Även om vi hade ett socialistiskt samhälle skulle resursfördelning och makten över resursfördelningen vara ett problem. Allt vi utvinner ur naturen, odlar, jagar, fiskar, tillverkar och all service av olika slag som skola, vård, omsorg, restauranger, krogar, caféer, transporter, förmedling av handel och tjänster med mera ska fördelas i samhället mellan människor, grupper och individer. Även mark, skog och vatten är resurser som måste fördelas.
Begränsade resurser
En del resurser är begränsade och behöver användas till många olika saker. Det gäller mark, skog, jordbruksmark. vilt, fisk, vattendrag, dricksvatten. Mark används för gruvdrift, jordbruk, som betesmark, för skogsbruk, radiomaster, telefonmaster, dammar, kraftledningar, vindkraftverk, bostäder, fabriker, solkraftsanläggningar med mera. Dessutom behöver mark avsättas som skyddad natur för djuren och den orörda naturens skull.
Skogen ska i sig användas till papper och trävaror, användas som betesmark, vara till för djuren, avsättas som skyddad natur och för rekreation med mera. Maten som produceras på jordbruksmarken ska fördelas liksom elektriciteten som också ska distribueras när den producerats. Vattendragen ska förutom att vara till för djuren producera elektricitet, dricksvatten, för bevattning av jordbruksmark och ta emot avloppsvatten. Fisk och vattendrag inklusive färskt vatten är dessutom internationella resurser som inte kan hanteras på nationell nivå.
För allt detta behövs det demokratiska fördelningsmodeller som fungerar. För att göra det så¨enkelt så möjligt bör äganderätten avskaffas för att istället ersättas av nyttjanderätt.
Nyttjanderätt används redan idag för många saker. Fiskerätt, jakträtt, jaktarrenden, jordbruksarrenden, arrenden, servitut, allmänningar, vägsamfälligheter, samfälligheter, renbetesrätt, gruvdrift, mineralrättigheter, vindkraftsparker, tomträtt, hyra med mera. Och det går att se äganderätt som en speciell form av nyttjanderätt och ett sätt att fördela resurser. Men den bör juridiskt likställas med alla andra nyttjanderätteroch inte ha en särställning.
Nyttjanderätter bör gälla all mark, jordbruksmark, såväl som skogsmark och betesmark. Vidare också för vattendrag, fisken i havet och sjöarna och viltet på land med mera.
Nyttjanderätter
För mark kan det finnas en mängd olika nyttjanderätter som kan samverka på samma mark. Men de kan ibland också utesluta annat nyttjande av marken. Det kan handla om nyttjanderätt för bete, jordbruk, skogsbruk, vindkraftverk, solenergianläggningar, dammanläggningar, radiomaster, telefonimaster, vägar, järnvägar, bostäder och fabriker med mera.
Fördelningen av nyttjanderätter beslutas genom demokratiska beslut som kan gälla för lite längre perioder. Periodernas längd kan variera beroende på vad det handlar om. För vattenkraft bör det vara en mycket lång period liksom för jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, renbete, vindkraftverk och solenergi med mera. När det gäller jakt, insjöfiske och kustnära fiske kan det var en ganska kort period. För många nyttjanderätter bör det också finns begränsningar för hur mycket en innehavare kan inneha. Det gäller exempelvis fiske (andel av kvot), renbete (maxantal renar), Det kan anges i procent, areal eller nåt annat beroende på vad det handlar om.
Exakt var besluten om regler och om hur olika resurser ska användas tas kan ligga på lite olika nivåer beroende på vad det handlar om. Lokalt, kommunalt, regionalt, statligt och internationellt på olika nivåer (regionalt, världsdel, hela jordklotet).
Nyttjanderätten kan förenas med olika villkor eller vara helt utan villkor. Exempelvis kan nyttjanderätter för renbete enbart innehas av samer eller av svenskar, tornedalingar och finnar som av hävd har bedrivit renskötsel. Nyttjanderätter kan tillhöra staten, regioner, landsting, kommuner, individer, aktiebolag, enskilda firmor, handelsbolag, samfälligheter, allmänningar, föreningar, organisationer, kooperativ, stiftelser, samebyar och byalag med mera. Vissa nyttjanderätter kan enbart tillhöra olika myndigheter.
Havet
För havsfiske bör besluten om nyttjanderätter tas på internationell nivå. Det kan med fördela handla om beslut på regional nivå (ex. Medelhavet, Östersjön, Nordsjön, Nordatlanten, Mexikanska golfen, Västra Atlanten, Västafrikanska vatten, Guineabukten, Arktis, Antarktis osv).
Alla länder med kust mot ett visst hav har rätt att utse representanter till den beslutsfattande internationella myndigheten. Det bör också finns en organisation som kan beslut om åtgärder om någon bryter mot villkoren för nyttjanderätten eller överskrider kvoterna. På liknande sätt ska det fungerar även för andra saker som kräver internationella beslut. Exempelvis utsläpp av gifter och klimatpåverkande ämnen samt sjöfart och flygtrafik men säkert finns det fler saker.
Besluten bör inte vara föremål för förhandlingar mellan länder utan tvingande. Förhandlingar mellan länder ger utrymme för kompromisser och schackrande med kvoter och liknande.
Makten över resursfördelningen
Nyttjanderätter kan köpas, säljas, hyras, lånas och arrenderas precis som allt annat. De kan förstås också belånas.
Ett socialistiskt system med resursfördelning med hjälp av nyttjanderätter fungerar alltså genom en plan på en högre nivå. Dvs sådant som hur mycket metaller och mineraler som behövs och kan brytas, hur mycket fisk som kan fångas (kvoter), hur mycket skog som ska finnas och som kan avverkas och användas till vad. Hur marken ska användas, om den ska skyddas, bebyggas, vara jordbruksmark, användas för skogsbruk osv. Vidare hur mycket solenergi, vindenergi, vattenkraft, dricksvatten med mera som behövs. Dessutom till vad olika resurser ska användas. På denna nivå kan det också beslutas om hur mycket olika nyttjanderättsinnehavare ska betala för sin rätt att utnyttja en viss resurs.
På en lägre nivå, dvs hur mycket som faktiskt fiskas, bryts, odlas, produceras etc regleras med hjälp av marknadsmekanismer och individuella beslut på personnivå eller organisationsnivå (företag, förening, kooperativ, samfällighet med mera). Dessutom till och för vem eller vilka.
Planbeslut tas av parlamentariskt valda församlingar på olika nivåer medan tillgång och efterfrågan regleras med hjälp av marknadslösningar. De ger demokratiskt inflytande över resursfördelningen och fungerar effektivt.
Läs mer:
- Makten över produktionen – socialism byggs från botten
- Allmänningens tragedi, äganderätt och nyttjanderätt
- Nyttjanderätt är det rimliga för gemensamt ägda resurser
- En ny vänster – nyttjanderätt i stället för äganderätt
- Ursprungsbefolkning, nyttjanderätt och äganderätt
- Nyttjanderätt i stället för äganderätt
- Ersätt markägande med nyttjanderätt till mark
Man kan istället för nyttjanderätt, som känns lite utnyttjande, möjligen använda begreppet förvaltning. I sin förlängning människans rätt och plikt att som ledande djurart förvalta jorden till naturens, miljöns, livets och mänsklighetens nytta.
Nyttjanderätt är nåt som existerar. Det finns alltså redan en massa lagstiftning som det går att luta sig mot. Det heter tomträtt, fiskerättigheter, mineralrättigheter, renbetesrätt, fallrätt osv. Så det vore dumt att ändra begreppet.