Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med över 20 procent det senaste året. Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige.
Livsmedel och alkoholfria drycker blev 20,95 procent dyrare mellan februari i fjol och februari i år. Detta enligt den senaste statistiken.
– Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Prisutvecklingen på livsmedel är bred. Några undergrupper sticker dock ut: Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet vill på grund av detta att regeringen kallar till sig de tre dominerande livsmedelsföretagen för att få kontroll på matpriserna. I praktiken är det dessa tre, Ica, Coop och Axfood, som kontrollerar den svenska marknaden och sätter priserna.
Regeringen bör enligt Vänsterpartiet i första hand försöka få till en frivillig överenskommelse med de tre matjättarna för att stoppa prischocken på mat, men samtidigt vara tydlig med att om detta misslyckas kommer staten gå in med lagstiftning för att reglera dagens marknadsmisslyckande.
Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi Detta samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel. Det är dags att regeringen ser till att få kontroll på de skenade matpriserna.
Matjättarna är inte tvingade att höja sina priser så mycket som idag. De gör rekordvinster, och har fått stöd av staten för att slippa bära kostnaden för de högre elpriserna. Dessa stödpengar verkar alltså uteslutande gått till högre vinst och inte lägre matpriser. Hushållen har fått bära hela kostnaden i krisen. Det är inte rimligt.
Pristak
Vad som dock är helt rimligt att införa ett pristak för att begränsa prishöjningarna:
I en rapport som släpptes i januari skriver Elisabeth Lindberg, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, om vad vi kan lära oss från tidigare kriser. Hon menar att erfarenheterna från prisstoppet 1970 är att det under en begränsad tid kan ha effekt, medan det på längre sikt måste användas med försiktighet: ”Att helt frysa prisnivån på vissa varor genom prisstopp är antagligen bara möjliga åtgärder i extrema situationer och under kort tid. Däremot kan pristak som är en lättare form av reglering behållas under längre tid.
Läs också:
- Matjättarna – Coop
- Rimliga matpriser är inte populism
- Matjättarna – ICA-gruppen
- Matjättarna – Axfood AB
- Mathandlarna – Lidl
- Mathandlarna – Bergendahls
