Arfwedson – skeppsbroadel och grosshandlare

Del 2 av 5 i serien Slaveriprofitörer

Den kända grosshandlarfamiljen Arfwedson härstammar från Arfwed Anderssson, handelsman i Stockholm, som dog 1684. Hans son var handlanden Anders Arfwedson (1657-1706) och alla ättlingar tillhonom fortsatte bära samma efternamn. Hans son var Abraham Arfwedson (1698-1779), grundare av handelshuset A & J Arfwedsson tillsammans med brodern Jakob Arfwedsson (1700-84). Abraham Arfwedsson var gift med Maria Elisabeth Pauli (1715-) i sitt första gifte, från en annan rik köpmannafamilj ur den så kallade skeppsbroadeln. Hennes mor var sin tur Sarah Bedoire från familjen Bedoire, också det en familj tillhörande skeppsbroadeln.

I sitt andra äktenskap var Abraham Arfwedson gift med Maria Dahlström (1723-77). I andra äktenskapet tycks inga barn ha fötts. Hennes syster Sara Ulrica Dahlström (1725-94) var gift med handelsmannen Peter Tottie (1708-67). Denne var i sin tur bror till Charles Tottie (se nedan), William Tottie och Christina Tottie (1707-66), gift med handelsmannen och politikern Christoffer Springer (1704-78), stark politisk motståndare till familjen Plomgren i likhet med Hinrich Hahr.

De två bröderna Arfwedson innehade privilegium på sill- och torskfiskeri samt valfiske och sälfångst i Östersjön och Nordsjön mellan 1745 och 1754 i form av det så kallade Torskfiskekompaniet. De två bröderna fick också monopolrättigheter till ett Västindiskt kompani år 1745 men detta förverkligades aldrig. Systern Maria Arfwedson (1705-91) var gift med handelsmannen Charles Tottie (1703-76) och hade sonen Anders Tottie (1736-1816).

Abraham Arfwedsons äldste son, Carl Christopher Arfwedson (1735-1826) anställdes efter utbildning i pappans firma. 1762 åkte han utomlands och några år efter hemkomsten grundade han år 1771 en  egen firma tillsammans med Anders Tottie. Det var den kända handelsfirman Tottie & Arfwedson. Handelshuset var ett av Stockholms största under slutet av 1700-talet. Carl Kristoffer Arfwedson var från 1787 också direktör i det nygrundade Svenska Västindiska Kompaniet som hade som mål att förbättra Sveriges handel med Västindien. Kompaniet förvaltade också den svenska kolonin S:t Barthélemy (S:t Barths). Västindiska kompaniet tog viss del i slavhandeln, men framförallt fungerade S:t Barths som en slavmarknad:

St. Barthélemy förklarades som en frihamn år 1785. Efter grundandet 1787 förberedde kompaniet den första expeditionen till Afrika. Den fick dock ställas in då Gustav III:s ryska krig bröt ut 1788. Affärsmännen och kompaniets tjänstemän organiserar under tiden handeln på privat basis. Ön blir under en tid en knutpunkt för slavhandel. Endast en mindre del av slavarna fraktades dock med svenska fartyg.

Den svenskrelaterade andelen av slavhandeln var obetydligt liten. Enligt den svenska regeringen förekom cirka 50 svenska slavskeppstransporter mellan 1600- och 1800-talet. Enligt den hittills mest detaljerade kartläggningen av den transatlantiska slavhandeln identifieras totalt 34 941 slavtransporter över Atlanten. I denna databas finns tio stycken resor där skeppet är registrerat som svenskt.Vid fyra av dessa resor finns en registrering om att skeppet är konstruerat i Sverige. Om 50 stycken slavtransporter genomfördes av svenska skepp, så utgjorde därmed de svenska slavtransporterna 0,14 % av samtliga transporter. Om 10 stycken slavtransporter utfördes av svenska skepp, utgjorde de svenska transporterna 0,2 promille av samtliga slavtransporter. Andelen slavtransporter som utfördes av Sverige är så liten att den inte redovisas separat i forskningsprojektets egna sammanställningar över den transatlantiska slavhandeln.

Men huvudsakligen handlade det om handel med socker som köptes i Västindien och fördes hem till Sverige. Denna handel bedrevs dock ofta av de olika intressenterna i egna bolag och inte via Västindiska kompaniet. Västindiska kompaniet affärer dock aldrig speciellt bra. Redan 1794 begärde man hjälp från staten och 1805 upplöstes kompaniet.

Carl Christopher Arfwedson var också medlem i Kungliga Vetenskapsakademin och från 1789 innehade han titeln kommerseråd. Han var gift med Charlotta von Langenberg (1754-?). Firman Tottie & Arfwedsson möjliggjorde genom ett lån på 100 000 riksdaler Gustav III:s resa till Italien under 1780-talet. Carl Christopher Arfwedson ägde också Skebo och Ortala bruk, Norrtälje gevärsfaktori, delar i Djurgårdsvarvet och i Göta och Södertälje kanal.

Äldste sonen till Carl Kristoffer Arfwedson, Carl Abraham Arfwedson (1774-1861) reste utomland och fick sitt första arbete på den franska handelsfirman Clary i Marseille. Detta var en firma som ingick i Tottie & Arfwedssons internationella kontaktnät. Bankiren Clarys dotter Desirée Clary (1777-1860)  blev sedermera Sveriges drottning då hon var gift med Jean Baptiste Bernadotte som blev Karl XIV Johan. Hennes äldre syster Julie Clary (1771-1845) gifte sig 1794 med Joseph Bonaparte, senare kung av Neapel och kung av Spanien ocn bror till Napoleon Bonaparte med vilken Desirée Clary först hade varit förlovad.

Efter hemkomsten hjälpte Carl Abraham Arfwedson sin far med skötseln av handelshuset. 1808 blev han delägare och 1826 övertog han hela firman. Carl Abraham Arfwedsson var gift med Maria af Sandeberg (1786-1825), sondotter till David af Sandeberg (1726-88), direktör i Ostindiska kompaniet. Han var själv direktör i Ostindiska kompaniet under den femte oktrojen. Vid Carl Abraham Arfwedsons död såldes flera av de bruk han ägde, exempelvis Ortala, och handelshuset övertogs av sonen Carl David Arfwedson (1806-81), bancofullmäktig och en av grundarna av försäkringsbolaget Skandia. 1868 lades handelshuset Tottie & Arfwedson ner. Carl David Arfwedson var också författare till resekildringar och romaner.

Abraham Arfwedsons son Anders Arfwedson (1736-1809) var ägare till godset Hedensö, superkargör för Ostindiska med placering i Kanton 1770-77 och sedan direktör i Ostindiska kompaniet från 1786 till 1806. Döttrarna Sara Catharina Arfwedson (1737-93) var gift med  Nils Ström (1714-83) i dennes andra gifte och Charlotta Arfwedson (1741-1801) var gift med Martin Holterman (1715-93) i dennes andra äktenskap. Både Nils Ström och Martin Holterman var direktörer i Ostindiska kompaniet. I första äktenskapet var Martin Holterman gift med Anna Mariana Ström (1727-64), syster till Nils Ström.

En yngre son till Abraham Arfwedson, Jakob Arfwedson (1743-1812) var grosshandlare i Göteborg och ägare till bruket Skagersholm, inköpt 1781, och godset Valinge. Han var gift med Anna Elisabeth Holterman (1759-1801), dotter till Martin Holterman,  i dennes första äktenskap.

Jakob Arfwedson son Johan August Arfwedson (1792-1841) var kemist och den som upptäckte grundämnet litium. Genom arv kom han i besittning av en betydande förmögenhet i form av bl.a. Skagersholms och Brunnsbergs bruk, Han övertog också egendomen Hedensö med tillhörande Näshulta bruk efter sin farbror Anders Arfwedsson. Troligen genom köp. På Näshulta bruk inrättade han ett kemiskt laboratorium. Han var anställd i Bergskollegium från 1812 och  blev ledamot i Vetenskapakademin 1821.

En sentida ättling till slaveriprofitörerna i familjen Arfwedson kan vad jag förstår frilansjournalisten Jacob Arfwedson vara. Han har skrivit en rad reaktionära debattartiklar i både svensk och utländsk media. Ibland undrar man om han har det samhälle i vilket släkten Arfwedson (som han eventuellt tillhör) en gång blev rik som sitt idealsamhälle.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Slaveriet – något som även svenskar profiterade påArfvidsson – bräd- och sillexportör från Marstrand och Göteborg >>
Advertisements