Det är grundinställningen hos Socialistiska Partiet (SP) och vår valallians med Rättvisepartiet Socialisterna och oberoende fackliga kandidater, Arbetarinitiativet. Av den anledningen publicerar jag därför SP:s krisresolution här på min blogg.
En krisplan för arbete, välfärd och hållbar produktion
Kapitalismen är på väg in i en djup världskris. Redan drabbas hundratals miljoner människor i fattigare länder av massarbetslöshet, misär och hunger. Men också industrivärlden skakas av företagsnedläggningar och växande social otrygghet. I finanskraschernas spår hotas hela ekonomier av statsbankrutt och nyliberalismens drömmar förvandlas till en mardröm.
De senaste årtiondenas avregleringar har gjort samhället mer oskyddat inför kapitalistiska kriser. Sociala nedskärningar, privatiseringar, minskning och utglesning av trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring ställer nu många människor utan skydd inför uppsägningar och inkomstbortfall. Rädslan för fattigdom kryper åter närmare många människors vardag. Ökad rasism, våld, social utslagning riskerar att följa i spåren. Detta drabbar särskilt kvinnor som både är användare av och arbetare i den sociala sektorn. Patriarkatet och kapitalismen är sammanflätade. Kapitalismens kris riskerar därför att öka kvinnors underordning.
Krisen utvecklas just när mänskligheten istället behöver samla och anstränga alla gemensamma resurser för att möta de globala klimathoten. Redan används finansproblemen av regeringar och företag till att försöka skjuta upp eller slingra sig undan akuta åtgärder mot koldioxidutsläpp och utplundring av vår planets ändliga resurser. Därmed sammanfaller kapitalismens ekonomiska kris med överlevnadsfrågorna för vår civilisation. Att vänta med att möta klimathoten vore kriminellt. Att sätta hoppet till kapitalismen vore dåraktigt.
Det är ju inte av misstag, förhinder eller inskränkningar som den moderna kapitalismens finansmarknader kollapsat. Tvärtom har ledande finansintressen och marknadsaktörer under de senaste årtiondena fått vad de önskat: avregleringar, skattesänkningar, privatiseringar och en hisnande omfördelning av samhällets inkomster till de bäst ställdas förmån. Hela samhällen har omstöpts till förmån för ”marknaden” och privata vinstintressen. Det är priset för att denna anpassning till kapitalismen just har lyckats, vi nu betalar. Det är betalningen för att det lilla fåtalets vinstintresse fått gå före mänsklighetens behov, vi nu avkrävs.
De enda lösningar som kapitalismen känner innebär att krisen vältras över på de arbetande, att företag slås ut, att tillgångar förstörs i massiv skala och att det som byggts upp av arbetande människor raseras. Människornas behov måste gå före de kapitalistiska vinsterna, det mänskliga samhället sättas före de privata bolagsintressena.
Därför är det beklämmande att skåda inte bara svenska borgerliga politikers och åsiktsbildares nonchalans inför vidden av vad som nu drabbar så många människor i form av arbetslöshet och ekonomiska svårigheter – för att inte tala om effekterna globalt. I detta sanningens ögonblick framstår även den gamla arbetarrörelsens företrädare som blåögda eftersägare renons på alternativ. Mona Sahlin (s) har bedyrat sin uppslutning bakom högerregeringens sätt att hantera krisen. Det nyliberala mantrat om ”budgetdisciplin” och ”utgiftstak” har gjorts till villkor för att tillhöra ”oppositionen” – något som vänsterpartiet i nuläget tycks acceptera. Ingen tar bladet från munnen och klargör att den kapitalistiska spekulationsekonomin nått vägs ände. Under årtionden har vinsterna ökat på lönernas bekostnad vilket skapat en grotesk spekulationsekonomi som förstärkt den kapitalistiska överproduktionskrisen och ryckt undan förutsättningarna för fortsatt expansion.
Istället för att vräka ännu mer av löntagarnas och de breda folklagrens tillgångar över havererade kapitalistiska finansmarknader måste finanssystemen tas över av folkflertalet och styras av demokratiska beslut för samhällets bästa. Det är inte arbetarna och låginkomsttagarna som via skattsedeln, arbetslöshet och nedskuren social omsorg ska betala räkningen för finanskapitalisternas svindlerier.
Kan regeringar i olika länder skaka fram biljonbelopp för att söka rädda finanskapitalet visar det på ett övertydligt sätt vad de ekonomiska resurserna kan brukas till om de används med förnuft. Hela vår nuvarande produktions- och transportapparat måste läggas om för att rekonstruera samhället i klimatvänlig riktning. Det kräver en mobilisering och målinriktning av samtliga våra resurser – motsatsen till arbetslöshet och depression!
I denna situation står den svenska arbetarrörelsens ledning handfallen. Istället för att utmana det kapitalistiska system som havererar väljer de att fortsätta samarbetet med arbetsgivarna och hoppas på att allt skall ordna sig.
Men landets arbetare och låginkomsttagare har inte råd att vänta och hoppas. Vi behöver genomgripande förändringar här och nu.
Vi i Socialistiska Partiet lägger därför fram följande förslag till konkreta åtgärder mot den kris som idag hotar hela vårt samhälle. Vi uppmanar alla delar av arbetarrörelsen, alla folkliga rörelser, ja alla arbetare och låginkomsttagare och andra som drabbas av krisen, att komma med i diskussionen kring dessa förslag, att sprida dem i sina organisationer och i sin vardag på arbetsplatser, i bostäder eller varhelst människors behov kommer i motsättning till den krisande kapitalismen.
– Stopp för uppsägningar och nedskärningar. Statlig garanti för jobben under en omställningsperiod till samhällsnyttig och hållbar produktion. Facklig kontroll över utvecklingen av alternativ. Vetorätt för de anställda över avgörande beslut. Förkortad arbetstid med lönegaranti för att dela på jobben där så är nödvändigt.
– Bryt den ekonomiska politikens tvångströja och svångremsdisciplin, massiva statliga och kommunala satsningar på offentliga arbeten inom skola, vård och miljösektor. Genomför en plan för upprustning och miljöomställning av miljonprogrammets bostadsbestånd. Stärk allmännyttan och bygg hyresrätter.
– Satsa på nya energi- och transportsystem, omställning av trafikpolitik och stadsplanering, försörjnings- och handelssystem. En energisektor under samhällets demokratiska kontroll kan målinriktat och planmässigt styra om energianvändningen i riktning mot förnyelsebara energikällor och hushållning.
– Stoppa avregleringar och privatiseringar. Företag skall inte göra vinst på gemensam egendom. Nu behövs beslutsamma regleringar och kontroll av kapitalet för att demokratiskt styra det till samhällsnyttig verksamhet.
Försvara alla arbetandes, även de så kallade papperslösas och arbetslösas ekonomiska och sociala levnadsvillkor. Inflationsskydda lönerna, höj sjukersättningen liksom studiebidrag och pensioner.
– Höj A-kassan till 90 procent och avskaffa egenavgifterna. Förstärk de sociala skyddsnäten för dem som står utanför a-kassan.
– Riv upp pensionssystemet och ersätt det med ett solidariskt system som garanteras av staten och ger alla en dräglig ålderdom.
– Ersätt det nuvarande skattesystemet med skatt efter bärkraft. Det betyder höjning av skatter på höga inkomster, återinförande av förmögenhetsskatten samt beskattningen av lyxbostäder.
Regeringens nyliberala doktriner ligger i spillror, dess löften om arbete och välfärd går upp i rök. Folkmajoriteten har sedan länge vänt sig ifrån den. Det är hög tid att tvinga bort den från maktens boningar.
Samhället kan påbörja sin väg ut ur kapitalismen och omorganiseras från grunden. Inte bara i Sverige utan i alla de länder där kvartalskapitalismen och nyliberalismen härjar. Kapitalismen har hamnat i en återvändsgränd. En utveckling som riskerar att föra med sig mer av fattigdom, motsättningar, rasism och även krig. Människorna och vår planet har helt enkelt inte råd med vare sig korrupta diktaturer eller kapitalism – om vi alls ska ha någon framtid.
Det bästa ur de socialistiska idéerna om gemensam hushållning och demokratiskt styre kan nu förenas med dagens krislösningar. En annan värld är möjlig, om motståndarna till kapitalismen förenar sina krafter och börjar kämpa för den nu!
Antaget av Socialistiska Partiets 22:a kongress november 2008
RÖSTA REDAN NU! PÅ ARBETARINITIATIVET.
ArbetarInitiativet har fått ut valsedlar till en bra andel av alla förtidsröstningslokaler runt om i landet.
Om det saknas valsedlar kan du ändå rösta:
Ta en blank valsedel och skriv ArbetarInitiativet högst upp. Det räcker, men var noga med stavningen!
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, 4, 5,
6, 7, 8,
Läs även andra bloggares åsikter om Kapitalism, Kris, Ekonomisk kris, Arbetslöshet, Arbetarklass, Arbetarrörelsen, Ekonomi, Vänstern, Socialistiska Partiet, Samhälle, Politik
Ett givet val!
Det är uppenbart för var och en att det är mycket farligt att låta arbetarna betala krisen, det riskerar att leda till en värre kris och ett elände utan slut. Att låta de på toppen betala krisen har nästan inga negativa konsekvenser.
Hugg huvudet av krisen!
Det här kommer du att klippa Svensson för det passar inte den bild du vill ha. Krisen har ett stark inslag av politisk styrning i USA. Det börjar med att Clinton pressar Fannie Mae att sänka gränserna för kreditgivning. Det gick så länge det gick men glöm inte att det lika mycket är en politisk kris som ”kapitalisternas” kris.
/*off topic*/ #AS
Surgubben: Du har fel som vanligt, om krisen alltså.
”-Stopp för uppsägningar och nedskärningar. Statlig garanti för jobben under en omställningsperiod till samhällsnyttig och hållbar produktion. Facklig kontroll över utvecklingen av alternativ. Vetorätt för de anställda över avgörande beslut. Förkortad arbetstid med lönegaranti för att dela på jobben där så är nödvändigt.”
Varför skulle någon vilja starta och driva företag om dom anställda ska få ta över styret? Ska man garantera samma lön trots att man jobbar mindre? Det är tyvärr omöjligt.
”-Bryt den ekonomiska politikens tvångströja och svångremsdisciplin, massiva statliga och kommunala satsningar på offentliga arbeten inom skola, vård och miljösektor. Genomför en plan för upprustning och miljöomställning av miljonprogrammets bostadsbestånd. Stärk allmännyttan och bygg hyresrätter.”
Det går inte att trolla fram pengar. Bostäder skulle möjligen vara vettigt att bygga, men varför inte bara slopa hyresregleringen och låta marknaden skapa nya bostäder?!
”-Satsa på nya energi- och transportsystem, omställning av trafikpolitik och stadsplanering, försörjnings- och handelssystem. En energisektor under samhällets demokratiska kontroll kan målinriktat och planmässigt styra om energianvändningen i riktning mot förnyelsebara energikällor och hushållning.”
Om samhället nödvändigtvis måste tvinga sina medborgare att bli mer miljövänliga så finns det skatter etc. som styrmedel. Då kan folk fortfarande ha kvar ett visst eget bestämmande. Stadsplanering måste göras av myndigheter, och där finns faktiskt en hel del att göra. Men i princip en acceptabel punkt.
”-Stoppa avregleringar och privatiseringar. Företag skall inte göra vinst på gemensam egendom. Nu behövs beslutsamma regleringar och kontroll av kapitalet för att demokratiskt styra det till samhällsnyttig verksamhet.”
Privat äganderätt är grunden till ett samhälle där människor känner ansvar. Allas saker är ingens saker. Privat egendom och privata företag sköts mer omsorgsfullt. Så enkelt är det. Man skulle möjligen kunna experimentera mer med bonussystem även i statliga företag för att skapa större drivkrafter för förbättringar, men det har jag ännu inte hört några förslag om från vänsterhållet.
”-Försvara alla arbetandes, även de så kallade papperslösas och arbetslösas ekonomiska och sociala levnadsvillkor. Inflationsskydda lönerna, höj sjukersättningen liksom studiebidrag och pensioner.”
Inflationsskydda lönerna? Vad betyder det? Det är ju tvärt om löneökningarna som är den kanske största delen av inflationen. Och hur ska man få pengar till att höja alla bidrag? Trolla är faktiskt inte ett alternativ, och vi har redan sanslöst höga skatter.
”-Höj A-kassan till 90 procent och avskaffa egenavgifterna. Förstärk de sociala skyddsnäten för dem som står utanför a-kassan.”
Återigen, varifrån ska man få pengar? Och varför inte bara göra så att a-kassan blir obligatorisk för alla? Det är enklast. Sedan bör den sänkas till absoluta lägsta tänkbara belopp och vara lika för alla. (men betalningen skulle vara via skattesedeln och därmed progressiv)
”-Riv upp pensionssystemet och ersätt det med ett solidariskt system som garanteras av staten och ger alla en dräglig ålderdom.”
Alltför luddigt för att ens tas på allvar.
”-Ersätt det nuvarande skattesystemet med skatt efter bärkraft. Det betyder höjning av skatter på höga inkomster, återinförande av förmögenhetsskatten samt beskattningen av lyxbostäder.”
Vad är en lyxbostad? Ska en person som prioriterar bostad före att äta ute eller att åka på semester straffas med högre skatt? Och vi har redan ett skattesystem där egentligen bara höginkomsttagare bidrar till det gemensamma genom extremt höga skatter, uppemot 65-70 % på marginalen. Höginkomsttagare som jag som redan lämnat Sverige p.g.a. skatter och dåliga löner kommer kanske aldrig tillbaka om man höjer skatterna ytterligare. Du kanske kan säga att det skiter du i, men utan att haussa mig själv måste jag säga att det faktiskt är ett problem. Sverige gör en nettoförlust på många många miljoner på varje person med gratis utbildning som lämnar landet.
Du kan läsa om det i New York Times 30 September 1999. Sök på ”Fannie Mae” och ”Clinton”.
Givetvis ”utanför ämnet” men det var en provokation, inte min bästa men resultatet blev det jag väntade.
Svensson skrivet:
I finanskraschernas spår hotas hela ekonomier av statsbankrutt och nyliberalismens drömmar förvandlas till en mardröm.
Vadå, vilken mardröm? Eliternas elit plockar ut miljarder i aktieutdelning, köper upp företag till reapris, blir av med trista konkurrenter och behöver inte oroa sig ett dugg för konsekvenserna för egen del. Det här är väl snarare deras dröm – nu äntligen kan man trycka ner vanligt folk lång under skosulorna, även i den rikare delen av världen.
Surgubben har inte läst på. Problemets början är att lån getts till folk som faktiskt haft rätt att ta andra lån. Att folk lurats in i extra dyra lån som haft en billig kostnad från början för att sedan stegras.
Det är dock bara en bihändelse. I grunden handlar det om att hela finanssystemet är seriekopplat som en julgransbelysning. Lån används för att köpa värdepapper som belånas för att köppa ytterligare papper. Börskurser har ingen förankring med reella värden utan bygger på spelukation och förväntningar. Banker har lånat upp till 40 gånger sina uppskattade innehav, rent vansinne, för att köpa uppspekulerade kurser.
Det kommer alltid finnas papper som är övervärderade. Ett finanssystem måste kunna hantera det utan att skapa dessa regelbundet återkommande kriser. Tulpankris, Kr?ºgerkrasch, finansbubbla, bostadsbubbla… och vi väntar alla på att den extrema derivatbubblan ska spricka.
Hampus:
Att bubblor spricker är en del av den delvis reglerade marknadsekonomin, och visar att systemet fungerar ganska bra. Utan regleringar skulle bubblorna bli mindre, men effekterna för privatpersoner svårare att överskåda, vilket i sin tur påverkar stabiliteten. Därför har vi valt den kompromissmodell som de flesta länder har.
Just i det här fallet blev bubblan enligt mitt tycke onödigt stor p.g.a. dåligt kreditprövade lån i USA. Och där har faktiskt surgubben rätt i att Bill Clinton bär skuld som beslutade att man skulle sänka kraven på kreditvärdighet. Hade bankerna fått ta hela risken vid en husprisnedgång så hade man inte gett lån så enkelt. Det är alltså en manipulation av den fria marknaden som orsakat problemen vi ser idag. Och det första jag förväntar mig av vänstern är att man tar avstånd från alltför stora stöd till privata banker. Men icke, det var i USA republikanerna, inte demokraterna, som stod för kritiken mot bankräddningspaketen för skattepengar (även om det var Bush som drev på). Om bankerna vet att det finns en livlina även i framtiden så kommer samma sak att hända igen.
Strutsman, jag vet att det är en del av marknadsekonomin, men jag kan inte se att det fungerar särskilt bra. 30-talets kris, tulpanbubblan i Holland och den nuvarande är alldeles utmärkta exempel på kriser som inte fungerar. Att påstå att kriser som orsakats av avregleringar skulle bli mindre om ännu fler avregleringar gjordes är vansinne och tack och lov inget som någon statschef eller seriös ekonom påstår.
Bubblan blev ovanligt stor därför att det fanns pengar att tjäna i spekulationer. Att investerare vet att något är en bubbla påverkar inte möjligheten att tjäna pengar. Det är istället ett chickenrace om att försöka vara med i racet under ökningarna för att sedan hinna hoppa av i tid.
Bill Clinton förklaringen har förkastats av samtliga ekonomer som förhörts i amerikanska senaten. De framförs i princip enbart på FOX News. Bankerna tvingades inte ge subprime-lån, de valde att ge dem därför att de var mer lönsamma. Därför blev människor som kunde ta vanliga lån ändå informerade om att subprime-lånen var bättre alternativ. Se gärna Bush rekommendera lånen:
http://www.youtube.com/watch?v=eW9viaJatpo
Annars håller jag självklart med dig om att bankerna tagit större risker därför att de vet att staten kommer hjälpa dem med förlusterna medans de själv kommer få ta alla vinster. Precis det som Svensson skriver om.
Republikanerna gav enorma stöd direkt till bankerna utan att kräva motprestationer. Minst 8.3 biljoner dollar la de ut. Republikanerna protesterade inte mot detta, däremot vänstern (till vilken demokraterna inte kan räknas):
http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?file=/c/a/2008/11/26/MNVN14C8QR.DTL
Utsagan att ”inte ha läst på” är ett standardknep för att ge intryck av att vara fasligt påläst själv. Men om du läser det jag skriver så menar jag att i NYT 1999 kan man läsa att det finns en politisk faktor med i krisen.
Människor ”lurades” inte att ta lån över den gräns de klarade av utan lånegränsen pressades ner så att många fick lån de inte klarade av. Det genom att det blev möjligt att belåna förväntad värdestegring – ytterligare ett politiskt beslut. Då den stegringen inte kom rasade pyramiden.
Den är inte ensamt avgörande men det är inte korrekt att tala om ”kapitalismens kris” om man då enbart menar den privata industrin. Trots allt var drivkraften bakom flera av de politiska besluten just att ge låginkomsttagare möjligheten att skaffa sig ett bättre boende. Det var väl tänkt men mindre väl genomfört.
NYT 1999? Nio år innan krisen skett? Känns inte så relevant. Jodå, människor lurades att ta dyrare subprimelån där de kunnat ta vanliga. Att du förnekar detta bevisar igen att du inte läst på. För afroafrikaner var det 4.5 gånger så vanligt att bankerna rekommenderade subprimelån till dem, även när de var berättigade till vanliga lån med lägre ränta, än för vita:
http://www.bread.org/BFW-Institute/asset-building/subprime-loans-foreclosures.html
Det var helt enkelt mer lönsamt för bankerna att ge subprimelån då de fick in mer pengar på räntorna. De här personerna hade kunnat ta även vanliga lån.
Ett annat stort fel i det amerikanska systemet är självklart att man blir lånefri om man lämnar det hus man tagit lån på. Något många gjort då husens värde understigit lånen. Många hade ju köpt flera hus för att spekulera (återigen ett exempel på skadligheten i spekulationsekonomier).
Felet ligger igen i att systemet bygger på spekulationer där ett värdepappers värde inte är knutet till ett reellt värde. Det spekuleras inte längre i vad ett företag eller ett hus är värt utan i vad andra handlare tycker just idag.
”Höj A-kassan till 90 procent och avskaffa egenavgifterna. Förstärk de sociala skyddsnäten för dem som står utanför a-kassan.”
Varfor just 90%? Varfor inte 91.5% eller 89%? Ar det har en siffra som ni har raknat pa eller nat som bara later bra?
Hampus:
Vi som inte tror att afroamerkianer skulle vara dummare än vita, köper inte myter om att man lurat på afroamerikaner dyrare lån.
Spekulationer är helt naturligt och kommer alltid att finnas. Den går inte att förbjuda utan att förbjuda marknadsekonomi, vilket vore helt absurt. Att risker lönar sig är bra, inte dåligt, även om det kan vara lätt att tycka att det är lättförtjänta pengar när man själv aldrig tagit några risker.
Bakom alla bolån ligger faktiskt riktiga värden. Trots att huspriserna sjunker finns enorma tillgångar i alla de hus som bankerna har som säkerhet. När man pratar om att bankerna lånar ut pengar som man inte har så är det faktiskt inte riktigt sant.
Problemet är i alla fall när man kan spekulera utan risk. Det är ju i praktiken det det handlar om för bankerna, så länge man räddar dom så fort problem uppstår. Om det är så att hela samhället rasar när en bank går i konkurs så visar det att vi måste göra något drastiskt. Men jag tillhör dom som inte är ett dugg rädda för att banker ska gå i konkurs. Bankers tillgångar kan styckas upp och säljas till andra banker precis som andra bolags tillgångar. Det är en utmärkt chans för skötsamma banker att ta marknadsandelar, eftersom bara bankerna med bäst likviditet kan köpa konkurrenterna mitt i en kris. Varför folk är så rädda för detta förstår jag inte.
Strutsman, du kan låta bli att tro på vad du vill. Det blir naturligtvis enklare så. Och nej, bolånen var bevisligen inte knutna till riktiga värden. Då skulle det inte ha funnits en bubbla.
Och givetvis bygger varje existerande bank i världen på tanken att man lånar ut pengar man inte har. Systemet i grunden bygger på att det inte gör något eftersom folk i allmänhet betalar tillbaka sina lån. Det vanliga är att man lånar ut kring 10 ggr säkerheten. I USA var det 40 ggr säkerheten i en del fall.
Och du behöver självklart inte vara rädd för konkurs i en bank när staten står för förlusterna. Annat än som skattebetalare.
Hampus:
Nej, man lånar inte ut 10 ggr. säkerheten. Man lånar möjligen ut 10 ggr. det egna kapitalet, eller ännu mer. Men att låna ut utan säkerhet, det gör man inte. Däremot räknar man ibland fel, eller spår fel, om hur värdet på säkerheten ska utvecklas. Ett hus som är belånat till 90% och sedan tappar 20% i pris är fortfarande värt en massa pengar, även om lånet är större än värdet på säkerheten.
I vilket fall som helst vore det bättre om vi lät bankerna gå i konkurs. Det är ju för sent den här gången, men man bör göra klart för bankerna att man inte räddar dom igen för att undvika framtida bubblor.
Strutsman, man lånar ut de pengar man själv lånat från staten. Bankerna tjänar på mellanskillnaden på statsräntan och den egna räntan. Och uppenbart räknar man fel när en bubbla växar upp. En bubbla skapad av spekulation. Vilket är vad jag sagt.
Personligen föredrar jag att staten köper upp bankerna. De statliga investeringarna under bankkrisen gav en fin nettoinkomst till skattebetalarna. Att bara ge bort pengar, som Sverige gör nu genom att sänka statsräntan för lån till bankerna, är vansinnigt.