Kriminella gängs verksamhet – narkotika

Del 3 av 5 i serien Kriminella gäng 2016

Enligt Brå:s rapport om kriminella gäng och nätverk så är narkotikahandel en dominerande huvudnäring för många personer i den kriminella miljön. Men det finns inga knarkkungar eller knarkbaroner. De flesta kriminella grupper och nätverk beskrivs på ett eller annat sätt ha koppling till narkotika­ marknaden. Även konsumtionen av narkotika stor i den kriminella miljön.

I vissa självdefinierade grupper finns regler som säger att medlem­mar inte får bruka narkotika, men de ser ofta mellan fingrarna om det sköts snyggt. Det hårda livet i den kriminella miljön leder enligt Brå ofta till självmedicinering med droger.

Enligt rapporten bedrivs narkotikaverksamheten ofta av projektbaserade konstellationer som består av individer från olika organisations­ och nätverksformer. De projektbase­rade konstellationerna kontrollerar sällan hela försäljningskedjan utan vanligtvis säljer de narkotikan vidare till en rad olika distributörer. Enligt rapporten kan det dock under de senaste tio åren ha blivit vanligare att vissa grupperingar försöker kontrollera hela försäljningskedjan, från insmuggling till försäljning till slutkonsument.

De personer som är engagerade i narkotikabrottsligheten anses inte tjäna särskilt mycket pengar. Det är endast ett fåtal personer som gör riktigt stora pengar på narkotika. ”Vi hade haft knarkbaroner om narkotikahandel hade varit mycket inkomstbringande”, menar en polis som intervjuats och hävdar att den typen av kriminella knappast finns i Sverige. Det gäller också att kunna föra in pengarna i den vita ekonomin för att kunna förvärva fastigheter och investera i företag.

Enligt Brå:s rapport präglas de konstellationer som är inrik­tade på att ta in stora narkotikapartier till Sverige ofta av att de består av minst en person med goda kontakter i inköpslandet. Till följd av detta är det vanligt att det på denna nivå handlar om relationsbaserade nätverk av individer som har ett ursprung i andra länder och har band till samma land, ort eller geografiska region. Vilket eller vilka preparat de är inriktade på präglas av vilka kontakter grupperingarna har utomlands. Danmark kan också utnytt­jas som mellanlager för stora partier som tas in i Sverige i mindre kvantiteter.

En del narkotikapartier passerar endast Sverige på sin väg till den mycket lukrativa narkotikamarknaden i Norge. De partier som har sin slutdestination i Sverige säljs oftast vidare till grossister. Vidareförsäljningen sker som regel snabbt, och många gånger finns det redan köpare till hela eller delar av partiet när det väl hamnar i Sverige.

Polisen uppges ha svårt att komma åt en del av de personer som sysslar med storskalig import av narkotika till följd av att de uppträder diskret, investerar i säker­het och sällan tar till våld. Dessutom är de bara i kontakt med narkotikapartiet en mycket kort stund eftersom partiet ofta säljs vidare till andra narkotikaentreprenörer så fort det när Sverige.

Förutom de nyss nämnda projektbaserade konstellationer som hanterar stora narkotikapartier består inflödet av narkotika till Sverige även av en massa personer som smugglar mindre mängder. Ett slags fåmansföretag med en, två eller tre personer och med små omkostnader för verksamheten. Ofta hand­lar det om personer som har en kontakt i utlandet, och sedan tar de med hjälp av rekryterade kurirer hem partier för försälj­ning. Förslagna smugglare anlitar kurirer från länder som inte är kända för narkotika, som Tyskland och Tjeckien. Dessa fåmans­företag är ofta inriktade på enbart narkotika.

Mellannivådistributörer är de aktörer som köper narkotika­partier från importörerna, det vill säga högnivådistributören, och säljer vidare till lågnivådistributörer. Enligt rapporten är det vanligare att individer från självdefinierade grupper och förorts­- och stadsdelsbaserade grupper är aktiva i mellannivåledet än i importledet. Dessa personer agerar sällan helt själva utan ofta ingår de i någon form av projektba­serad konstellation där personer har tilldelats olika uppgifter av den eller de personer som är projektledare, exempelvis att förvara narkotika, transportera narkotika eller förvara pengar. Det förekommer också att mellan­nivåledet även kontrollerar slutförsäljningen av narkotikan genom att ha egna gatuförsäljare.

Lågnivådistributörer omfattar de aktörer som säljer narkotika till personer som själva konsumerar en stor del av de droger de köper. Enligt rapporten är de flesta av narkotikaförsäljarna i förorterna vad rapportens uppgiftslämnare kallar grampojkar. De hanterar enbart småpartier. Gatuförsäljningen är utbredd och sker mer eller mindre öppet på till exempel parkeringsplatser, lokala torg, i trappuppgångar, skolor och från lågenheter.

Narkotika tillhan­dahålls i närmiljön. Ungdomar säljer till andra ungdomar, i bostadsområdet eller skolan. Rök­heroin och kat är tillgängligt för olika minoriteter. Andra prepa­rat vänder sig till en bredare målgrupp.

I vissa stadsdelar och förorter finns även ett inslag av territoriell brotts­lighet. En del förorts­- och stadsdelsbaserade grupper försöker kontrollera narkotikahandeln i ett avgränsat geografiskt område, till exempel en gata eller ett kvarter. Dessa nätverk har delat upp olika stadsdelar mellan sig för narkotikaförsäljningen. I vissa förorter finns det uppsatta regler för de narkotikaförsäljare som säljer inom området, och de måste även betala en viss andel av vinsten till ledande personer i det nätverk som anser sig kontrol­lera området. Det är dock inte samma sak som att de största aktörerna har avgörande betydelse för narkotikamarknaden i området. Polisens bedömning är enligt rapporten från Brå att om de centrala aktörerna blir gripna fylls luckorna snart av andra distributörer.

Näthan­deln är enligt rapporten ett växande som ger säljarna stordriftsfördelar jämfört med traditionell langning samt tillgång till nya kundkretsar.

Stora inhemska cannabisodlingar har också blivit vanligare. från att ha rört sig om hobbyodlingar i krukor utnyttjas numera även industrilokaler eller bostäder inredda för cannabisodling.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Kriminella gängs verksamhet – informella sektornKriminella gäng – alkohol och tobak >>
About these ads