Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Sista delen i Maksim Gorkijs självbiografiska romantrilogi har titeln Mina universitet. Den syftar på att huvudpersonen aldrig fick möjlighet att ägna sig åt formella studier och istället fick lära sig om livet genom att leva det. Läs mer …
Ute i världen (1917) är den andra delen i Maksim Gorkijs självbiografiska romansvit som inleds med Min barndom (1913) och avslutas med Mina universitet (1922). Dess tema är att världen är förskräcklig, att människorna beter sig som svin och att allt som borde vara vackert – särskilt kärleken –släpas i smutsen. Läs mer …
Jag har läst om Maksim Gorkijs Min barndom, som är den första delen i en trilogi med självbiografiska barndomsskildringar som utkom mellan 1913 och 1923 (de övriga delarna heter Ute i världen och Mina universitet). Denna trilogi inspirerade arbetarförfattare i hela världen att använda den egna uppväxten för att berätta om sociala förhållanden. Läs mer …
Kristian Lundbergs En hemstad är en av de bästa böcker jag läst på länge. Tematiskt och stilistiskt ansluter den till Lundbergs tidigare prosaverk,Yarden och Och allt ska vara kärlek, och tillsammans kan de tre böckerna läsas som en trilogi om fenomenet klass. Läs mer …
Ivar Lo-Johansson sa att han skrev ”faktaboken” Statarklassen i Sverige för dem som inte trodde på skönlitteratur och därför inte tog hans statarromaner på allvar. Christer Enander och Kristian Lundberg tror i allra högsta grad på skönlitteraturen, men man kan mycket väl läsa deras brevväxling Hat & bläck som ett slags försök Läs mer …
Den spanske författaren Isaac Rosas roman Den osynliga handen handlar om en grupp arbetare – bland annat en sömmerska, en murare, en kontorist och en väktare – som under mystiska omständigheter anställts för att arbeta inför publik. Läs mer …
För sin första bok, Förlossningen (2009), fick Måns Wadensjö Katapultpriset och med ABC-staden (2011) lever han i hög utsträckning upp till de förväntningar som debuten gav upphov till. Läs mer …
Ibland påstås det att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara unik. Detta stämmer, såtillvida att Sverige är det enda land i världen där arbetarlitteraturen erkänns som en av de centrala strömningarna i den moderna litteraturen. Men naturligtvis finns det arbetarlitteratur även i andra länder. Läs mer …
Jag har just läst om John Steinbecks roman Vredens druvor (1939) för tredje eller fjärde gången. Och att jag gjort detta beror inte främst på att jag tycker om boken (vilket jag i och för sig gör), utan på att jag hittat en ny utgåva Läs mer …
Nu har Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforsknings sjunde forskningsantologi kommit ut. Den har titeln Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv och ges ut av Malmö University press. Läs mer …
Många böcker om kriminella, om kriminalitet och gängbrottslighet är tydlig arbetarlitteratur. Det handlar om litteratur som ser brottslighet som ett samhällsproblem och att personer från arbetarklassen alltid riskerar att hamna i brottslighet. Steget är inte så långt från bandet på Volvo till brottsligheten. Läs mer …
Henrik Johanssons Av kött och blod är en kollektivroman som skildrar kampen om arbetsvillkoren i ett restaurangkök i Malmö – en kamp som kulminerar när de anställda bygger en golem av kött och låter den slå ihjäl en av cheferna. Läs mer …
Att sätta ord på individuella och kollektiva upplevelser i arbetslivet är en väsentlig del av den sociala kampen. Det är därför den nedtecknande arbetarlitteraturen under decennier och seklers lopp varit så värdefull. De idag tyvärr alltför sällsynta arbetsplatstidningarna utgör ett annat exempel och Föreningen Arbetarskrivare Läs mer …
Erika Runges Bottroper Protokolle är en klassiker inom den västtyska arbetarlitteraturen från efterkrigstiden. I boken redovisar Runge – som är mest känd som filmare och idag är verksam som psykoanalytiker – intervjuer som hon gjort med människor i gruvarbetarstaden Bottrop i Ruhrområdet. Läs mer …
Irrbloss och eld (som i original heter Irrlicht und Feuer) handlar om gruvarbetaren Jürgen Fohrmann. Han trivs inte med sitt jobb och när gruvan där han arbetar läggs ned bestämmer han sig för att prova på någonting nytt. Läs mer …
Max von der Grün var en av centralgestalterna i det uppsving för den tyska arbetarlitteraturen som inträffade under början av 1960-talet kring författargruppen Gruppe 61. Hans debutroman Männer in zweifacher Nacht (ungefär: ”Män i tvåfaldig natt”) från 1961 handlar om tre gruvarbetare som blir instängda i en gruva. Läs mer …
På 80-talet beslutade Günter Wallraff sig för att ta reda på hur det är allra längst ned på botten. Därför klädde han ut sig till turken ”Ali” och tog jobb på en bemanningsfirma som försåg stora industriföretag i Ruhr-området med arbetskraft. Resultatet belv boken Ganz unten (1985). Läs mer …
Alla klassamhällen försöker dölja att de är just klassamhällen. Därför är det svårt att prata om klass. Och att skriva skönlitteratur om klass är ännu svårare. För inom litteraturen är reglerna strängare än på andra områden, och de som sätter tonen i den estetiska debatten brukar vara ganska eniga om att klassamhället inte är något särskilt lämpligt motiv för lyrik, dramatik och prosa. Läs mer …
Anthony Cartwrights roman The Afterglow från 2004 handlar om några människor i det engelska industridistriktet the black country i närheten av Birmingham på 1990-talet. Luke, som är den som är närmast att vara huvudperson, är drygt 20 och jobbar i livsmedelsindustrin. Läs mer …
Lars Kramhøfts Husvild är en självbiografisk serieroman om en ung man med författardrömmar som hankar sig fram medelst tillfälliga skitjobb och ständigt flyttar mellan tillfälliga boenden. Läs mer …