För cirka 14 000 till 20 000 år sedan (eller längre) kom de första människorna till Amerika. De kom från Asien över Berings sund, som då var en landbrygga mellan Gamla världen (Asien, Europa, Afrika) och Nya världen (Nordamerika, Sydamerika). Dessa ursprungsamerikaner (”indianer”) var jämlika jägare-samlare-fiskare – liksom de då var i hela världen.
Efter invandringen bröts förbindelserna mellan de gamla och de nya kontinenterna när istidens slut förvandlade Berings sund till hav. I kanske kring 20 000 år var alltså den gamla och den nya världens befolkningar isolerade från varandra. De byggde sina samhällen utan impulser från den andra sidan av Berings sund.
Ändå. När de vita erövrarna kom till Amerika 1492 så hade de inga större svårigheter med att känna igen sig.
Kände igen sig
Där fanns jämlika jägare-samlare kvar i regnskogsområdena, där fanns enkla bönder, och där fanns stora imperier – främst inkariket och aztekriket. Européerna fann att det amerikanska urfolket, liksom de själva, levde i ojämlika klassamhällen, de krigade, handlade, hade städer och religion, och det var män som styrde.
Naturligtvis fanns det även kulturella skillnader mellan vita och urfolksamerikaner. Liksom det fanns mellan olika folk i Europa. Men hur ska man förklara de stora likheterna?
I en isolerad parallell social utveckling (förändring) under runt 14 000 år – så skapades likartade samhällen med klassmakt, patriarkat, rasism och krig mellan nationer, folk och ”etnier” (etniska grupper).
Jag kan inte se någon annan förklaring än att det i den mänskligas naturen finns starka tendenser till mansstyre, klassuppdelning och rasism & etnocentrism (den egna gruppen först, om så med krig).
Naturalistiska felslutet
Men att något är vanligt eller ”naturligt” (fakta) betyder inte att det är bra eller önskvärt (värdering). Att tänka så kallas det naturalistiska misstaget eller felslutet. För att något är betyder inte att det bör vara.
Så har vi i Norden med politisk vilja lämnat krig och konflikter, vi har kommit långt i jämställhet mellan könen (gender), rasismen bekämpas, och fram till det nyliberala skiftet på 80-talet växte jämlikheten i Sverige (minskade klasskillnader).
De är vi människor som själva politiskt och demokratiskt ska bygga vårt samhälle – helst med jämlikhet, jämställdhet, anti-rasism och ekonomisk demokrati om jag tillåts föreslå mitt önskade framtidssamhälle.
Men. För att motverka de negativa ärvda evolutionära tendenserna till mansdominans, klassförtryck och främlingsfientlighet måste vi erkänna att de finns – för att effektivast kunna bekämpa dem.
Hur gjorde dom?
Vi måste också fråga oss hur våra förfäder jägarna-samlarna gjorde. De levde ju i lokaldemokratiska, klasslösa, jämlika och könsjämställda samhällen. I stort.
Vad kan vi lära av dem för våra moderna storskaliga klassamhällen? Om något!
Själv tror jag att den enkla småskaliga överblicken, ansikte-mot-ansikte-kontakterna, allsidigheten (alla kan allt), det jämlika vapeninnehavet, kritik eller bestraffning direkt av asociala, bylokal direktdemokrati, fåtaliga resurser att slåss om, alla känner och kan ”kontrollera” andra, lätt att känna solidaritet med de man känner, det kollektiva samarbetet nödvändigt för mat och skydd, den gemensamma bylokala kulturen och naturens farligheter som skapade en gemensam identitet och vi-känsla – allt detta gynnade ett klasslöst jämlikt samhälle. Som jag ser det.
Olika åsikter
Vissa forskare tror att dessa urdemokratiska (”urkommunistiska”) jägarsamlarsamhällen var krigiska. Andra säger att den mänskliga naturen känner motvilja mot att döda andra människor.
En del forskare pekar på att där det fanns gott om resurser så utvecklades enkla klassamhällen bland jägarna-samlarna. Vidare menar andra forskare att män kanske ofta hade mer status än kvinnor i jägar-samlar-samhällena (några finns ännu kvar i världens djungler).
Jag tror i slutändan ändå att vänstern, sociala liberaler och demokratiaktivister har något att lära av jägarna-samlarnas jämlikhet och småskaliga ekonomiska demokrati. Där de skulle kunna säga att ”Staten, det är vi”.
Kanske bör vi moderna människor bygga samhället nerifrån och upp.
Hans Norebrink, decentralistisk vänstersocialist
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.