Det finns tre världsreligioner; kristendom, islam och buddhism. De är alltså universella trossystem som riktar sig till hela mänskligheten. Bland annat genom mission för att vinna fler av planetens människor till sin religiösa övertygelse.
Dessa tre religioner är alltså, kosmopolitiska, internationella, globala. Av historiska skäl har de däremot olika geografisk utbredning. Kristendomen i Västerlandet, islam i Mellanöstern, buddhism i Östasien. (i stora drag). Men eftersom alla tre religionerna är allmänmänskliga är de i princip inte bundna till något specifikt område på jorden.
Jag skriver ”i princip” för att en del troende har blandat in sina egna lokala kulturella sedvänjor i religionen. Detta är fel, vilket inte bara utomstående betraktare och forskare konstaterat. Även ortodoxa utövare av religionerna vill ofta rena dessa från främmande och nytillkomna kulturella inslag.
Världsreligionerna vill ju nå alla människor överallt. Det försvåras om de sammanblandas med vissa kulturer och områden. Till exempel företeelsen att man i vissa länder missbrukar olika religioner som byggstenar i den egna nationella identiteten.
Sverige var först asatroende hedniskt, sedan katolskt i 500 år, och protestantiskt i 500 år. Idag är nationen Sverige i stort sett officiellt sekulärt. Undantag är exempelvis kristna lovdagar, skolavslutningar i kyrkan, och kungens påbjudna lutheranska tro.
Vi har alltså lite arbete kvar för att bryta den felaktiga kopplingen mellan kristen tro och svensk nationell identitet. Samtidigt har invandrade muslimer och buddhister skyldigheten att rensa sina religioner från utländska kulturella sedvänjor som inte hör till deras sanna tro.
Däremot har alla medborgare i Sverige, religiösa som ateister, ett historiskt hedna-kristet arv av byggnader – och sedvänjor som har blivit svenska, och för de flesta mist kopplingen till religionen. Som exempel midsommar med hedniska rötter och jul med kristna och hedniska rötter (vintersolståndet). Högtider som dag är sekulära.
Varför är det då så viktigt att skilja mellan privat religiös tro och nationell identitet (traditioner)? Därför att Sverige är ett land där alla människor har samma rätt att jämlikt räknas som medborgare. Finns det en officiell religion är de med annan tro B-medborgare.
En del pekar (som SD) på kristendomens tusenåriga rötter i Sverige, vilket gör den till en svensk religion, enligt dem. Och med samma logik är islam, buddhism och andra religioner osvenska.
Men det missar att hedendomen var den ursprungliga ursvenska religionen.
Det missar också den katolska perioden i Sverige. Vidare att vårt land länge var en religiös diktatur med lutheranism som tvingande statsreligion – och att kyrkan var en del av det odemokratiska överklassförtrycket. Även andra nya kristna kyrkor förföljdes. Det är inget värdigt arv att lägga till den svenska nationella identiteten.
Dessutom är kristendomen från början en utländsk importerad invandrarreligion från Mellanöstern – en tro med judiska rötter. Så om den kan anses vara en naturlig del av dagens moderna Sverige, varför inte islam och buddhism?
Varför är då denna fråga så viktig? För att vi behöver ett enat och sammanhållet Sverige i syfte att få ett välfungerande samhälle, solidariskt och demokratiskt. Alla människor oavsett hudfärg, religion och ursprung ska därför behandlas som likvärdiga, och som lika mycket svenskar. Hudfärg, rötter och tro är ju inget man kan (eller bör) ändra på.
Så svaret på frågan är att islam idag är lika svenskt som kristendomen – och samma sak gäller buddhismen. De är alla tre religioner som på grund av sin gränslösa natur hör hemma överallt i världen. De är därför inhemska i samtliga länder.
De är alla privata trossystem som har en universell utbredning och en världsvid gemenskap. I nationen Sverige är man därmed lika mycket svensk oavsett vilken personlig konfession man har. Islam är svenskt och blågult!
Hans Norebrink, gudstroende vänstersocialist
# På mitt jobb Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (där jag är vårdarbetare/patienttransportör) hade muslimerna länge en liten fönsterlös källarskrubb, vilket jag agerade mot via insändare och skrivelser till sjukhusledningen. Nu har de fått lika bra lokaler som sjukhuskyrkan – stora, moderna, centrala, fönsterförsedda, och lokaliserade på bottenvåningen i mitthöghuset.
