Är minskat antal ärenden till åklagare ett bra mått på polisen effektivitet?

Att den generella uppklarningsprocenten är ett meningslöst mått på polisen effektivitet är uppenbart. etta då flera vanliga brott har en uppklarningsprocent på nästan 100%. Det gäller narkotikabrott och trafikbrott. Dessa brott anmäls i huvudsak av polisen själva efter genomförda kontroller vilket gör att polisen kan styra den totala uppklarningsprocenten med hjälp av dessa brott.

Vidare så har brottsligheten förändrats såtillvida att brottsligheten ändrat karaktär. Lättutredda brott har minskat, framförallt när det gäller våldsbrott, där fyllerelaterade våldsbrott lämnat plats för gängrelaterade våldsbrott vilka är mycket svårare att utreda. Uppklarningsprocenten i denna typ av brott säger in princip ingenting om polisens effektivitet. Men den minskar på grund av brottens karaktär. Bedrägeribrott på internet är notoriskt svårutredda och det är den brottstyp som ökat allra mest. Varje bedrägeriutredning omfattar också väldigt många brottsanmälningar vilket leder till stora kast i statistiken mellan olika år. När en utredning som pågått mycket länge överlämnas till åklagare så överlämnas väldigt många brott. Den generella uppklarningsprocenten minskar därmed på grund av det stora antalet bedrägeribrott och den kraftiga ökningen vad gäller dessa brott. Ett annat brott där anmälningarna ökat är sexualbrott. Också det är svårutredda brott där få leder till åtal vilket också minskar antalet brott som överlämnas till åklagare.

Att grova våldsbrott blivit mer svårutredda innebär att utredningar tar längre tid och mer resurser. Det innebär att andra typer av brottsutredningar blir eftersatta. Denna situation förvärras dessutom av den pågående omorganisationen inom polisen. Sammantaget leder detta till att förre antal utredningar överlämnas till åklagare och att fler utredningar läggs ner. Den stora minskningen av antalet överlämnade fall till åklagare minskar därmed.

Våldsbrotten framstår därför som centrala när det gäller de fall som polisen överlämnar till åklagare. En minskad anmäld brottslighet innebär också minskat antal fall till åklagare. Det betyder inte på något sätt minskad poliseffektivitet. Detta gäller exempelvis flertalet egendomsbrott, stölder, inbrott etc.Den generella siffran på överlämning till åklagare är därför inget bra mått på polisens effektivitet eftersom det mer avspeglar brottslighetens förändring.

Antalet anmäla brott under 2016 ökade i praktiken inte alls (0%). Brott inom många brottskategorier minskade. Mest minskade antalet anmälda narkotikabrott (där i stort sett samtliga brukar överlämnas till åklagare) och olika typer av stöldbrott. Bedrägeribrott ökade mest. Antalet anmälda våldsbrott ökade också något, mest ökade antalet anmälda våldtäkter.

När det gäller antalet brott som redovisats till åklagare så minskade bedrägeribrotten mest (2015 överlämnades ett par stora utredningar i Skåne till åklagare). Om vi utelämnar bedrägerier vara minskningen av antalet redovisade ärenden till åklagare för helåret på minus 6 procent. Att antalet överlämnade stöldbrott minskade beror förstås på att antalet  anmälda brott minskade.  För våldsbrotten så minskade antalet brott som överlämnades till åklagare med 8%. En skarp kontrast mot att antalet anmälda våldsbrott ökade. En stor orsak är svårutredda mord i gängmiljöer. Minskningen var störst i Skåne (polisregion Syd) och Stockholm där det varit många mord och skjutningar under 2016. I polisregion Väst var det ingen minskning alls vad det gäller antalet våldsbrott som redovisades till åklagare.

Över tid har dock de till åklagare redovisade våldsbrotten minskat mycket. En huvudorsak till det är en minskad våldsbrottslighet över tid och en bidragande orsak är att kriminella gäng står för en allt större del av våldsbrotten.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements