Idag är den gröna omställningen i Europa nästan helt beroende av Kina. Det är lika dåligt som beroendet av diktaturer i Mellanöstern och Ryssland för fossil energi. För den gröna omställningen behövs bland annat grafit och Kina är idag världens helt dominerande producent.
Grafit
Grafit består av rent kol, precis som diamanter. Trots detta finns det stora skillnader mellan dem som beror på kolatomernas uppbyggnad. Atomerna i diamant har ett kubiskt kristallsystem som gör diamant till det hårdaste materialet i naturen, medan kolatomerna i grafit förekommer i plana ytskikt av grafen.
Grafit har många användbara egenskaper, bland annat är den mjuk, lätt, flexibel och har en hög smältpunkt på 3 390 grader Celsius. Dessutom har grafiten hög termisk resistivitet, smörjförmåga och hög värme- och elledningsförmåga. Används bland annat för tillverkning av blyerts, smörjmedel, polermedel, grafitelektroder och smältdeglar.
Användningen till elektroder för batterier har ökat kraftigt som en konsekvens av den gröna omställningen och det kommer att öka ännu mer. Det är bland annat nödvändigt för produktionen av elbilar som ju kräver batterier. Batterierna är idag litiumjonbatterier vilka kräver elektroder av grafit. Dessutom används grafit även i bromsbelägg, avgassystem och motorer för bilar. Detta på grund av låg vikt och god smörjförmåga.
Omkring 68 procent av världens kända tillgångar av grafit finns i Kina, med Indien och Brasilien efter på fjorton respektive sju procent. När det gäller produktionen stod Kina för 62% år 2020 med Mozambique på andra plats och Brasilien på tredje.
Europa
Europas konsumtion av naturlig grafit uppskattas till ungefär 123 000 ton (2012), vilket är tretton procent av världens konsumtion. Nordamerika ligger på nio procent, medan Asien konsumerar 67 procent av all grafit i världen. EU importerar omkring 100 000 ton grafit varje år och är eller kommer att blir beroende av Kina om inte brytning av grafit påbörjas i Europa.
I Europa finns idag grafitbrytning i Kaisersberg i Österrike, Kropfmühl i Tyskland och Skaland i Norge. Skaland är den fjärde största grafitgruvan utanför Kina och stod för 2% av världsproduktionen år 2020. I Finland och Sverige planeras produktion och i Tjeckien finns kända fyndigheter.
Sverige
Karta: SGU
I Sverige finns stora mineraltillgångar på grafit, uppskattade siffror ligger kring tre miljoner ton grafit. Prospektering för grafit sker framförallt i norra delen av Sverige men även på andra platser. Grafit har brutits från och till på en plats i Sverige de senaste åren, Kringelgruvan i Ovanåkers kommun.
Några av de gruvprojekt som för närvarande finns i Sverige handlar om grafitfyndigheterna invid eller i närheten av Voxnan i Hälsingland. De tre fyndigheterna är Kringelgruvan öster om samhället Voxna, Mattsmyra och Gropabo norr om Voxna och Månsberg söder om Alfta (ligger inte i närheten av Voxnan) i Ovanåkers kommun.
I Kringelgruvan bröts grafit under åren 1996 till 2004. Just nu planeras för en öppning av gruvan igen, Den ägs idag av Woxna Graphite AB som är ett dotterbolag till Leading Edge Materials Corp i Kanada som dock har svenska ägare. Företaget avser också att tillverka grafitanoder (grafitelektroder).
Ett annat av de företag som planerar gruvbrytning i Sverige är Talga AB som ägs av det australienska företaget Talga Mining Pty Ltd. Moderbolaget som är börsnoterat i Australien heter Talga Resources Ltd. De innehar grafifyndigheter i Vittangi (Niska och Nunasvaara), Jalkunen och Raitajärvi i Norrbotten. De har planer på att bryta fyndigheterna i Vittangi liskom planer på att tillverka grafitanoder.
Utöver de nämnda grafitfyndigheterna finns det även en fyndighet i Uppland och en i Västmanland.
Läs mer:
- Brytning av sällsynta jordartsmetaller
- LKAB ska producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller
- Miljön och gruvan i Norra Kärr
- Leading Edge Materials och Norra Kärr
- Gamla järnmalmsgruvor blir som nya
- Gruvor behövs – men inte gruvan i Kallak
- Det krävs mer gruvbrytning i Sverige
- Det går inte att vara mot gruvbrytning om vi vill ha mer eldrivna fordon
