mot olika lägenheter tillhöriga personer med anknytning till AFA. Vid en av razziorna på kvällen slogs AFA:s informationscentral ut. Det totala resultatet av razziorna var att en stor del av AFA Göteborg satt inne under fredagen och därefter. All AFA:s samordning av deras aktiviteter blev också sönderslagen.

På Hvitfeldtska greps också en stor del av de centrala figurerna i YaBasta och därför omintetgjordes deras aktion på fredag helt. Sammantaget ledde detta till att det blev lättare för polisen att provocera fram kravaller dagen efter.

Varken Göteborgsaktionen, Globalisering Underifrån (Ya Basta) eller AFA hade längre någon fungerande organisation.

Samtidigt som polisen slog till mot skolan omringades också Lagerhuset med Göteborgsaktionens kontor och jag fruktade en stormning av detta. Detta skedde dock inte utan polisen drogs bort igen. Därefter fortsatte spelet med att splittra aktivisternas led och att brännmärka vissa organisationer.

På fredagskvällen hade Göteborgsaktionen lyckats bygga upp sin organisation igen, delvis med Schillerska gymnasiet som bas. Inte i tid för att hindra kravaller vid polisens attack mot RTC, men det hade stor betydelse för att avvisa polisens försök att framkalla kravaller under lördagen.

Sålunda avvisades polisens provokation mot lördagsdemon genom att vi var välorganiserade och misstänksamma.

Det helt oplanerade mötet på Järntorget som skapades av polisen kunde hållas lugnt genom att vi fått dit en hel del funktionärer (främst från Attac, men även från SAC).

Polisens aktion mot Schillerska därefter kan ses som en ren hämnd för att man misslyckats med att framkalla kravaller under lördagen. Delar av Göteborgsaktionens ledning befann sig ju på Schillerska. Denna aktion var ursprungligen tänkt att äga rum omkring klockan 19.00 men sköts upp på grund av att kännedom om aktionen nådde Göteborgsaktionen.

Förmodligen kvarhölls folk på Järntorget ända tills aktionen inletts mot Schillerska för att omöjliggöra solidaritetsaktioner med skolan. En sak är säker, de två aktionerna var helt klart sammankopplade och samplanerade.

Polisskapade upplopp

Polisen lyckades skapa upplopp och kravaller vid flera olika tillfällen (och de försökte skapa det vid många fler), exempelvis skapade de kraveller vid tre tillfällen:

I Vasaparken och runt Hvitfeldtska på torsdagen den 14 juni. En konsekvens av polisens omringning och angrepp på Hvitfeldtska. Huvuddelen av de som deltog ingick inte i någon organisation, men medlemmar i AFA m.fl. organisationer var också aktiva. I övrigt var personer med anknytning till kriminella förortsgäng aktiva och de deltog i den plundring av polisbilar som förekom. En annan grupp som var aktiv i Vasaparken var NRF, en grupp med ett maoistiskt influerat tankesätt. I denna grupp (kompisgäng) ingick medlemmar i RKU, tidigare medlemmar i RKU och/eller AFA. Oroligheterna under torsdagen var de värsta. Polisen drog vapen flera gånger under de oroligheter som ägde rum i Vasaparken men inga skott avlossades. Flest deltagare, flest gripna, flest dömda och mest omfattande tidsmässigt.

Genom att angripa en fredlig demonstration på Berzeliigatan skapade polisen de mest ökända kravallerna som främst ägde rum på Avenyn under förmiddagen på fredagen den 15:e juni.

En av de grupper som definitivt kan konstateras ha agerat aktivt under förstörelsen på Avenyn var en maoistisk grupp från Tyskland som heter RIM. De ingick i samma internationella organisation som peruanska Sendero Luminoso. I början av kravallerna deltog en del personer från kriminella gäng i Göteborg samt enskilda medlemmar i andra organisationer, bl.a. NRF, AFA, Arbetarmakt, IS, RS. Även en hel del förortsungdomar deltog i upploppen, framförallt i slutfasen där poliser kastade sten vilket utspelade sig i Bältespännarparken/Kungsparken.

Polisen lämnade fritt utrymme för de som slog sönder och vandaliserade på grund av att de trodde att polisstationen ska bli angripen. Att de trodde detta beror på att de feltolkade vänstervokabulären när en person efter mötet på Götaplatsen uppmanade folk att om de inte kan nå mässan skulle de gå till polisstationen för att kräva sina kamrater fria. Detta tolkade av polisen som att stationen skulle angripas. Polisstyrkorna omgrupperades därför från Avenyn för att skydda polisstationen på Skånegatan.

Senare grep polisen en mängd personer på Viktoriabron som inta var svartklädda och som definitivt inte deltagit i förstörelsen på Avenyn, trots att det bakom polislinjerna står folk med den Mao-flagga som varit väldigt tydlig bland de som vandaliserat på Avenyn. De med Mao-flaggan grips dock inte. En del trodde därför att de så kalldae maoisterna från Tyskland var polisprovokatörer.

Det är känt att civilklädda poliser bland demonstranterna uppmanade till stenkastning i samband med omringningen av Hvitfeldtska på torsdagen, i början av oroligheterna på Avenyn och att de också förekom på Järntorget under lördagen den 16 juni. Uppgifter förekommer också om att affärsidkare deltagit i uppeldandet av möbler etc för att kunna få ut pengar på försäkringen.

Kravallerna på fredagens förmiddag var de oroligheter som skapade störst materiell skadegörelse. Men väldigt få personer dömdes för dessa oroligheter.

Polisens angrepp på en fest på Vasaplatsen på fredagskvällen utlöste nästa upplopp. Här var det mest ungdomar som använde Vasaparken/Vasaplatsen som vardagsrum som agerade. De blev helt enkelt förbannade för att polisen attackerade deras park och deras fest. En del äldre berusade festdeltagare reagerade likadant. Stort inslag av invandrarungdomar kunde också konstateras i de gatustrider med polisen som äger rum på gatorna runtomkring.

Flera vittnesmål bekräftar också att maskerade aktivister vid dessa oroligheter hindrade ungdomar från att slå sönder fönster i butiker. Enskilda medlemmar i olika organisationer deltog också. Identifierade är också ”Wise Men”, en nazistisk organisation med anknytning till IFK:s supporterklubb som började bråka med antirasister under festen och sedan jagades iväg varvid de sökte skydd bakom polisens linjer.

Från denna kväll hade polisen vittnesmål om en person som stoppade ner ett skjutvapen i en ryggsäck. Det är detta (dessa ?) vittnesmål som polisen senare kom att använda som grund för sina grundlösa påståenden om beväpnade tyska terrorister.Men de som sågs med skjutvapen kan lika gärna vara civilklädda polisspanare såväl som någon av de tre nazister som greps med innehav av skjutvapen under lördagen i centrala Göteborg. Dessa tre nazister åtalades för hets mot folkgrupp med mera.

Upploppet vid festen på Vasaplatsen var det som ledde till att polisen sköt tre personer. Första och andra skottet som sköts var varningsskott (ett av dem träffade dock en fotograf i handen), tredje träffade Sebastian Stein i benet, fjärde träffar en lyktstolpe.

Sen gick det nästan en minut och det femte skottet skjuts och träffar Hannes  Westberg i magen. Min uppfattning är att de första skotten sköts i ett stadium när poliserna kan ha känt sig stressade, men skottet mot Hannes sköts för att de retat upp sig på honom eftersom han under en lång tid under kvällen irriterat polisen.

De sju ytterligare skott som hörs på de filmer som finns skjuts samtliga i riktning mot Bogö/Schillerska, dvs bort från Vasaplatsen. Det är också poliser som står riktade åt det hållet som är de första som drar vapen, men de skjuter först efter skotten mot Vasaplatsen.

Ytterligare skottlossning kan ha ägt rum både på Vasaplatsen och Aschebergsgatan, men ingen säker information finns om detta.

Mot att polisen handlar i panik talar de faktum att de även dagen innan (på torsdagen) drog skjutvapen i Vasaparken, att de drog skjutvapen även vid andra tillfällen under Göteborgsdagarna samt att poliserna ifråga tillhörde eliten inom polismakten.

Läs mer:

 

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!