I den självbiografiska romanen Författaren utnämner Ivar Lo-Johansson Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch till arbetarlitteraturens ”grindstolpar”. (Redan 1952 hade för övrigt Åke Runnquist i boken Arbetarskildrare från Hedenvind till Fridell kallat just Hedenvind-Eriksson och Koch för ”arbetardiktens portalgestalter”.)
Rudolf Värnlund, Ivar Lo-Johansson och Eyvind Johnson på picknick med ”grindstolpen” Gustav Hedenvind-Eriksson
Även andra arbetarförfattare betraktade Hedenvind-Eriksson som något av en litterär fadersgestalt, inte minst Eyvind Johnson och Rudolf Värnlund. När jag läste hans debutroman – Ur en fallen skog (1910) – funderade jag på vad det var som kan ha fascinerat dem.
Kanske var det helt enkelt det faktum att en arbetare utan formell bildning kunde skapa en så säregen litterär stil och så självklart väva samman sin text med världslitteraturen (romanen går i dialog med såväl de nordiska sagorna som Bibeln och den klassiska dramatiken). Just det litterära hantverket framstår hur som helst idag som det intressantaste med Ur en fallen skog.
Dock slås man också av att romanen innehåller en del märkliga formuleringar om ras. På ett ställe hittar man exempelvis följande formulering, som tycks tyda på att ordet ”ras” egentligen syftar på klass: ”Gossen […] tycktes vara av bättre ras åtminstone vad hull och kläder beträffade”. Senare ges dock – till synes helt omotiverat – en beskrivning av en romankaraktär som verkligen grundas i rasistiskt tankegods:
Man skulle ha kunnat tro, att tiden lagt något ont i hennes väg, vilket för av folket antogs förorsakat av för sträng korsning som exempelvis mellan lappar och zigenare, finnar och tattare m. fl. raser.
Ett är väl säkert ändå, att det flöt mycket litet om ens något germanskt blod i Malins ådror.
Att Ivar Lo-Johansson var intresserad av – och höll sig med minst sagt märkliga teorier om – romer är väl bekant. Per-Olof Mattson har också identifierat nationalistiska drag i hans verk. Ämnet ”ras i svensk arbetarlitteratur” väntar dock på att bli ordentligt undersökt.
Magnus Nilsson
Tidigare publicerat på bloggen litteratur och klass. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0
