Så länge det skärs ner så blir det värre

Justitieminister Beatrice Ask ska tydligen till Rosengård och prata om tjuvar och poliser, om våld och brott. Men vad ska hon säga? Våld och brott är inte acceptabelt och polisen gör vad de kan för att få stopp på onödiga bilbränder och våld i våra förorter. Och därför har vi nu i borgarregeringen sett till att polisen får mer pengar är väl vad hon kommer att säga.

Men problemet är ju att mer pengar till polisen inte kan avhjälpa problemet med orolighet, stenkastning och bilbränder i våra förorter. Därför att det hela inte är ett polisiärt problem i första hand. Det är inget ordningsproblem. Det är ett socialt problem med fattigdom, arbetslöshet osv. Som i sin tur delvis beor på den borgerliga regeringens politik, med sänkta skatter och borttagna eller minskade ersättningar för de som har det allra sämst. Nedskärningar inom skolan och fritidsverksamhet, slumboende, trångboddhet, fattigdom, arbetslöshet och liknande är det som orsakar de sociala problemen i våra förorter. Det är saker som delvis orsakas av den borgerliga regeringens politik.

Det behövs sociala satsningar, inte polisiära satsningar, inte hårda tag, för att avhjälpa problemen i våra förorter, Det behövs pengar till skola och fritidsverksamhet, det behövs jobb, det behövs nya bostäder. Inget av det kommer att hända med nuvarande slaktarregering och med nuvarande borgerliga politik. Folk bör organisera sig för att kräva förändring och stopp för välfärdsslakten. För så länge det skärs ner på allt som har med vanligt folk, fattiga, att göra så kommer problemen i förorterna att öka istället för att minska.

Intressant?
Blogga: JJ, Stenudd,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Tja, avvecklar man all hjälp och stöd till unga människor i skolorna, som kuratorer och färre vuxna i ungdomarnas omgivningar, så blir det så här.

    De smarthuvuden som inbillade sig att sådant skulle spara samhället kostnader, blir istället en kostnad på något annat konto för oss skattebetalare. Fast det är väl det som var tanken, kostnaden hamnar inte på just deras kostnadskonto.

    Fram för fler lärare på färre elever. Då skulle lärarna ha tid att engagera sig. Och inför ett nytt och första antagningskrav på Lärarhögskolan, nämligen ‚Äùförmågan att lära ut‚Äù. Har man inte den så har man inget i läraryrket att göra.

    Ungdomarna är våra samhällens framtid, därför är det en väl värd investering.

  • L T Gäfvert

    Nog för jag klasar mig som tydlig vänster främst på tron om socialism och dess möjlighet.
    Är den mindre möjlig för dessa oroligheter? Skulle inte tro så! Precis som Anders nämner skulle jag inte kunna se hur fler poliser skulle kunna lösa frågan särskilt om de skulle stressas fram liksom det stressas fram inkompetenta lärare. Inte heller är en fråga om förtryck eller fattigdom skulle jag våga påstå, utan om just tillhörighet och sociala nätverk.
    Ge människorna makten över sina bostadsområden, sociala problem kan inte lösas genom top direktiv utan endas genom folket! Därmed har vi nu nått den punkt då även jag ber om ekonomiska medel, inte till ungdomsgårdar eller fotbollsplaner utan till de lokala människorna som själva kan situationen bäst och bäst kan avgöra var pengarna gör mest effekt, detta må mycket väll vara en fritidsgård men kan även vara en park, eller en stödgrupp av vuxna m.m.
    Kort gott för en lugn vardag i harmoni måste det socialistiska idealet återkomma.

  • Lars B

    Vill man sätta igång ”reptilhjärnor” är det bara att ta upp frågor om problem med skolan, skatter, kulturell mångfalld eller ta upp vad som händer i ex. Rosengård.
    Om man vill komma tillrätta med problemet med det som händer i Malmö, Göteborg, Västerås och Uppsala. Bör man för det första sluta upp med att demonisera barnen och ungdomarna. Demoniseringen av barnen och ungdomarna gynnar bara sådana som SD.
    Har funderat på om Moderaterna har en agenda gällande SD, skulle inte förvåna mig om att Moderaterna gärna vill att SD kommer in i riksdagen.
    Barn gör så gott de kan och när de inte kan bättre gäller det att ta reda på varför så att man kan hjälpa dem.

  • Alexander

    Innan man börjar gnälla om sk ”nedskärningar” kan man fråga sig hur det kommer sig att lärartätheten har ökat? Hur rimmar detta med tal om sk ”nedskärningar”. Mina föräldrars generation hade aldrig i närheten av en så bra standard som dagens socialbidragstagare har, ändå brann det aldrig i deras områden.

  • Anders_S

    Alexander. Jag vet inte hur gammal du är. Men på mina föräldrars uppväxttid hade de flesta människor inte ens bil. TV fanns inte osv.

    Troligvis är väld dina föräldrar i min ålder och när vi gick i skolan var lärartätheten och speciellt personaltätheten högre än i dagens skola. Men annars så är lärartätheten vad jag förstår högre nu än på nedskärningarnas 1980- och 1990-tal. men inte den totala personaltätheten.

    Det brann även då i samhället (på 1960- och 1970-talet när jag växte upp), folk kastade sten på polisen också då. Men inte i samma utsträckning som nu. Det fanns gott om bostäder, inklusive billiga sådan, det fanns gott om jobb och man var inte orolig över att var arbetslös, socialbidrag, sjukkassa och a-kassa gick att leva på. Fritidsgårdar fanns överallt osv.

    Och, jo vår levnadstandard var förmodligen bättre än nutidens socialbidragstagare. Framförallt gäller det eftersom de flesta hade jobb på den tiden (du får inte äga ett hus, en bil eller en båt och inte heller ha pengar på banken om du ska få socialbidrag). Men många hade inte bil och TV-apparaterna var varken lika bra eller lika billiga. Internet fanns förstås inte. Osv.

    Anledningen till att det bråkas mer nu är alltså helt enkelt att det är sämre, mycket sämre, nu än när dina föräldrar och jag växte upp på 1960-talet och 1970-talet. Men jag håller med om att det var sämre när min far växte upp på 1930-talet och 1940-talet. Han och hans syskon behövd ibland tigga för att familjen skulle klara sig. Fast, förresten, tiggeriet är ju tillbaka på gatorna. SÅ fan vet.

  • Kravallerna beror inte på fattigdom. De beror på ojämlikhet. Oavsett ekonomisk nivå leder ojämlikhet till stress som utlöses i våld, kriminalitet och sjukdom (fysisk och psykisk). Inte alltid, men statistiskt säkerställt.

    Och ojämlikheten började öka för länge sen. Eller rättare sagt ungefär 1981.

  • Anders_S

    Jan: Ojämlikhetens ena sida är fattigdom. Och jag lovar dig. Folk som lever på försörjningstöd eller bara folkpension är fattiga. Utan bidrag från oss barn skulle min mamma inte ha ett människovärdigt liv. En annan till mig närstående person skulle heller inte ha det om hon inte fick hjälp från släktingar.

  • Maria

    Tack för ännu ett bra inlägg Anders!

  • Anders: Jag kommer att tänka på vad min mamma sa: När jag växte upp hade vi inga pengar. Men vi kände oss inte fattiga, för ingen hade några pengar. Hon växte alltså upp i en liten fjällby på 20-30-talen.

    Vad som är människovärdigt uttrycks inte i kronor och ören, utan i andel av vad normsätterna sätter för normer. Den som ligger långt under normen lever inte människovärdigt, oavsett var normen ligger. Jag är övertygad om att den nivå din mamma lever på skulle ha kallats för lyx för hundra år sen – eftersom få nådde dit då.

    Följaktligen är det meningslöst att snacka om att höja normen, det meningsfulla är att se till att alla når upp dit. Alltså att minska ojämlikheten snarare än fattigdomen. (Om man inte definierar fattigdom i termer av procent av normen förstås, men då blir det lite dubbeltydigt eftersom andra använder andra definitioner).

    För att ta ett exempel: Även på den tiden USA var mycket rikare än Sverige levde vi bättre här, för vi hade bättre jämlikhet i betydelsen att alla (nästan) nådde upp till normen. Följaktligen hade vi också mindre sociala problem som våld, kriminalitet och sjukdom.

    Ja, som ni märker är jag fortfarande uppfylld av The spirit level, av Wilkinson & Pickett. De beskriver det här mycket tydligt. Oavsett genomsnittlig konsumtionsnivå för ett land är det ojämlikheten som producerar våld, kriminalitet och sjukdom – så fort man har nått förbi den rena svältnivån.

  • Ni har så fel allihop. Man har inte rätt att slå sönder saker bara för att man upplever att man är fattig eller lever i ett ojämlikt samhälle. Det är socialdemokratin som har uppfostrat svenska folket i att tro att man kan ha det lika bra som de som arbetar och tjänar pengar även om man själv inte gör något. Jag hatar socialdemokratin och dess följder. Människorna mår mycket bättre om det är raka besked, Jobbar man inte, får man inga pengar. Och jag lovar er att det finns alltid jobb att göra. Problemet är att många inte vill ta de ”skitjobb” som finns.

    Jag tror helt klart att den offentliga sektorn ska vara så liten som möjligt. Svenskarna kan klara sig utan förmyndare. Och det är detta som den nuvarande (och bästa regeringen vi har haft på 100 år) försöker göra.

    /*off topic, och uppgifter som kräver källor, borttaget*/ #AS

    /*påstående som kräver källa, borttaget*/ AS Det är inte den offentliga sektorn som drar in pengar som Sahlin, Ohly och de andra på den sidan tror. Det är skandal att de vilseleder den svenska befolkning med att vi borde anställa fler i den offentliga sektorn. Sanningen är att den offentliga sektorn bara kostar pengar. Därför ska den vara så liten som möjligt, och samtidigt kunna ge tillräckligt mycket till befolkningen i form av sjukvård, skolor etc. Men målet ska inte vara att den offentliga sektorn ska vara stor och ge alla jobb. Det är där det slinter i deras hjärnor.

    /*off topic, borttaget*/ #AS /*Kommentar: detta inlägg behandlar inte Nordkorea eller öststaterna (Sovjetsystemet) och därför är dessa saker off-topic, läs kommentarsreglerna*/ #AS

    http://www.zaramis.nu/blog/kommentarsregler/ #AS

  • Svenskmillionaire: Det handlar inte om vad man ”har rätt till”. Det är moralisttjafs. Det handlar om hur man effektivast får stopp på sånt här.

    USA försökte med en superrepressiv strategi efter kravallerna runt 1970, vilket fick till resultat en extremt ökad våldsnivå och fantastiska kostnadsökningar i den repressiva apparaten. Bl.a. lägger vissa delstater ner mer pengar på fängelser än på skolor.

    Det var ingen bra metod.

    Bättre är full sysselsättning plus allmänt jämlikhetsfrämjande åtgärder. Bort med fantasibelopp till direktörer, till exempel. Inse att vi alla mår bättre av jämlikhet än av tillväxt. De är inte oförenliga, men jämlikhet är viktigast.

  • Anders_S

    Jan: Självklart är det viktiga att jämna ut, inte att höja normen.

  • Jo, jag håller med om att vissa personer får fantasibelopp. (Bl.a. i DI kunde vi läsa om värdepappersmäklare som tjänar 88 000 kr per månad. För vad?) Även idrottsmän och artister får fantasibelopp kan man tycka. Men det som jag är emot är att du skriver ”jämlikhet är viktigast”. Jag tror att jämlikheten kommer från ett lands tillväxt. När ett land får tillväxt under ett antal år kommer jämlikheten automatiskt. Annars ”jämlikar” man sig till fattigdom allihop. Men, eftersom jag är en öppen person, 😉 ska jag läsa ditt boktips The spirit level, av Wilkinson & Pickett!

  • Anders: Jag håller nog inte med om att mitt inlägg till vissa delar var ”off-topic”. Men jag accepterar ändå ditt beslut, det är ju din blogg, även om jag hellre hade sett att du behöll min text.

  • Jan Wiklund

    Andreas Bergh är vänlig nog att visa upp hur ojämlikheten i Sverige har utvecklats sen 70-talet – eller rättare sagt sen 1981 då det vände: http://www.andreasbergh.se/blogg/2009/3/20/vilka-gini-koefficienter-ska-man-anvanda.html – se bilden längst ner på bloggposten.

  • TB

    En ärlig fråga när ni pratar om ”ojämlikhet” och ”Självklart är det viktiga att jämna ut, inte att höja normen.”.

    Skall då människor inte ha någon möjlighet att genom egna insatser förbättra sin egen livssituation? Vad händer med det egna ansvaret?

  • TB, jag kan inte se något motsatsförhållande mellan minskade klyftor och egna makten att förbättra sin livssituation.

    Klyftorna idag handlar snarare om principen att minska den ”egna makten att ärva sin privligierade livssituation och att kunna försämra andras möjligheter att förbättra sin”.

  • TB: En bra fråga där! Det egna ansvaret… Det ska man inte glömma bort. Alltför många tar inte det.

    Hampus: Vad då ”försämra andras möjligheter att förbättra sin [livssituation]”? Vad menar du med det?

  • TB

    Hampus:
    Det jag blir så fundersam över är uttalandet ”Självklart är det viktiga att jämna ut, inte att höja normen.‚Äù”.

    Det är möjligt att jag inte förstår men jag tolkar det som att det är ett större problem att det finns 10 rika än att det finns 100 fattiga.

  • Pingback: Skolområdet - segregationen ökar | Svensson()

  • Pingback: Nej, bilbränderna "fortsätter" inte | Svensson()

  • Pingback: Stökigt i Tynnered | Svensson()

  • Pingback: Stökig natt i Backa | Svensson()