Stora och ökande klasskillnader i Sverige

I Sverige finns stora skillnader mellan grupper med olika bakgrund och livsvillkor inom en lång rad viktiga områden, visar en ny rapport från SCB.

I rapporten konstateras bland annat följande:

Om fattigdom och inkomster:

• Det är betydligt vanligare med ekonomisk utsatthet (fattigdom) bland utrikesfödda än bland personer födda i Sverige.
• Ensamstående kvinnor med barn är ekonomiskt utsatta i betydligt högre utsträckning (fattigare) än ensamstående män med barn.
• Inkomststandarden har ökat – mest för höginkomsttagare, men även för låginkomsttagare, vilket medför att andelen personer med låg inkomststandard har minskat. Låg inkomststandard innebär att inkomsterna inte räcker för att betala nödvändiga omkostnader.
• Det är 26 gånger vanligare att barn med utrikes födda föräldrar lever med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med barn med inrikes födda föräldrar
• Den socioekonomiska segregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Segregationen är mest märkbar i storstäderna och förorterna.
• I fattiga områden (områden med socioekonomiska utmaningar) levde över 50 procent i åldersgruppen 0–19 år i ett hushåll med låg ekonomisk standard år 2018

Boende:

• Av befolkningen 16 år och äldre som bor i fattiga områden bor 15 procent i hushåll med fler än två boende per sovrum. I övriga områden är 4 procent trångbodda enligt samma definition.
• Personer födda utanför Europa är i högre grad trångbodda än såväl inrikes födda som födda i Europa utom Sverige. I fattiga områden är 30 procent av de födda utanför Europa trångbodda.

Hälsa:

• Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat stort och är mycket vanligare hos flickor och unga kvinnor än hos pojkar och unga män.
• Att avstå vård av ekonomiska orsaker är vanligast bland arbetslösa, följt av personer födda utanför Europa och personer som har en icke-heterosexuell identitet.
• Dödligheten i covid-19 var under våren 2020 högre bland låginkomsttagare (arbetare), för människor som immigrerat från låginkomstländer, för lågutbildade och ogifta äldre.

Utbildning:

• Den klassmässiga (socioekonomiska) bakgrundens betydelse för elevers resultat i skolan har ökat.
• I fattiga områden är färre elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram än i övriga områden.
• Bland skolbarn i årskurs 5, 7 och 9 som uppgav att familjens ekonomiska ställning inte var så bra hade 8 av 10 flickor, och fler än hälften av pojkarna, både psykiska och somatiska besvär flera gånger i veckan.
• Sedan början av 1990-talet har det skett en kraftigt ökad spridning i skolornas kunskapsresultat. Det beror till stor del på ökad skolsegregation
• Det är vanligare att unga vuxna med högutbildade föräldrar påbörjar en högskoleutbildning än att de med lågutbildade föräldrar gör det.
• Högutbildade, sammanboende och kvinnor lever längre.

Arbetsförhållanden:

• 2018 uppgav 5 av 10 arbetsgivare i städbranschen att de tvingas tumma på arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna för att klara konkurrensen. 2017 uppgav 3 av 10 arbetsgivare inom bygg-, transport-, hotell- och restaurangbranschen samt inom lant-och skogsbruk samma sak.
• År 2018 fanns det 127 000 arbetskraftsinvandrare i Sverige som inte var folkbokförda. Vissa återfinns i näringsgrenar där arbetsvillkoren inte alltid är goda. 29 procent av arbetskraftsinvandrarna var kvinnor. Av dem arbetade 21 procent främst i städföretag. Männen arbetade inom byggindustrin, i städföretag, och på hotell och restauranger.
• 2018 hade 15 procent av befolkningen en låg ekonomisk standard, vilket betyder att de lever i hushåll med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Det var en fördubbling jämfört med 1995, och beror på att medel- och höginkomsttagare haft en bättre inkomstutveckling än låginkomsttagare.

Det är några av en lång rad exempel i rapporten på områden där det finns stora ojämlikheter mellan olika grupper i Sverige.

– Vissa grupper i befolkningen är särskilt sårbara för olika typer av utsatthet som lämnar människor utanför i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig på SCB, i ett pressmeddelande.

Rapporten är ett resultat av att SCB har fått i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med Agenda 2030 och belysa det med en statistisk lägesbild. I fjolårets rapport konstaterade SCB att Sverige inte lever upp till alla målen som FN satt upp. Flera av utmaningarna som Sverige stod inför när Agenda 2030 spikades i FN:s generalförsamling kvarstår fem år senare.

– En stor och övergripande utmaning är att ojämlikheterna mellan olika grupper inte minskar. I stället ökar de på flera områden, säger Sara Frankl.

I Sverige ökar klyftorna i samhället. Det är ett tydligt resultat av den politik som förts under årtionden, en politik med skattesänkningar för rika som innebär minskade möjligheter för fattiga. Det handlar om nedskärningar och privatiseringar i vård, skola och omsorg vilket ökat klyftorna (segregationen) med bättre möjligheter för rika och sämre för fattiga.