Tropiska regnskogar har länge ansetts vara jordens lungor eftersom de i störst utsträckning tar upp koldioxid från atmosfären. Nu har forskare från Lunds universitet lett en världsomspännande studie som visat att även savanner och torra buskmarker spelar en avgörande roll i den globala kolcykeln. Detta genom att dominera variationer och ökningen i det globala koldioxidupptaget.
Savann i Tarangire nationalpark
Koldioxid finns naturligt i atmosfären, men är också den beståndsdel i luften som i störst grad påverkas av mänsklig aktivitet, särskilt vid förbränning av fossila bränslen och avskogning i tropikerna. I en internationell studie har Anders Ahlström, forskare vid Lunds universitet och Stanford University, och hans kollegor nu visat att även de torkkänsliga ekosystemen som fyller övergångszonen mellan regnskog och öken spelar en avgörande roll för den globala kolcykeln och klimatet.
Växtligheten runtom på jorden bromsar ökningen i koldioxidkoncentrationer när den genom bladens fotosyntes årligen tar upp en stor del av atmosfärens halter av koldioxid. En nästan men inte fullt lika stor mängd koldioxid släpps ut igen genom livsprocesser, så kallad respiration, samt utsläpp från naturliga bränder. Skillnaden mellan upptag och utsläpp över hela jorden motsvarar mer än en fjärdedel av den koldioxid som tillförs atmosfären genom mänskliga utsläpp. Denna så kallade kolsänka är en viktig ekosystemtjänst som bromsar klimatförändringarna i hela världen. Koldioxid som tas upp av savanner och buskmarker hjälper till att upprätthålla kolsänkan.
– Förståelse av vad som styr dagens trender och variabilitet ger oss en bild av hur kolcykeln kan förändras i en varmare värld och om naturen kommer påskynda eller bromsa klimatförändringarna som har skapats av människor, säger Anders Ahlström.
Tropiska regnskogar växer fortfarande mest och tar upp mest koldioxid från atmosfären, men de är inte huvudansvariga för globala mellanårsvariationer. Istället visar forskarna att det är stora torra områden, savanner och buskmarker, som dominerar koldioxidvariationerna som har observerats i atmosfären.
– Kanske ännu mer förvånande är att ökningen av upptaget av koldioxid över tid, trenden, där landbaserade ekosystem tillsammans har tagit upp runt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet sedan 1960-talet också domineras av dessa sydliga savanner och buskmarker, säger Anders Ahlström.
Att vi måste bevara regnskogarna har varit känt länge, men i och med denna studie visar forskarna att mer kraft måste läggas på att förvalta och bevara även de torra områdena i världen.
– Detta innebär att världens savanner och torra buskmarker kommer att bli ännu viktigare i framtiden när klimatförändringarna och extremväder ökar i en varmare värld, säger Josep G Canadell, forskare från Canberra i Australien och föreståndare för Global Carbon Project. Dessa områden kommer att bli en kraft att räkna med i hur vår värld formas utifrån rådande förutsättningar, säger han.
Svensson/Lunds Universitet
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Savann, Stäpp, Torra buskmarker, Lunds Universitet, Koldioxid, Anders Ahlström, Kolsänka, Stanford University, Josep G Canadell, Global Carbon Project, Vetenskap, Klimat, Klimathotet, Växthuseffekten, Biologi, Natur, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.