Cannabisbruk kan kopplas till en ökad risk för annan droganvändning enligt en avhandling från Karolinska institutet. Risken ökar också att drabbas av ångest och depression.
Över 200 miljoner människor världen över använder cannabis, en psykoaktiv substans som påverkar hjärnans funktion, mänskliga beteenden och medvetandet.
Hälsoeffekter och skadeverkningar av cannabis är omdebatterade. Av särskilt intresse är cannabisanvändningens effekter på den psykiska hälsan, där vissa samband är väletablerade – som mellan cannabisanvändning och psykossjukdomar – medan andra behöver studeras mer.
Samband med senare droganvändning
I en avhandling har forskaren Rynaz Rabiee undersökt sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende bland drygt 9 700 vuxna som följdes under 16 år. Resultaten visar att cannabisanvändning inte var en oberoende riskfaktor för drogberoende.
– Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad risk för annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger Rynaz Rabiee, i ett pressmeddelande.
Risken för annan droganvändning var störst bland dem som hade använt cannabis under det senaste året. Risken var nära tio gånger högre jämfört med personer som aldrig använt cannabis.
Det behöver dock inte betyda att det är cannabisbruket i sig som orsakar annat drogbruk. Utan det kan lika gärna vara så att de skäl som lett till cannabisbruk också är orsakerna till annat drogbruk. Det finns alltså ett samband mellan cannabisbruk och bruk av andra droger men inte nödvändigtvis någon kausalitet.
Annat drogbruk orsakas enligt avhandlingen inte av cannabisbruk. Cannabisbruk ökar inte risken för annat drogbruk. Ändå påstår forskning.se just det (kanske forskare har svårt för att läsa och förstå forskning).
Mer än dubblerar risk för depression
I avhandlingen undersöktes också sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid. Här följdes 1 100 kvinnor födda under åren 1955-1993.
– Eftersom cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren ville vi undersöka om sambandet var starkare bland de kvinnor som hade använt cannabis under den tiden. Det visade sig att i den yngsta gruppen kvinnor, undersökta mellan år 2000 och 2015, hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis. Det här sambandet blev ännu tydligare när vi la till effekten av vilken tidsperiod cannabis hade använts, säger Rynaz Rabiee.
Problemen med cannabisorsakade depressioner verkar alltså bero på styrkan i den cannabis som används. Men det finns även andra eventuella orsaker som att stigmat förknippat med cannabisbruk minskat vilket leder till att fler medger cannabisbruk vid besök i vården. Sen kan det ju också vara så att cannabisbruket orsakas av depression. Orsakssambandet verkar inte vara utrett i avhandlingen.
Ökning av cannabisrelaterade diagnoser
Rynaz Rabiee har också tittat närmare på individer som har fått en cannabisrelaterad diagnos i sjukvården i Sverige.
Personer som fick en sådan diagnos var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.
I avhandlingen undersöktes också vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård.
– Vi såg att drygt en femtedel av patienterna återkom i cannabisrelaterad vård under uppföljningstiden på 15 år och att personer med låg utbildning, psykossjukdomar, affektiva sjukdomar eller personlighetssyndrom hade högst risk att återkomma. Dessutom hade unga personer, 18-35 år, en högre risk, säger Rynaz Rabiee.
Även det ökade antalet cannabisrelaterade diagnoser verkar kunna kopplas till att cannabis blivit starkare. Men sam invändningar som finns vad det gäller depressioner finns också när det gäller detta.
