Den moderna fascismens väsen

Del 11 av 12 i serien Fascismen idag

Vänsterns traditionella definitioner av fascism från 1930-talet duger inte i det nutida samhället. De ger oss helt enkelt ingen vägledning i hur vi ska och kan bemöta den mångfald av högerextrema organisationer som idag finns i västvärlden.

Tidningen Expo delar upp de högerextrema rörelserna i två grenar, dels vit-maktrörelsen med antisemitism och våld, dels den islamofobiska miljön kring partier som Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet med flera. Jag menar att den uppdelningen är för grov, den utesluter vissa typer av högerextrema rörelser och ger inte en korrekt vägledning för det praktiska antifascistiska och antirasistiska arbetet.

Traditionella analyser från vänstern kommer fram till att Sverigedemokraterna inte är fascister utan att det inte finns någon skillnad på partier som BNP och Sverigedemokraterna å ena sidan och Dansk Folkeparti och UKIP å andra sidan. Jag menar att den uppfattningen är föråldrad och inte stämmer med verkligheten. Jag menar att SD är ett fascistiskt parti. En som håller med mig är historikern författaren Henrik Arnstad som skriver så här i DN:

Historikern Diethelm Prowe är en av många som undrar om Europa, efter erfarenheten av Hitler, ständigt måste ha en antifascistisk krisberedskap. Och om det – i så fall – är dags att utlösa en sådan nödplan i dag? I förstone blir svaret nej. Till skillnad från mellankrigstidens fascister arbetar inte dagens extremhöger för att avskaffa demokratin och de tar i allmänhet avstånd från våld som politisk metod. ”Farfars fascism är död”, påpekar Prowe.

Å andra sidan understryker Roger Griffin fascismens ”närmast darwinistiska förmåga att anpassa sig till sin miljö”. Fascismen förändras inte bara från land till land, utan även över tid (liksom alla andra politiska rörelser). Diethelm Prowe påpekar att dagens högerextremism på flera avgörande punkter passar väl in i de fascistiska modellerna, med viktiga undantag – varav det centrala är: De tar avstånd från själva begreppet fascism. Detta ord avlivades (om inte förr) av 1968-vänstern, som använde det som skällsord högerut i största allmänhet. Liberalismen och högern svarade med att likställa kommunism med fascism. I allmänhet vore det i dag självmord för en europeisk politisk rörelse att öppet kalla sig för ”fascistisk”.

Däremot omfattar dagens extremhöger i högsta grad den fascistiska grundtanken: Nationen har degenererat under en lång tids förfall. Det är dags för en heroisk nationell pånyttfödelse. ”Folk och land hör nära samman. Ett land vore inte vad det är utan sitt folk, och ett folk vore inte vad det är utan sitt land”, skriver Sverige­demokraterna i sitt principprogram. Vad betyder denna mytiska formulering – egentligen?

Medan mellankrigstidens fascism föddes ur första världskriget uppstod dagens extremism efter en lång period av fred. Dess rötter finns inte i en traumatisk krigsupplevelse utan i en djup känsla av att vara uttråkad, menar flera historiker. Liksom klassisk fascism står politiken i opposition mot både vänstern och den traditionella högern. Extremisternas måltavla blir den synliga symbolen för olikhet: Etniska minoriteter (”invandrare”), vilka anses förgifta nationen genom sin blotta närvaro. Rasismen har å andra sidan tvingats överge biologin. I stället attackerar den ”invandrarnas” påstått inkompatibla kultur – framför allt religionen islam. Den klassiska rasismen syns i bisatser, exempelvis ovilja mot ”utomeuropeiska” adoptioner.

Och i Aftonbladet skriver han så här:

I dag definieras fascism, i dess breda betydelse – på engelska kallad ”generic fascism”, som inkluderar exempelvis den tyska nationalsocialismen och den spanska falangismen – som en ultranationalistisk strävan efter mytisk pånyttfödelse efter en längre tid av upplevd degenerering och förfall. Detta utifrån historikern Roger Griffins teoribygge. Tankegången syns tydligt hos Sverigedemokraterna i en valaffisch, föreställande två påfallande blonda barn promenerande i ett svenskt lantligt landskap. ”Ge oss Sverige tillbaka!” utropar affischen. Det underförstådda budskapet är att Sverige blivit förstört av oönskade folk, som till skillnad från barnen på bilden inte är ljushyade. ”Folk och land hör nära samman. Ett land vore inte vad det är utan sitt folk, och ett folk vore inte vad det är utan sitt land”, skriver Sverigedemokraterna i sitt principprogram. Myten om blod och jord lever.

Dock bär inte Sverigedemokraterna svarta skjortor och koppel. De åker inte landsbygden runt på lastbilsflak och misshandlar fackföreningsledare, likt italienska squadristi 1919. Å andra sidan är ingen ideologi i dag lik sitt väsen från 1900-talets början.

Mona Sahlin är ingen Branting, högern under Reinfeldt vill inte som JarlHjalmarsson ”mala sönder den demokratiska ideologin”. Jimmie Åkesson är inte någon Mussolini-gestalt. Ändå råder alltså konsensus bland europeiska historiker om att partier som Sverigedemokraterna är fascister, trots att detta stigmatiserade ideologiska begrepp inte används av dem själva. ”Vi har inte hört det sista av fascismen – möjligen av ordet, men inte av företeelsen”, skriver historikern Robert O Paxton.

Det Arnstad skriver handlar om partier av Sverigedemokraternas och British National Partys (BNP) typ, inte om våldsförhärligande och öppet antisemitiska partier som Jobbik i Ungern, Svenskarnas parti i Sverige eller Gyllene gryning i Grekland. När det gäller den klassisk fascismen i Europa på 1930-talet så skiljer Arnstad på fascisterna i Österrike, Mussolinis fascister och tyska nazister på ena sidan och Franco, Salazar och Antonescu å andra sidan. De senare kallar han konservativa diktatorer. Jag menar att man även idag måste skilja olika rörelser inom extremhögern åt. Idag finns det fyra olika typer av högerextrema partier varav minst två kan kallas fascistiska. Grovt förenklat kan de beskrivas så här:

1. Nazistiska grupper, vit makt, antisemitism, våld, nationalism, rasism, stark stat, konservativism, antidemokratiska (Svenskarnas parti, Gyllene Gryning, Jobbik)
2. Fascistiska grupper, islamofobi, konservativism, rasism, nationalism, stark stat (SD, BNP)
3. Högerpopulister, islamofobi, konservativism i familjefrågor etc, nyliberalism i ekonomiska frågor, nationalism, rasism, svag stat (Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet)
4. Libertarianer, nyliberalism, svag stat, liberalism

De tre första grupperna tycks hamna inom Arnstads definition av fascism medan i en traditionell vänsteranalys endast den första gruppen hamnar inom begreppet fascism. Jag menar att bägge förhållningssätten är fel och att man bör skilja på grupp 2 och 3. Grupp 1 och 2 är att anse som fascistiska men att de också är så olika att man bör skilja dem åt. Därför är begreppet nazism bra för de partier som ingår i grupp 1 bra och fascism är ett bra begrepp för de partier som ingår i grupp 2 men däremot inte de som finns i grupp 3. Observera att detta handlar om dagens fascism och sannolikt inte är applicerbart på 1930-talets fascism. På samma sätt är de teorier som utarbetades kring 1930-talets fascism inte helt användbara för dagens situation. Åskådningar förändras med tiden, företeelser förändras med tiden och då måste också analyser och beskrivningar följa med. Det bör också tilläggas att det finns högerextrema partier som är gränsfall mellan de olika

Jag har argumenterat kring varför SD bör definieras som fascister i en rad inlägg och jag ämnar återkomma med fler inlägg kring de olika typerna av högerextrema organisationer som  finns.

Läs också: The changing face of fascism, What is fascism?,

Intressant?
Bloggat: Kildén & Åsman, Röda Malmö,
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, AB, Axess, SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Det här är Sverigedemokraterna – fascister och rasisterFascismen mitt ibland oss >>
Advertisements
  • Britta48

    Att Breivik ler i tid  och otid behöver inte vara ett bevis för att han ”vunnit”.
     Det kan bero på många saker. Ett försvar, underdånighet, obekväm i situationen eller varför inte en  gest som finns i honom. Han verkar ju vara mycket social, väluppfostrad, intelligent, fokuserad,sansad  och accepterande, i långa stycken.  Redan som 4 åring kontaterande en barnpsykolog att B log ..

    Jag har kommit i kontakt med människor som inte har en kriminell belastning, som tom. kan skratta hejdlöst,  i en mycket svår situation.Att i en outhärdlig situation  reagera irrationellt är inte ovanligt.

  • Pingback: Fascismen mitt ibland oss | Svensson()

  • Pingback: Några bra texter om järnrörspartiet | Svensson()