Skogsutredningens förslag riskerar sammantaget att försvåra naturvårdsarbetet och underminera miljömålsarbetet i skogen. Det menar Naturskyddsföreningen, som är skarpt kritisk till många av de förslag som den statliga utredningen lägger fram idag. Utredningen visar det finns ett skriande behov av en samlad översyn av skogspolitiken.
– Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge både vad gäller den biologiska mångfalden och klimatet. Varken skogspolitiken eller lagstiftning rörande skog och skogsbruk har hängt med i samhällsutvecklingen, och istället för att leverera lösningar på de största kriser vi står inför riskerar den statliga utredningen att försvåra arbetet med en effektiv naturvård i skogen, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Naturskyddsföreningen har medverkat i utredningens expertgrupp och har haft en djup insyn i utredningens arbete. Föreningen är starkt kritisk till många av förslagen. Ett av förslagen som får kritik är förslaget om ett handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen. Programmet riskerar att skapa stora osäkerheter och en ryckighet i naturvårdsarbetet i skogen genom att bygga på politiska värderingar hos den regering som för tillfället sitter vid rodret.
– Det behövs inte ett nytt system för att arbeta mot de uppsatta målen. Istället behöver vi bygga vidare på det miljömålssystem vi redan har och ta utgångspunkt i kunskap om de faktiska biologiska behoven i stället för politiska prioriteringar, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen vänder sig även mot att många av de förslag som läggs fram leder till en minskad insyn i skogsbruket samt en ökad svårighet för civilsamhället att ta del av miljöinformation, delta i beslutsprocesser och ges möjlighet till rättslig prövning i linje med Århuskonventionen som Sverige har ratificerat. Det handlar bland annat om kortare handläggningstider för avverkningsanmälningar, att nyckelbiotoper ska tas bort ur Skogsstyrelsens register och att huvudspåret för skyddsarbetet i skogen ska ske på frivillig väg.
– Utan insatser från den ideella naturvården genom åren skulle stora arealer av skyddsvärda skogar ha avverkats utan någon som helst insyn. Att lägga fram förslag som motverkar det ideella engagemanget är därför inte bara otidsenligt, det kommer även underminera det svenska skogsbrukets trovärdighet på den internationella marknaden, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen menar att utredningen inte har lyckats med att förena internationella åtaganden om biologisk mångfald med en växande cirkulär bioekonomi. Istället läggs förslag som riskerar att underminera miljömålsarbetet och förändra skogspolitiken utan att en samlad utvärdering av den förda politiken har gjorts. Den starkt polariserade skogsdebatten som pågått i många år riskerar därmed att fördjupas.
– Dagens skogspolitik med frihet under ansvar har under många år gett upphov till starka motsättningar mellan stora delar av skogsbruket och grupper i samhället som värnar skogens andra värden, och där förtroendet för ansvariga myndigheter från många håll är i botten. Utredningen har misslyckats med att presentera förslag på en lösning på dessa konflikter. Tvärtom öppnas nu dörrar till nya konflikter i skogen, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen.
Enligt Naturskyddsföreningen finns det också en del bra förslag i utredningen. Bland annat välkomnas förslaget om ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen, samt att utredningen tydliggör det kunskapskrav i miljöbalken som redan gäller för skogsbruket. Föreningen välkomnar också förslaget om att de stora sammanhängande fjällnära skogarna med höga naturvärden ska skyddas.
Några som också är missnöjda med Skogsutredningen är Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Men de är missnöjda av helt andra anledningar än Naturskyddsföreningen. De är främst sura för att äganderätten inte stärks. Men det är självklart bar att äganderätten inte stärks. Äganderätten till skog och mark borde försvagas och förvandlas till nyttjanderätt på liknande villkor som mineralrättigheter och rättigheter till resurser i havet.
– Vi hade höga förväntningar på utredningen. Skogsägare har över tid upplevt en allt större rättsosäkerhet, gränserna för äganderätten har testats av myndigheterna som systematiskt tvingat många skogsägare till domstol för att få sin fråga prövad, säger Mathilda Clausen Wingårdh, skogsansvarig i LRF Hallands regionstyrelse, i ett pressmeddelande.
LRF menar det är upp till politikerna att fånga upp de delar av utredningen som kan leda till att de ursprungliga intentionerna i januariavtalet uppfylls. En del av utredningen som ändå inger vissa förhoppningar är förslaget om att skydd av natur i grunden ska bygga på frivillighet. Likaså menar de att det är bra att utredningen slår fast att nyckelbiotopsinventeringen i sin nuvarande form ska upphöra eftersom den bedöms strida mot förvaltningslagen. Detta är ett ställningstagande som är helt motsatt Naturskyddsföreningens inställning. LRF:s inställning är problematisk för det minskar de demokratiska möjligheterna att påverka. Deras hållning innebär en inskränkning av demokratin.
Skogsindustrin har en liknande uppfattning som LRF. De är missnöjda med att äganderätten inte stärks men nöjda med att möjligheterna för demokratisk påverkan av hur skogen nyttjas föreslås bli mindre.
Hela skogsutredningen:
- SOU 2020_73 Del 1– kapitel 1-8 (492 sidor)
- SOU 2020_73 Del 2(1)– kapitel 9-15 (492 sidor)
- SOU 2020_73 Del 2(2) – kapitel 16-18 samt bilagor (314 sidor)
