Trygghet är som jag ser det en förutsättning för människans frihet. Trygghet innebär exempelvis att alla människor har tillgång till vettig vård, skola, förskola, omsorg osv. Välfärd och trygghet hör ihop.
Med dagens tekniska utveckling kan vi gå så långt som att säga att kultur också måste vara något som ingår i människans grundläggande rättigheter. Det är som en holländsk undersökning visar, helt enkelt bra för välfärden. Eller som författaren Tomas Lappalainen skriver i DN:
Marknaden misslyckas alltså på grund av att kulturen blivit kollektivt tillgänglig – varför inte då lösa problemet genom att också kollektivisera finansieringen av produktionen? Man organiserar kort sagt finansieringen via skattemedel. Pengarna distribueras sedan med ett system som tar hänsyn till hur mycket de olika kreatörernas verk laddas ner, ungefär som stimpengar. Den ”vanliga” kulturpolitiken som styrs mot mål som kvalitet och mångfald behöver inte beröras.
Ett problem är att kulturen är gränsöverskridande. Här krävs ett mödosamt bygge av internationella överenskommelser, men ingenting hindrar att vissa länder går före och visar vägen. Det är sannolikt klokt att hämta erfarenheter från det internationella miljöarbetet. I både miljöns och kulturens fall handlar det om okontrollerat ”spill” över nationsgränserna. I bägge fallen är problemets kärna att marknadsmekanismerna inte fungerar.
Han jämför sedan med den trygghet som skapas av miltären. Det statliga beskydd som på det sättet skapas genom att vi betalar skatt. Även polisen ingår ju i det kollektiva finansieringsystemet för att vi alla ska vara tryggare. Lappalainens förslag är faktiskt inte alls dumt och helt logiskt i ett modernt samhälle.
Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, SDS, SVD1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om TPB, The Pirate Bay, Fildelning, Kultur, Trygghet, Kollektivt, Social välfärd, Kultur, Samhälle, Politik
Relaterat:
Pingback: Ägares begränsade rättigheter | Svensson