Klassamhället i siffror

Det finns en arbetarklass och vår samhälle är ett klassamhälle. Det visas tydligt av en så enkel sak som ett studium av lönestatistiken i Sverige. Just det har Åsa Linderborg gått igenom hos SCB:

Där finner man, att i snitt tjänar en lokalvårdare 17?900. Barnskötare och undersköterskor 19?600, affärsbiträden 21?900 – på heltidsjobb, vilket de flesta inte har. Många är ensamstående föräldrar. Sjuksköterskor kommer upp i 26?000, lika mycket som socialsekreterare. Busschaufförer tjänar 21?700, skolvaktmästare 23?000. Byggnadsarbetare, härdare, svetsare, plåtslagare och plattläggare – de som man brukar säga tjänar så djävla bra – har i snitt 25? 000 i månaden. Gruvarbetare tjänar 27?700. Det finns de som tjänar bättre än så, men klass handlar om mer än vad man får i lönekuvertet. 65 anställda om året dör i arbetsplatsolyckor (jämför med 100 mord per år), och siffrorna stiger. Den som är medlem i IF Metall har kortare medellivslängd än den som är medlem i Saco. Akademikerns bonusår är sju.

Grundskolelärare 1–3 tjänar 24?000, gymnasielärare 25?400, parti- och fackombudsmän 31?000 kronor. Universitetslärare, programmerare, pr-konsulter får i snitt 36?000. Höga jurister 38?900, piloter 43?900, kirurger och tandläkare 47?600. Riksdagsledamöter har 54?500 i månaden i grundarvode, högre tjänstemän i staten får 62?000. Bankchefer och verkställande direktörer för stora eller medelstora företag tjänar 64?600 – utöver det har de förmåner vi inte ens känner till.

Det där sistnämnda som Linderborg nämner är det som kommer upp i bonusskandaler och andra skandaler inom det svenska näringslivet. Saker som enligt Wallenbergarna (Sveriges mäktigaste och en av världens mäktigaste familjer) inte spelar nån roll, för vi ska ju inte söka syndabockar. På ett plan har de rätt, krisen beror inte på enskilda rötägg, eller på enskilda direktörer som varit giriga. Krisen beror på kapitalismen som system.

Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, VA1, 2, 3, 4, AV,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Surgubben

    Du använder ordet ”klass” fel. Då jag var ung var det svårt att ”byta klass” så att säga. Det fanns inga eller ytterst begränsade möjligheter att nå högre utbildning för fel klass. Klassgränserna var hårt bevakade. Då jag var barn var det i det närmaste omöjligt.
    Det finns i dag inga hinder för vem som helst att utbilda sig till det han/hon har talang för. Kalla det ”utbildningsgränser” så blir det mer rätt.

  • Anders_S

    Surgubben: Klass finns och har inget med klassrörlighet att göra. Bara för att det finns kalassrörlighet innebär det inte att klasser inte finns.

    Dessutom är det väl så att jag är lika gammal eller till och med äldre än vad du är. Om du inte är så där 70 alltså?

  • Cameo

    Hmm, du nämner att VDar med flera har en massa förmåner som vi inte känner till. Jo, så är det nog, men å andra sidan så har ju många av de yrken du nämnde tidigare, inklusive plattläggaren, en halv lön till, i snitt, i form av skattefria svartjobb. Efter skatt, vilket väl rimligen är det enda intressanta att titta på, så blir då plattläggarens lön ca 18 tusen + 12,5 tusen, vilket innebär litet drygt 30 tusen per månad i handen. Piloten i ditt exempel får ut klart lägre än så.

    Att basera en s k ”klass”-jämförelse på inkomst innan lön i ett av de samhällen här i världen som har de minsta löneskillnaderna (så är det), och en av de större svartarbetssektorerna i världen (så är det också), blir lätt löjligt, åtminstone väldigt ointressant. Om du vill påverka, gör det med riktiga siffror, använd inte den del av statistiken som passar din tes.

  • Anders_S

    Cameo: Jag nämner inte något om någon inkomst. Däremot gör Åsa Lindeborg. Vill du kritisera hennes användande användande av statistik, vänd dig till henne, inte till mig.

    Jag citerar Linderborg. Ni måste lära er att läsa ordentligt!

  • Cameo, svartjobb kan inte räknas som en löneförmån då de i praktiken enbart ger sämre villkor för pension och sjukskrivning. Och går man in på olagliga saker kan man alltid räkna in när direktörerna stjäl med sig föremål hem.

    För ska vi utgå från en grupps olaglighet ska vi väl gör det för alla?

    Själv märker jag dock skillnaden mellan mig och min polare som är kock. Min nettolön, efter skatt, matutgifter, hyra, el, månadskort, etc, är på kring 15 000 kronor. Hans är 5000 kronor. Gissa vem som får trevligast semester, kan kosta på sig flest restaurangbesök, köpa mest lyxprylar och har snabbast dator?

    Sådan ser klass ut.

  • Martin

    Jag tycker nog lön är ganska ointressant i sammanhanget klass. Det är trots allt en ersättning för arbete och det straffas hårt med skatter. Vissa som arbetar får mer pengar för att garantera, eller som tack för, lojalitet till kapitalisten.

    Det finns gott om folk i sk medelklass och övre medelklass som kan få sin tillvaro slagen i spillror av ett pennstreck i ett styrelserum. För dessa och arbetarna finns ingen trygghet, det finns bara en skenbar trygghet.

    Den viktigaste gränsen är mellan de som måste arbeta och de som lever på eller kan leva på, ägande.

    Men löneskillnaderna skapar motsättningar mellan arbetare en motsättning som bara kapitalet har glädje av.

    Men löneskillnaderna skall bort, med lika lön för alla och inga utbetalningar till kapitalister får alla som arbetar det bättre. AstraZeneca gör vinst på 700 kkr per anställd och år (LKAB har väl tagit nästan 1 miljon per anställd, iaf bra år), så där ser man, socialismen gör inte alla fattiga, tvärt om. Med socialismen får man inte bara mer pengar i fickan, man får en trygghet som kapitalismen aldrig kan skapa.

  • Socrates

    Cameus: Det är inte intelligent hederligt att jämföra bananer med äpplen!
    Svartarbetaren arbetar ytterliggare timmar för dessa pengar utöver den normala arbetstiden. Skulle man räkna det som övertidsarbete, med bättre lönetariff, blev det kanske dåligt betalt i alla fall, speciellt när svartarbete är ett av landets allvarligast brott, det vet du väl!?

  • Surgubben

    Sådär 70… ack ja ungdomens tid då man kunde rasa i älskog med fatala fruntimmer natten igenom. Nu orkar jag bara nicka instämmande då grannens sängstolpar rytmiskt knackar i väggen 🙂
    Allvarligt så visst finns klassamhället men du kan inte på allvar mena att alla ska ha samma lön. De orättvisor vi lever med i dag är att makthavarna plockar åt sig av folks arbetsresultat. Vänsterns problem är just detta att det gamla klassamhället inte längre finns men man använder det som ett slags argument i diskussioner. Grunden till sossarnas kris är att de visat sig lika fingerfärdiga i sådant plockande som ‚Äùdirektörerna‚Äù och att det alltså är en mänsklig egenskap att plocka åt sig. Vänstern måste finna en ny måttstock för dessa orättvisor om det ska kunna få något gehör.
    Lycka till med det.

  • Anders_S

    Surgubben: Du måste lära dig hänvisa till saker som jag faktiskt sktivit. Ingen stans har jag skrivit något om att alla ska ha lika lön. Inte heller Linderborg har skrivit nåt sånt.

  • Nisse

    /*onyanserat språkbruk och off-topic, bortaget*/ #AS Om du refererar någon annans siffror och tankar på din egen blogg får du nog vackert försvara dem såvida du inte tar avstånd från dem.

  • Anders_S

    Nisse: Jag kan försvara dem, men varför ska jag stå till svars för hur Åsa Linderborg använder dem? För hennes metodik?

    Vi har ett klassamhälle. En del av detta synliggörs genom de siffror som Åsa Linderborg tagit fram. Löneskillnader är något som bekräftar klassamhällets existens.

    Om ni har någn kritik mot hennes metodik så rikta den mot henne och inte mot mig. Men när det gäller själva siffrorna kan jag inte hitta något problematiskt.

  • Självklart är nettolönen mycket intressant att diskutera när man talar om skatt. För mig som högavlönad tar skatten mer pengar än för en lågavlönad.

    Själv har jag en nettolön efter skatter, bostad, etc, på 15 000 kronor. En vän till mig som är utbildad kock med mångårig erfarenhet har 5 000 kronor kvar. För mig slår en höjd skatt hårdare än ett höjt SL-kort eller andra högre kommunala avgifter. Inte alls så för honom.

    Tänker man rent egoistiskt får man alltså olika intressen. Det är det som markerar klassamhället, att olika grupper i samhället har olika ekonomiska intressen. De som redan har det bra förställt tjänar på lägre skatter och på att tjänster de köper är låga. Låginkomsttagarna har mindre effekt av lägre skatter och har ändå inte råd med att köpa tjänsterna. De vill ha upp sina löner och inte ha ökade utgifter för sjukvård, SL-kort och annat. Dvs inte lägre skatter.

    Det råder utan tvekan en klasskamp om politiken, även om en del vill låtsas om att det inte skulle vara så.

  • För övrigt noterar jag att de som talar om att alla ska ha exakt samma lön knappast kan ha läst Linderborg. Hon skriver:

    ”Det är möjligt att alla inte kan tjäna exakt lika mycket, men det finns inga argument för de groteska löneskillnader som nu råder ‚Äì säg det arbete som inte kräver ‚Äùkompetens‚Äù eller fordrar ‚Äùansvar‚Äù.”

    Det vore skönt om folk inte försökte hitta på vad andra framför för resonemang.

  • Pingback: Stockholmsvänstern » Wallenbergarna har rätt i en sak, men drar fel slutsatser.()

  • Innan ni skriver kommentarer, läs kommentarsreglerna:

    http://www.zaramis.nu/blog/kommentarsregler/

    Ni måste exempelvis skriva en korrekt mejladress.

  • Surgubben: ”Du använder ordet ‚Äúklass‚Äù fel. Då jag var ung var det svårt att ‚Äúbyta klass‚Äù så att säga.”

    Du måste vara väldigt gammal. Som jag förstått det så var den sociala rörligheten uppåt som stört i Sverige mellan 1965 och 1975 någonstans. I dag är det inte alls lika lätt att göra klassresor, de som genomförs görs i huvudsak nedåt.

    Man kan inte jämföra 80-talisterna och 90-talisterna med ex. 40-talisterna, de senare har haft enormt mycket bättre villkor än vad vi har. Vi kommer förmodligen aldrig någonsin att uppnå samma ekonomiska standard som de.

    Klassresor var förhållandevis enkelt på den tiden då kapitalet hade behov av det. I dag är det ytterst svårt, det är väldigt sällsynt att sådant förekommer och politikerna arbetar aktivt emot det, nu senast med de föreslagna reformerna av CSN och utbildningsväsendet.

  • Pingback: Systemet är problemet()

  • TB

    Nog visar väl denna sammanställning av löner hur endimenionellt hela klassbegreppet är. Lönen verkar inte vara en särskilt bra parameter i klass-sorteringen. Jag har inget problem med att en gruvarbetare tjänar mer än en gymnasielärare men nog blir det lite svårt att få in det i klassmodellen.

    En parameter som ofta glöms i denna typ av sammanställningar är utbildningskostnaden. En akademiker, t.ex. en gymnasielärare, har åtminstone 4 års högskolestudier bakom sig. 4 år med dryga studielån och inga inkomster. Om vi säger att 4 års heltidsstudier motsvarar 160 veckor med ett lån på 1284kr per vecka ger detta en skuld på dryga 200000kr. Om vi till detta lägger utebliven inkomst under, säg 10 månader per år och 20000 per månad, ger detta tillsammans 800000kr. Med studielånet har alltså akademikern åtminstone 1 miljon kronor ”att ta igen” jämfört med den som börjat arbeta direkt efter gymnasiet. Om personen i fråga skulle arbete i 40 år är den månatliga effekten 2000kr. D.v.s. gymnasieläraren har en lön i nivå med skolvaktmästaren. Om detta är rätt och riktigt har i alla fall jag mina tvivel om.

    Gör man istället en sammanställning av livsinkomsten blir inkomstfördelningen än mer sammanpressad och klassbegreppet allt mer obegripligt.

    Tänk så mycket enklare det skulle vara om vi vågade att erkänna att alla är människor av kött och blod med olika bakgund, olika inkomst, olika utbildning och olika intressen och att ta detta som utgångspunkt för sammhällsutvecklingen och inte någon teoretisk modell där vi strikt skall delas in i klasser.