Självständighet för Katalonien är ingen självklarhet

Den spanska regeringens brutala agerande mot folkomröstningen i Katalonien har chockat många. Men det är viktigt att se den traditionella inställningen hos den härskande klassen gentemot minoriteter liksom den nuvarande högerregeringens arroganta inställning och vägran till meningsfylld dialog med förespråkarna för katalansk självständighet. Madridregeringens agerande är inte en blixt från klar himmel.

Vilken är relationen mellan Katalonien och övriga Spanien och vad finns bakom kravet på självständighet?

Katalonien har varit kulturellt förtryckt och drabbades oerhört hårt av Francodiktaturen. Katalonien och framförallt Barcelona var centrum för kampen mot Francos kupp. Det fanns en stark borgerlig nationalism men framförallt en stark arbetarrörelse. Här var anarkisterna i FAI och CNT enormt starka och här var också fästet för POUM, det antistalinistiska kommunistpartiet. Francos hämnd var skoningslös. Tillsammans med demokratin trampades katalanernas kulturella identitet under regimens stövlar. Samtidigt är det viktigt att konstatera att bakgrunden inte var ett specifikt ekonomiskt förtryck av Katalonien. Katalonien har alltid varit den mest industrialiserade och utvecklade regionen (vid sidan av Baskien faktiskt).

Efter Francos fall har ett större självstyre för regionerna utvecklats. Språket är officiellt och tillämpas i skolorna etcetera. Det kulturella förtryck som rådde under Francotiden är inte längre för handen. När man lyssnat på intervjuer med självständighetsanhängare har allt oftare ett annat argument förts fram. Man vill behålla det rikare Kataloniens resurser i Katalonien och inte dela det med fattigare delar av Spanien. Parallellen till argumentation i Slovenien och Kroatien innan den Jugoslaviska katastrofen är slående.  Som demokratiska socialister måste vi ställa frågan: Hur uppfattas denna attityd bland fattigare spanjorer i fattigare delar av Spanien? Stärks möjligheterna till kampenhet mot kapitalet och högerregeringen? Kan kamp för kulturella rättigheter för alla nationer inom en stat  föras utan uppsplittring? Bakom strävan till ökat självstyre och till och med självständighet finns en blandning av motiv. En del bra, andra mindre bra.

Vi försvarar rätten till avskiljande om majoriteten i en region vill det (Vilket inte är en enkel sak, vad händer med minoriteter inom regionen, se Bosnien, Georgien etc?). Detta leder till att vi absolut måste försvara Katalanernas rätt att genomföra sin folkomröstning. Men det betyder inte automatiskt att vi måste förorda ett ja till avskiljande. Man kan mycket väl ha linjen att försvara rätten till folkomröstning men rösta nej till avskiljande. PP (högerpartierna och PSOE (socialdemokraterna bojkottade valet. 42% deltog i omröstningen. 90% röstade för självständighet men 10% (hundratusentals personer) deltog men röstade nej.

Demokratiska socialister måste alltid försvara minoritetsregioners rätt till sin egen kultur och utveckling, inklusive rätten att som i Katalonien genom folkomröstning ta ställning till att ingå eller inte ingå i en större stat. Men vår linje för att lösa problem är inte generellt avskiljande. Vi är för gemensam kamp där arbetare och förtryckta (i det här fallet i hela Spanska staten) enas mot högerpolitik och för demokratiskt självstyre.

Madridregimens brutala användande av Guardia Civil med mera har dock ändrat läget rejält. Sannolikt har fler katalaner tagit ställning för självständighet. ”Franco är inte död” hörs från demonstranterna i Barcelona. Och regeringspartiet PP är ju verkligen det gamla frankistpartiet i ny tappning. Att ett högerextremt parti inte växt fram i Spanien har ju bl.a. berott på att dessa krafter känner sej hemma i PP. Men är avskiljande bästa sättet att bekämpa denna höger? Eller är gemensam kamp med arbetare och förtryckta i hela Spanien en rimligare lösning?

Det som nu måste till är en våg av protester i hela Spanien mot regimens brutala agerande. En offensiv där alla arbetare i den spanska staten mobiliseras för att fälla regeringen.

Peter Widén

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Olof Larsson

    Nationalism handlar ytterst om att kulturella och etniska storheter sätts före solidariteten mellan människor. Detta får vi aldrig glömma och själv har jag därför svårt att se något verkligt positivt i det chauvinistiska katalanska ”flaggviftandet”. Dessutom är gruppen för självständighet av allt att döma av samma storleksordning som de som fortsatt vill tillhöra Spanien. Hur harmonisk skulle en stat kunna byggas utifrån denna splittring?

    • Jag har också svårt att se nåt positivt i Kataloniens nationalism.

  • Olof Larsson

    En chauvinism är knappast bättre än en annan.

    • super_leggera

      De som kommer ur kristen kultursfär identifierar sig lätt med den svagare parten. I detta fall Katalonien. Så spökar väl George Orwell i bakgrunden en smula. Vi har inte rösträtt i vare sig Katalonien eller Spanien, så vi är åskådare även denna gång.