Tätt bebyggda städer är miljömässigt bättre än städer med gles bebyggelse som exempelvis Stockholm och Göteborg. I tätt bebyggda blandstäder kan människor gå eller cykla till sin arbeten. Man behöver också tät bebyggelse för att kollektivtrafik ska fungera så bra som möjligt.
Ordentligt tät blir bebyggelse först när det byggs höga hus. Det är möjligt att höga hus drar mer energi i form av mer avancerade tekniska system. Samtidigt så minskar uppvärmningsbehovet och transportbehovet i en tätt bebyggd stad. Kollektivtrafikåkandet ökar och färre tar bilen. Sammantaget innebär det att en tätbebyggd stad med höga hus faktiskt blir mer miljövänlig.
Det finns dock inget egenvärde i höga hus. De ska kunna byggas där det finns möjlighet men de ska definitivt inte byggas som solitärer i grönområden/parklandskap på det sätt som gjort i miljonprogrammets förorter. Den typen av byggande skapar dysfunktionell stadsbebyggelse utan socialt liv, grönområden som ingen använder och innebär en glest bebyggd stad trots husens höjd.
Inte heller finns det ett egenvärde i att bevara saker som de är. Exempelvis är Slussen och Södermalmstorg idag ett ogästvänligt, blåsigt och öde stadslandskap som skulle må bra av mer bebyggelse. På samma sätt är exempelvis Wavrinskys plats, Guldhedstorget och Dr Fries Torg i Göteborg icke-platser. Icke fungerande torg då det är för lite bebyggelse och för lite människor runtomkring. Sådan problem kan lösas genom att bygga mer, bygga tätare och förtäta det som redan finns. För bygga mer behöver vi. För det är inte bopriserna som är grundproblemet. Utan bostadsbristen.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Miljövänlig stad, Skyskrapor, Höghus, Tätbebyggd stad, Stockholm, Göteborg, Stadsplanering, Miljö, Klimathotet, Kollektivtrafik, Politik, Samhälle
Relaterat:
