Det är tre år sen det var möjligt att demonstrera i Göteborg på 1-maj. Pandemin satte stopp för det hela både 2020 och 2021. Men i år var det det dags igen. Det var folkligt och festligt. Trevligt och många människor att hälsa på. Men det var också mycket färre som demonstrerade i år än för tre år sen.
Vänsterpartiets demonstration innehöll 3 350 personer vilket är en minskning med 1 900 personer jämfört med 2019. Även de andra tågen var mindre än 2019. Syndikalisterna var 1 050, en minskning med 500, socialdemokraterna var 830 (-55) och Kommunistiska Partiet var 450 (-65). Minskning över hela linjen alltså. Orsakerna kan vi bara spekulera i.
Varför färre deltagare?
Årets 1-maj var en söndag med vackert väder. Vackert väder som varat under lång tid. Det brukar betyda att många åker till landet. Sannolikt var antalet demonstranter färre på grund av det. Pandemin har kanske också lett till förändrade vanor. Två års icke-demonstrationer har kanske medfört färre demonstranter för att folk vant sig vid att göra annat. 1968-vänstern blir äldre och skröpligare. Allt färre ger sig förmodligen ut på 1-maj.
Om det fanns några politiska skäl bakom minskningen är svårt att ha en uppfattning om men kanske spelar Ukrainakriget roll. I media framstår det ibland som om vänstern skulle stå bakom Ryssland och Putin vilket förstås är fel. Det är uppenbart och tydligt att en majoritet inom vänstern stöder Ukrainas rätt att försvara sig och därmed också vapenleveranser till Ukraina. Mot Rysslands krig och mot medlemsskap i NATO är också den gängse uppfattningen inom vänstern om vi ska döma efter hur det såg ut i de två demonstrationer jag observerade. De två klart största.
Jag såg mycket få personer jag kände i syndikalisternas tåg där jag brukar träffa på många jag känner. I Vänsterpartiet tåg såg jag fler. Samtidigt upplevde jag att inslaget av unga var klent. De dominerade syndikalisternas tåg men var en ganska liten del av vänsterpartiets demonstration.
Här kan ni se lite bilder från årets 1-maj.
