GMO-grödor är i grunden är bra. GMO-teknik kan nämligen hjälpa till att fram grödor som inte får allvarliga sjukdomar. Dessutom kanske det behövs för att garantera matförsörjningen på jorden. Med så liten klimatpåverkan som möjligt. Ekologiskt riktigt, hållbart och bra. Bra för miljön helt enkelt.
Exempelvis kan man skapa potatis som inte drabbas av bladmögel och brunröta (samma sak) och som därför inte behöver besprutas med enorma mängder bekämpningsmedel. Det skulle alltså då gå att får fram potatis som lämpade sig för ekologisk odling. Det är svårt idag. GMO-teknik skulle hjälpa till att få fram sådan potatis. Fleråriga sädesslag skulle också kunna tas fram ganska snabbt. Något som skulle vara väldigt bra för naturen. I grunden är jag därför positiv till GMO-grödor och GMO-teknik. Precis som Johan Norberg som skrivit i dagens SVD:
För många forskare som tidigare tystnade inför kampanjer och hot blev den filippinska katastrofen droppen, och en slags motkampanj mot desinformationen har inletts. ”Om det någonsin funnits ett entydigt läge för raseri”, skriver den prestigefyllda vetenskapstidskriften Science i en ledare, ”så är det mot den samordnade kampanjen från Greenpeace och andra … mot det gyllene riset”.
Mer står på spel än A-vitamin, påpekar forskarna. Genetiskt förbättrade grödor är mänsklighetens chans att mätta en växande befolkning på mindre jordbruksmark. Det kan minska utsläppen av koldioxid och behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel.
Många miljövänner har insett det. Den brittiske journalisten Mark Lynas brukade kampanja mot biotekniken och förstörde försöksodlingar. Men en dag insåg han att han behandlade forskningen på samma vis som han beskyllde klimatskeptiker för att göra – han ryckte ett citat från en avvikande forskare, utan att kontrollera med andra forskare eller bry sig om den samlade vetenskapen. I dag är Lynas en av de mest vältaliga talesmännen för GM-grödor.
Naturligtvis är jag av uppfattningen att produkter framtagna med GMO-teknik ska kontrolleras av allmänheten, kontrolleras gemensamt, vara allmän egendom och inte ägas och kontrolleras av stora företag som bara tänker på vinst.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om GMO, GMO-grödor, GMO-teknik, Ris, Sädesslag, Potatis, Ekologiskt hållbart, Jordbruk, Mat, Samhälle, Politik
PS. 131106 Greenpeace har svarat i SVD. Deras uppfattningar kan jag hålla med om.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Naivt! Visst kan man tänka sig att nya grödor skulle kunna förbättra livsmedelsförsörjningen. Vara skadedjurståliga, högavkastande osv. Problemen däremot är många. För det första så utvecklas de av stora bolag som patentera dem. GMO utvecklingen idag leder till monopolisering, patenetisering av våra grödor. Till att storbolagens makt växer och böndernas makt minskar. En annan orsak är att GMO faktiskt är dynamiskt. De stora fördelarna som man kan få av en ny gröda är bara tillfällig. Efter ett tag så anpassar sig naturen till dessa nya GMO grödor och då försvinner vinsten. Tex så har det nu uppkommit superogräs i USA som är resistenta mot Monsantus ”Round – up””. Nej utvecklingen av nya jordbruksprodukter och grödor sköts nog bäst av världens bönder på traditionellt avelsätt. Ger också större variation än industriellt framforskade massssupergrödor
Eftersom jag är helt överens med de flesta skribenter i vetenskapstidskriften Forskning & Framsteg liksom med biologer som exempelvis Erik Svensson i Lund är jag nog inte på något sätt naiv.
Inget av det du skriver motsäger något av det jag nu skrivit eller tidigare skrivit i frågan. SI själva verket är vi överens om det mesta.
Jag menar att teknik är neutralt och kan användas både positivt och negativt. Att det är negativt om kapitalet kontrollerar GMO-grödor eller grödor överhuvudtaget är självklart. Att framställa grödor anpassade efter bekämpningsmedel är naturligtvis helt sjukt, men att framställa potatis som minskar behovet av bekämpningsmedel är naturligtvis vettigt.