Sara Granér – All I want for christmas is planekonomi

I dagens Sverige är litteraturen en av de viktigaste arenorna för kritisk diskussion av det kapitalistiska klassamhället. En anledning till att det är så är att det delvis råder ett annat ideologiskt klimat inom litteraturen än i andra delar av samhället. Läs mer…

Anna Bondestam – Klyftan

På senare tid har den finlandssvenska arbetarförfattaren Anna Bondestam fått allt mer uppmärksamhet, inte minst tack vare litteraturvetaren Yasmin Nyqvist som skriver avhandling om henne och som publicerat en rad mycket intressanta artiklar om hennes författarskap Läs mer…

Atle Berge – Puslingar

Atle Berges Puslingar är en roman om en verklig händelse, den så kallade Kielland-olyckan. Alexander L. Kielland var en bostadsplattform (döpt efter en av Norges största författare) som kapsejsade på Nordsjön 1980. 123 personer omkom. Läs mer…

Helene Rådberg – Mammajournalerna

Helene Rådberg är huvudsakligen poet, men hennes senaste bok är en roman: Mammajournalerna.

Där ger hon med hjälp av olika texttyper – utdrag ur sjukhusjournaler, olika personers minnen, prosalyriska partier etc Läs mer…

Johan Jönson – Marginalia/Xterminalia

Johan Jönsons diktverk från 2019 utgörs av två böcker. Den första, som också är tjockast, har titeln Marginalia, men utgör enligt mig verkets centrum. Den innehåller en lång dikt som slirar mellan medvetandeström och teoretisk/politisk utläggning och som ständigt avbryts av repliker om diktjagets brist på pengar. Läs mer…

Om ”ras” i arbetarlitteraturen – Gustav Hedenvind-Eriksson

I den självbiografiska romanen Författaren utnämner Ivar Lo-Johansson Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch till arbetarlitteraturens ”grindstolpar”. (Redan 1952 hade för övrigt Åke Runnquist i boken Arbetarskildrare från Hedenvind till Fridell kallat just Hedenvind-Eriksson och Koch för ”arbetardiktens portalgestalter”.) Läs mer…

David Ericsson – Vad skulle vi göra om vi inte var rädda?

David Ericssons novellsamling Truckstop från 1999 fick bra kritik, vilket var välförtjänt. En recensent kallade rent av författaren för en ”landsvägens Leonard Cohen”. Kanske vore dock beteckningen ”landsvägens Ivar Lo-Johansson” rimligare. Läs mer…