Lotta Lindqvist är krönikör i ETC. Hon har skrivit en krönika om stadsutveckling och gentrifiering i Göteborg. Där menar hon att stadsutveckling är nyliberalt och att Göteborg inte är en industristad. Det är naturligtvis helfel. Stadsutveckling kan vara nyliberal, men den kan också vara radikal såväl klassmässigt som klimat- och miljömässigt. Hon berör att det byggs överallt i Göteborg men att inget som behövs byggs. Det är också totalt fel.
Ett av Göteborgs stora problem är en omfattande bostadsbrist. Det är en av förutsättningarna för att gentrifiering ska bli ett stort problem. Utan bostadsbrist så blir inte gentrifiering nåt egentligt problem.
Det mesta som byggs i Göteborg är bostäder. Det byggs mycket i halvcentrala lägen som Krokslätt, Gamlestaden, Lindholmen, etc. Bostäder behövs så det är bra. Men det behöver faktiskt byggas mycket fler bostäder än vad som faktiskt byggs. Vissa vägprojekt som nedsänkningen av trafikleden genom Gullbergsvass är till för att möjliggöra fler byggen av bostäder och kontor. Det är i grunden mycket bra.
Göteborg har Sveriges smutsigaste luft. Det betyder att bilismen måste minska och åkandet med kollektivtrafiken öka. För att det ska vara möjligt måste kollektivtrafiken byggas. Västlänken behövs därför och den byggs just nu lite överallt i staden.
Det mesta som byggs är sådant som behövs även om vissa byggprojekt som Marieholmstunneln kanske inte behövs då sådana projekt gynnar bilismen. Lotta Lindqvist har helt enkelt fel när hon påstår att det som byggs inte behövs.
Göteborg är också Nordens viktigaste industristad. Det är inte på något sätt en avindustrialiserad stad vilket Lindqvist påstår. Av de tio största privata arbetsgivarna i Göteborgsområdet är de allra flesta industriföretag. Volvo, Volvo Cars, SKF, Astra-Zeneca, Ericsson, Essity, Saab, Skanska osv.
