Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Antologin Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging og forskningstradisjon (red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen & Anemari Neple) utkom 2017. Det är den fjärde antologin som getts ut av ett nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskare sedan 2010. Läs mer …
I Fröken Forever skildrar Anamarija Todorov mänskliga relationer med utgångspunkt i omsorgsarbete på en förskola. Relationen mellan pedagog och barn är naturligtvis central, men även de mellan personal och föräldrar och mellan kollegor uppmärksammas. Läs mer …
Anna Williams, som är professor i litteraturvetenskap i Uppsala har – högst välförtjänt – tillägnats en festskrift med titeln Konstellationer. Två av bidragen handlar om arbetarlitteratur. Läs mer …
Efter att ha läst en del forskning om finsk arbetarlitteratur beslutade jag mig för att ta mig en titt på några skönlitterära texter också. Den första jag fick tag på var Pirkko Saisios debutroman Livets gång som kom ut 1975 (och som översattes till svenska av Jens Hildén redan samma år). Läs mer …
När förlaget Verso hade rea på e-böcker köpte jag bland annat Nanni Balestrinis We Want Everything: the novel of Italy’s hot autumn – i original heter den Vogliamo tutto (1971) och på svenska har den givits ut som Revolten i Torino (1972) – som handlar om de vilda och våldsamma strejkerna i den italienska industrin 1969, samt deras ekonomiska och politiska förutsättningar. Läs mer …
Valeria Luisellis The Story of My Teeth från 2015 (som är en version – inte någon översättning – av La historia de mis dentes, utgiven 2013) är en postmodern skröna om en man som kallas Highway, är världen bäste auktionsförrättare och har munnen full med Marilyn Monroes tänder. Läs mer …
Marxistisk litteraturvetenskap relaterar litteratur till samhällets bas. Under kapitalismen utgörs denna bas bland annat av det konfliktfyllda förhållandet mellan arbete och kapital. I allmänhet brukar de marxistiska litteraturvetarna hävda att litteraturen hör hemma i en ideologisk överbyggnad, som är betingad av förhållandena i basen och bland annat syftar till att legitimera dem. Läs mer …
Jag tycker att Susanna Alakoski är en av våra allra bästa arbetarförfattare (och då menar jag över huvud taget, inte bara i samtiden). Svinalängorna drabbade mig hårt när den kom ut för snart tio år sedan, och den har jag också sysslat väldigt mycket med i min forskning. Läs mer …
För tolv år sedan fick jag ett boktips, och nu har jag läst boken: Christa Wolfs Der geteilte Himmel (”Den delade himlen”, någon svensk översättning verkar inte finnas). Läs mer …
Det kan ibland ta ganska lång tid innan jag läser böcker som jag tipsats om. Men då och då är jag faktiskt snabb. För några dagar sedan pratade jag med en dansk vän som tyckte att jag borde läsa Hans Scherfigs Den lyckliga tiden (på danska Det forsømte forår). Och det har jag nu gjort. Läs mer …
I boken No Country: Working-Class Writing in the Age of Globalization anlägger Sonali Perera ett globalt perspektiv på fenomenet arbetarlitteratur. I en tid då kapitalismen, och därmed arbetarklassen, globaliserats kan vi inte, menar hon, betrakta arbetarlitteraturen genom en nationell optik. Läs mer …
Kristian Lundbergs En hemstad är en av de bästa böcker jag läst på länge. Tematiskt och stilistiskt ansluter den till Lundbergs tidigare prosaverk,Yarden och Och allt ska vara kärlek, och tillsammans kan de tre böckerna läsas som en trilogi om fenomenet klass. Läs mer …
Ivar Lo-Johansson sa att han skrev ”faktaboken” Statarklassen i Sverige för dem som inte trodde på skönlitteratur och därför inte tog hans statarromaner på allvar. Christer Enander och Kristian Lundberg tror i allra högsta grad på skönlitteraturen, men man kan mycket väl läsa deras brevväxling Hat & bläck som ett slags försök Läs mer …
För sin första bok, Förlossningen (2009), fick Måns Wadensjö Katapultpriset och med ABC-staden (2011) lever han i hög utsträckning upp till de förväntningar som debuten gav upphov till. Läs mer …
Ibland påstås det att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara unik. Detta stämmer, såtillvida att Sverige är det enda land i världen där arbetarlitteraturen erkänns som en av de centrala strömningarna i den moderna litteraturen. Men naturligtvis finns det arbetarlitteratur även i andra länder. Läs mer …
Boken Klasse(reise) i samtidslitteraturen som utkom i början av mars handlar om klass och klassresor i skandinavisk, tysk, fransk och italiensk litteratur. Läs mer …
Nu har Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforsknings sjunde forskningsantologi kommit ut. Den har titeln Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv och ges ut av Malmö University press. Läs mer …
Många böcker om kriminella, om kriminalitet och gängbrottslighet är tydlig arbetarlitteratur. Det handlar om litteratur som ser brottslighet som ett samhällsproblem och att personer från arbetarklassen alltid riskerar att hamna i brottslighet. Steget är inte så långt från bandet på Volvo till brottsligheten. Läs mer …
Ann-Sofie Hermansson uppvisar, utifrån vad som är gängse inom dagens socialdemokrati, en något annorlunda arbetslivskarriär. Som ung var hon truckförare på Volvo, varefter hon läste sociologi på universitetet, steg i graderna inom partiet och blev till slut under några år kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. En intern konflikt inom S förpassade henne bort från den positionen. Läs mer …
Henrik Johanssons Av kött och blod är en kollektivroman som skildrar kampen om arbetsvillkoren i ett restaurangkök i Malmö – en kamp som kulminerar när de anställda bygger en golem av kött och låter den slå ihjäl en av cheferna. Läs mer …