Mångfaldens balans bör återinföras i naturen

Det finns en rörelse för återförvildningen (rewilding) av naturen i framförallt brittisktalande länder. Men diskussionen finns även i Sverige. Men det blir lite konstigt för naturen i Europa är i huvudsak skapad av människan. Återförvildning bör därför kanske kallas att återinföra mångfaldens balans. Ett bättre uttryck för vad det borde handla om.

Det har inte på tusentals år varit naturligt att lämna nedfallna träd på den plats där de föll om det varit i närheten av människors boningar. Och i Europa bor det i stort sett människor överallt. Dock inet överallt i länder som Sverige, Norge och Finland. Så här kan den typen av återförvildning mycket väl vara riktig på många håll i den nordiska länder och på en del andra håll. Men att lämna nedfallna träd i ett naturområde mitt inne i en stad är knappast naturligt. Det som är naturligt är att människor tar virket och eldar upp det.

Betesmarker

Ett naturområde nära människor användes normalt också som betesmark för de djur människor håller. Kor, hästar, får, getter, gäss etc. Betesmarkerna var och är de områden i Sverige som har störst biologisk mångfald. Att återförvilda borde i en svensk kontext alltså innebär att betesmarker återställdes. Det kräver fler betesdjur. Alltså fler kor, får, hästar, getter med mera.

Och ska vi få fler djur på bete i Sverige måste tullar på import av mjölkprodukter och köttprodukter införas. Det skulle ge dyrare kött och sannolikt också dyrare mjölkprodukter. Det leder en minskad köttkonsumtion men kanske inte till minskad konsumtion av mjölkprodukter. Konsekvensen är hälsan hos många människor förbättras. Dessutom innebär det minskad avskogning i Brasilien och som jag redan skrivit ökad biologisk mångfald i Sverige. Återskapande av betesmarker i Sverige är något som faktiskt skulle gynna alla.

Och med förändrat regelverk skulle alla de naturreservat som skapats av tidigare betesmarker kunna skyddas från att växa igen genom att de öppnades upp för bete igen. Naturvårdsverket skulle kanske slippa att betala hästägare, fårägare och bönder med kor för att låta djuren beta på sin marker. Istället skulle de kunna få betalt för att arrendera ut marken (om de äger marken). I vilket fall som helst skulle det innebär förbättringar.

Eldningsförbud

På många håll där marken användes för bete så eldade människor med jämna mellanrum för att hålla marken fri från sly, ljung och annat som djuren inte vill beta. Det borde återigen bli tillåtet även i naturområden för den biologiska mångfaldens skull.

EU:s nya eldningsförbud för privatpersoner måste också stoppas för att det ska var möjligt med återskapande av de miljöer som innebär störst biologisk mångfald. Det är helt orimligt att en person med en gård eller en sommarstuga ute på landet inte skulle få elda upp sina klippta kvistar etc. Det är visserligen möjligt att få dispens men det är en helt osannolikt onödig byråkrati för nåt som inte är ett problem.

Rovdjur

Eftersom det också är vettigt med fler vargar (kanske uppåt 2 000 i Sverige), fler lodjur, fler björnar med mera som en del av återförvildningen av Sverige är det också nödvändigt att det ökande antalet betesdjur kan skyddas från rovdjuren. Alla som håller betesdjur måste bygga vargsäkra stängsel. Dessutom bhövs kanske en viss icensjakt på rovdjuren när stammen vuxit till sig liksom skyddsjakt. Människan är också en del av naturen.

Med fler rovdjur minskar antalet vilda betesdjur som älg, olika vilda gäss, rådjur, vildsvin och dovhjort. Det innebär minskad betestryck på skogsplanteringar och böndernas grödor vilket minskar kostnaderna för skogsbruket och bönderna. Fler rovdjur innebär också en vinst för alla.

Mångfaldens balans innebär för mig att vi måste se människan som en del av naturen. Med fler betesdjur och fler rovdjur och människan som en del av naturen kan mångfaldens balans i naturen återskapas.

Läs mer:

• Nya invasiva arter förändrar ekosystemen, men …
• Säg nej till en bondefri matproduktion
• Fler stora däggdjur – för ett bättre klimat
• Storvilt, tamdjur och klimatet
• Färre djur men fler kor i ett ekologiskt kretsloppsjordbruk
• Naturbeteskött bättre än kyckling
• Att äta kött kan vara lika klimatvänligt som att äta vegetariskt
• Till jordbrukets försvar
• Livscykelanalyser bör inte bestämma hur du odlar eller vad du äter

PS. Rubrikens begrepp ”mångfaldens balans” har jag hämtat från en artikel av Jesper Nilsson i ETC om mångfaldens balans på Internet. Det ska jag återkomma till.