Narkotikabruk i Sverige – ingen ökning

Narkotikabruk i Sverige. I narkotikadebatten påstås ofta att användningen av narkotika ökar Sverige. De som är anhängare av en hårdare narkotikapolitik för fram det som ett argument för att politiken mot narkotika behöver bli ännu hårdare. Och de som är för en legalisering menar att det bevisar att den nuvarande narkotikapolitiken inte fungerar. Båda lägren har fel. Därför att argumentet är grundlöst.

Användningen av narkotika ökar nämligen inre i Sverige. Inte bland vuxna och inte bland unga. Siffrorna tyder istället på att narkotikabruket faktiskt minskar bland unga. Men bland vuxna ökade cannabisbruket mellan 2006 och 2018. Cannabis är den överlägset vanligaste narkotikan i Sverige. Hur cannabisbruket ser ut styr i princip också hur narkotikabruket i stort sett utvecklas då cannabis står för en majoritet av bruket.

Efter cannabis är amfetamin och kokain vanligast, men bruket är flera gånger mindre än för cannabis. Bruket av kokain har med all sannolikhet ökat under senare år medan bruket av heroin däremot minskat.

Andelen i befolkningen (16–84 år) som använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

Cannabis bland vuxna

Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor 2022.

Elever i årskurs 9 som använt narkotika under de senaste 12 månaderna mellan 2007 och 2023.

Cannabis årskurs 9

Källa: CAN:s nationella skolundersökning 2023

Elever i gymnasiets år 2 som använt narkotika under de senaste 12 månaderna mellan 2007 och 2023.

Cannabis gymnasiet

Källa: CAN:s nationella skolundersökning 2023

Narkotikabrottslighet

Ett annat argument som också används av både de som kräver hårdare tag och de som vill ha en legalisering är att narkotikabrotten ökat och det bevisar att bruket ökar. Påståenden kunde inet vara mer fel. Att antalet fall av ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav för eget bruk) beror helt och hållet på att polisen gör allt fler personkontroller. Antalet ringa narkotikabruk avspeglar därför inte narkotikabruket utan bara hur polisen arbetar. Detta samband är välkänt.

Det totala antalet anmälda narkotikabrott har dessutom minskat de senaste åren trots att antalet anmälda ringa narkotikabrott (innehav) ökat stadigt. 52% av de anmälda narkotikabrotten var eget innehav och 39% var eget bruk. Det finns absolut inget som tyder på att narkotikabrotten skulle minska om brukare och missbrukare straffades hårdare.Antalet misstänkta för narkotikabrott och antalet lagförda för narkotikabrott har trots minskat antal brott ökat rejält. Detta tyder troligen på en ökad benägenhet att lagföra personer för eget bruk och innehav.   följaktligen har antalet anmälda ringa narkotikabrott ökat.

Dödsfall

Det tredje argumentet som både hårdare straffgänget såväl som legaliseringsgänget använder är att de narkotikarelaterade dödsfallen ökar. Den ena gruppen menar att det visar att narksotikapolitiken är för släpphänt och den andra gruppen menar återigen att det tyder på att den inte fungerar. Men inte heller detta argument är hållbart. Dödligheten ökar nämligen inte längre.

Med start kring 2006 och fram till 2017 ökade antalet dödsfall bland män. Ökningen efter 2014 kan helt hänföras till bruk av fentanyl. Det har sen dess försvunnit varvid dödsfallen minskat igen. För kvinnor har det dock fortsatta varit en ökning. Men även om antalet narkotikarelaterade dödsfall inte längre ökar utan minskar så är dödligheten i Sverige hög jämfört med andra länder.

Det mesta tyder på att det beror på att det är svårigheter för missbrukare att få vård för de riskerar alltid att hamna i fängelse om de erkänner bruk av narkotika. Det är för mig det mest centrala argumentet för att eget bruk och innehav för eget bruk borde avkriminaliseras. Det skulle med stor sannolikhet minska den narkotikarelaterade dödligheten. Det finns inget som tyder på att en hårdare narkotikapolitik skulle miska dödligheten.

Den narkotikarelaterade dödligheten är starkt kopplad till bruk av opioider (heroin, oxy, tram, fentanyl, buprenorfin, metadon med mera). Dödsfall på grund av annan narkotika är sällsynt.

Läs mer:

Ett svar på “Narkotikabruk i Sverige – ingen ökning”

  1. Alldeles oavsett om brukar ökar eller minskar är bruket av narkotika ett problem även om det skulle befinna sig på någon sorts ”status quo” nivå. Det finns olika sätt att räkna hur många som avlider av narkotikabruk , siffran för de som avlidit i explicita överdoser var 2021 450 personer (https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/februari/fortsatt-minskning-av-dodsfall-till-foljd-av-overdoser-med-narkotika/), vilket storleksordningsmässigt är dubbelt så många som dör i vägtrafikolyckor.

    Hur många som avlider i sjukdomar eller får sina liv förkortade genom nedsatt hälsa till följd av narkotikabruk är förstås mycket svårare att uppskatta men tveklöst betydlig fler. Antalet som på olika sätt får sitt liv förstört genom narkotikaberoende är än mycket större.

    Narkotika är och förblir, tillsammans med andra droger – alkohol inte undantaget – ett substantiellt samhällsproblem.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.