En kritik av ETC:s 133 förslag om ekonomi. Timbro och Oikos la fram rapport Tidö 2.0 – nystart för Sverige. Ett i huvudsak mycket reaktionärt förslag som skulle dra Sverige i en klart fascistisk riktning. Det fick ETC att vilja skapa nåt motsvarande från vänster.
Nu har ETC publicerat 133 punkter för ett bättre land. Detta är förslagen under rubriken ekonomi:
- 43. Genomför en skatteväxling. Höj skatten på kapital och miljöförstöring, sänk skatten på arbete.
- 44. Återinför förmögenhetsskatt, gåvoskatt och arvsskatt på stora tillgångar.
- 45. Avveckla rot- och rut-avdragen.
- 46. Avskaffa ränteavdraget gradvis.
- 47. Inför en gemensam europeisk minimibolagsskatt.
- 48. Återinför målet om full sysselsättning.
- 49. Inför basinkomst som trygghetsgrund.
- 50. Förändra det finanspolitiska ramverket, så att det går att låna till gröna och sociala investeringar.
- 51. Inför progressiv fastighetsskatt. Dock med höga fribelopp för att människor med låga inkomster inte ska behöva flytta på grund av skatten.
- 52. Beskatta bankernas övervinster.
- 53. Stärk SBAB som statlig konkurrent till storbankerna.
- 54. Dela upp bankers verksamhet så att den del som utsätter sig för risker genom spekulation kan gå i konkurs utan att det blir systemhotande.
- 55. Gör fackavgiften avdragsgill.
- 56. Återinför offentlig förmögenhetsstatistik. Inrätta en myndighet för ekonomisk jämlikhet med tydliga målsättningar för att utjämna ekonomiska klyftor.
- 57. Reformera eller avskaffa systemet för offentlig upphandling – kvalitet måste gå före pris.
- 58. Stärk gemensamt ägande i finans och infrastruktur.
- 59. Stärk offentlig kontroll över digitala betalningssystem. Gör Bank-ID och liknande tjänster statliga.
- 60. Återinför reklamskatt för att motverka överkonsumtion.Stärk offentlig kontroll över digitala betalningssystem.
- 61. Avskaffa vinstkrav i samhällsviktiga statliga bolag. Troligen måste vinstkravet i Aktiebolagslagen ändras för att åstadkomma detta.
Det finns inga som helst hinder i aktiebolagslagen att driva ett företag utan utdelning av vinster. Det enda som behövs är att det egna kapitalet inte förbrukas. Att går med vinst är i sig inte ett krav. Punkt 61 förefaller därför som delvis ondöig.
Då jag är emot alla typer av avdrag anser jag inte heller att det ska finnas avdrag för fackavgiften.
Samhällsförändring
Inget av förslagen innebär dock att samhället förändras. Det är kosmetoska ändringar som föärelås. De gybbar fattiga och missgynnar rik men det innebär ingen egentlig förkjutning av makten i samhllet från kapitalister till arbetare. För att uppnå det krävs andra åtgärder. Här är några förslag:
- Avskaffa jobbskatteavdraget.
- Inför en mer progressiv skatt. Höj skatten för höginkomsttagare.
- Reseavdragen avskaffas då de gynnar de rika
- Bolagsskatten höjs. Idag är bolagskatten i Sverige mycket låg. Den bör höjas till samma nivåer som skatten på arbete.
- Elskatten fasas ut. Att använda el ger i sig inte upphov till några samhällskostnader. Dagens elskatt håller tillbaka elektrifieringen och skadar elmarknadens funktionssätt. Den bör fasas ut.
- Höjd skatt på fossila drivmedel.
- Det statliga skogsinnehavet minskas genom att det överlämnas till befolkningen. I form av kooperativt ägande till bland annat ursprungsbefolkning.
- Ägardemokratin utvecklas genom att alla anställda får majoriteten av rösträtten i de företag där de arbetar. Rösträtt på grund av anställning inte på grund av aktieägande eller kapitalinsats.
- Det kommunala utjämningssystemet reformeras.
Läs mer:
- En kritik av ETC:s 133 förslag – lag och ordning
- En kritik av ETC:s 133 förslag – klimat och miljö
- Rut, rot och ränteavdrag gynnar de redan rika
- Avskaffa reseavdragen
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Punkten ovan om aktiebolag och vinstdrift tror jag är föranledd av Anne Marie Pålssons tes att aktieägare alltid driver på för att det ska bli vinst och att VDar är mycket känsliga för detta. Enligt henne går det till och med för en ägare att stämma VD om det kan bevisas att VD har åsidosatt vinstkravet för något annat syfte. Och hon borde ju veta.
Vilket t.ex. gör aktiebolag direkt olämplliga för vissa typer av verksamheter, enligt henne, t.ex. inom välfärdssektorn.
Om aktieägandet är strikt begränsade till en inre krets gäller förstås inte detta, däremot om de säljs öppet via börsen.
I övrigt tror jag det skulle behövas direkt diskriminerande skatteregler mot rentiärkapital, t.ex. finans och fastigheter. De behöver tömmas på pengar till förmån för produktion. Det är t.ex. alltid mer lönsamt för fastighetsägare att höja hyran än att bygga nytt, detta behöver motverkas. Om via skatt kan förstås diskuteras.
Det gäller förmodligen därför inte 99% av alla aktiebolag. De börsnoterade företagen är ju i det stor hela mycket få. Men aktiebolag är säkerligen olämpliga i verksamheter som aldrig kan gå med vinst såsom de flesta välfärdsverksamheter.