Eliten som skor sig och de ökade klyftorna

I LO:s återkommande rapport om makteliten studeras inkomstutveckling för en grupp bestående av knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Utgångspunkten är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.

Maktelitens genomsnittliga inkomster före skatt motsvarade 18,7 industriarbetarlöner 2015, den största skillnaden som uppmätts sedan undersökningen startade. År 1950, undersökningens första år, var maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarande 11,1 industriarbetarlöner. 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner.

Den inkomst som mäts för makteliten är den sammanräknade inkomsten bestående av arbetsinkomst samt inkomster från kapital och näringsverksamhet. År 2015 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten 6,57 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 351 741 kronor.

I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora.

Makteliten

Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen de senaste årtiondena. År 2015 hade de 50 direktörerna som ingår i urvalet en högre relativinkomst än någonsin tidigare, i genomsnitt en inkomst på motsvarande 54,3 industriarbetarlöner.

Makteliten

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements