Läste ett inlägg på bloggen Vardagspussel om medelklass-människors underliga reaktioner när de för första gången möter en arbetare. Bland annat om konstiga reaktioner när arbetare visar sig ha vänsteråsikter. Vilket är ännu underligare. Majoriteten av arbetare i detta land har ju nån form av vänsteråsikter. Det vet vi från ett otal undersökningar och analyser. Bland annat Sören Holmbergs och hans kollegors valanalyser. Så just den detaljen borde inte upplevas som så konstig av dessa nylibereler, medelklassmänniskor osv.
Samtidigt är det så att jag personligen aldrig mötts av den reaktionen. Snarare blir folk förvånade när det visar sig att jag arbetat med saker som inte är industrijobb, även om jag arbetat i industrin och med andra arbetarjobb större delen av mitt liv. Kanske har det med min tydliga dialekt att göra. En göteborgska som är fullt i klass med det tungomål som Weiron i ottan talar. En socioekonomisk dialekt som omedelbart identifierar mig som göteborgsk arbetarklass. Vilket jag är till ursprung, men knappast när det gäller mitt liv just nu. Eller så träffar jag aldrig den typen av medelklassliberaler som Vardagspussel pratar om. Vi lever trots allt i ett segregerat samhälle, i olika världar.
Sen vill jag också understryka att klass har betydelse, klass kan avgöra hur man blir behandlad och det har definitivt betydelse för hur man lever. Passa sen på att läsa lite inlägg, skrivna av arbetare som dessutom är vänster, läs Göte Kildén på bloggen Kildén & Åsman, läs Lars Henriksson, medlem i SP och Volvoarbetare, läs Jan-Olov Carlsson, medlem i styrelsen för IF-Metall på Volvo i Umeå, Gunnar Pettersson, Erik Pettersson, Tomas Johansson, Peter Widén och många fler på SP:s hemsida.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Medelklass, Arbetare, Segregation, Klassamhälle, Arbetarkalss, Klass, Vänstern, Socialism, Socialist, Samhälle, Politik






