Vinstdriven vård – dyrare och sämre

Vinstdriven vård ger dyrare vård. Om det råder ingen tvekan inom forskningen. USA har världens dyraset sjukvård per patient, men har inte världens bästa för alla. Dyrare för patienterna och dyrare för samhället.Utan möjligtvis bara för de med mycket pengar. För fattiga har USA en usel vård. I Sverige gäller naturligtvis samma sak. Vinstdriven vård är dyrare. Dyrare för samhället. Sämre. Om det råder ingen tvekan:

Om min fru (sjukgymnast) och jag (läkare) startar ett vårdbolag, tar ut goda men rimliga löner och återinvesterar vinsten i vården (not for profit care, NFP) får patienterna det bättre än om vi köper en privat segelbåt för vinsten (for profit care, FP). Det förstår nog de flesta. Denna självklarhet har ett starkt stöd i empirisk forskning som jag refererat i Läkartidningen nr 4/2012 (se artikeln för litteraturreferenser). De metaanalyser (summering och systematisk sammanfattning av data) av sjukhusvård som jag fann vid systematisk litteratursökning visade att NFP nästan alltid ger lägre dödlighet och kostnad än FP. Data från Sverige saknas eftersom svenska NFP-privatsjukhus nästan inte finns. I USA och flera andra länder finns en blandning av FP och NFP inom privatvård. I Kanada dominerar privata NFP-sjukhus helt.

Det är vetenskapligt bevisat, det är i överenstämmelse med sunt förnuft. Det är så det är. Vinstdriven vård blir dyrare. Den blir också sämre. De är uppenbart. För att maximera vinsterna så minskas personalen, underhåll minimeras och det sparas på allt. Det har visats i en rad vårdskandaler inom den privata vinststyrda vården i Sverige:

På Sven Gurts demensboende får de gamla gå ut en timme per vecka, mer räcker inte personalen till. Den svenska hemtjänsten har i sin tur gått mot att vara ”uppgiftsstyrd”, vilket innebär att man på förhand vet exakt vad som ska göras vid besöket. Ta en kaffe och prata lite om det blir tid över? Nej, det finns ingen ”tid” – det finns uppgifter att pricka av. Man talar om att ”beställa” och ”utföra” hemtjänst, vilket enligt Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, har inneburit en större klyfta mellan den som fattar beslut om hjälp och den som faktiskt utför hjälpen. (Se till exempel SOU 2005:66, ”Forskningsrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen”.) Räkna gärna ut vad det betyder för möjligheten att ta hänsyn till de individuella behov och önskemål om uppstår för dagen.

Efter att bomben om äldreboendet Koppargården briserade i höstas sade Carema Cares dåvarande vd att de ”har den personaltäthet kommunen betalar för”. Året innan hade företaget gjort en vinst på 290 miljoner. Och kanske är det i debatten om vinstuttag i välfärden som känslorna har bosatt sig; förnuftet tycks hur som helst ha flytt fältet. Är det blind ideologi som gör att inget parti till höger om Vänsterpartiet vågar släppa greppet om de fria vinsterna? Det kan i alla fall inte handla om att vinna väljare, för väljarna vill något annat. En undersökning från Novus visar att bara drygt tio procent anser att vinstuttag ska vara tillåtet i privat skattefinansierad välfärd. Två tredjedelar av de borgerliga väljarna tycker att vinsterna ska återinvesteras i verksamheten.

Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

2 svar på “Vinstdriven vård – dyrare och sämre”

  1. Hej, när du använder exemplet ”Sven Gurt” för att belysa att vinstdriven vård är sämre än offentlig, blir inte det lite konstigt? De förhållanden som beskrivs handlar om ett kommunalt äldreboende i Solna.

Kommentarer är stängda.