Avgiftsfri kollektivtrafik – en reform som gör skillnad

Den globala uppvärmningen är vår tids stora ödesfråga, men trots den allvarliga situationen är det tunnsått med politiska åtgärder som verkligen kan göra skillnad. En sådan åtgärd skulle vara att införa avgiftsfri kollektivtrafik i alla landets 290 kommuner.

Den privata bilismen står för runt 20 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser, en radikal ökning av resandet via kollektivtrafiken skulle vara en väsentlig insats mot den globala uppvärmningen. Avgiftsfri kollektivtrafik är ett handfast krav som är lätt att ta till sig och som många kan samlas kring.

Fördelningspolitik

Införandet av avgiftsfri kollektivtrafik skulle vara en träffsäker fördelningspolitisk åtgärd, en ekonomisk lättnad för studerande, sjukpensionärer, arbetslösa och andra låginkomsttagare. I exempelvis Göteborg kostar idag ett månadskort 835 kronor.

Tidningen Dagens ETC räknade 2020 på vad det skulle kosta om staden i stället helt och hållet finansierade resandet skattevägen och kom fram till att det skulle handla om en månatlig skattehöjning på 328 kronor – långt mindre än hälften av dagens avgift – vid en inkomst på 25 000 kronor. Skattehöjningen blir ännu mindre för dem som tjänar under och något mer för dem som tjänar över 25 000. Alla kontrollanter skulle kunna tilldelas mer meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Dessutom slapp vi biljetthanteringen, ett kalas som i Göteborg årligen går på över 100 miljoner kronor.

Än bättre rent fördelningspolitiskt vore det givetvis om avgiftsfri kollektivtrafik genomfördes generellt i hela landet, och då exempelvis finansierades med en återinförd skatt på förmögenheter – en klimatskatt.

Finansiering

Idag finansieras kollektivtrafiken ungefär till hälften av skatter och till hälften avgiftsvägen. Finansiering helt genom skatter beräknas betyda ett ökat uttag med ungefär 25 miljarder, vilket vore genomförbart mot bakgrund av antalet nya miljardärer i vårt land och utifrån att det totala skatteuttaget i Sverige, som andel av BNP, sedan 1990 minskat med över 370 miljarder kronor.

Ett ökat kollektivt resande för sannolikt också det goda med sig att antalet döda och skadade i vägtrafiken minskar betydligt. År 2022 dog 220 och 1 929 skadades svårt i trafiken. Vi kan spara såväl liv som lidande och det blir en ansenlig kostnadsbesparing för samhället.

Stadsplanering

I stadsplaneringen bör det kollektiva resandet få en tydligare central plats. Det kan exempelvis vara att ett nytt sjukhus byggs i direkt anslutning till ett buss-, spårvagns- eller tunnelbanestråk, eller att sluta anlägga lågprisvaruhus långt utanför städernas mer bebodda delar. Kollektivtrafiken måste byggas ut rejält. Bilismen måste inskränkas genom höjda trängselavgifter och mindre parkeringsutrymmen. Vi behöver hela innerstadskärnor med fler bilfria gator och en massiv satsning med fler och bättre cykelvägar.

Avgiftsfri kollektivtrafik är inte en dröm som aldrig praktiserats i det verkliga livet. År 2020 blev Luxemburg det första landet att införa det och bland Sveriges kommuner har redan idag Fagersta, Hallstahammar, Ockelbo, Sala och Surahammar helt avgiftsfria system.

Avgiftsfri kollektivtrafik är ett av vår tids viktigaste krav att kämpa för!

En ledare från tidningen Internationalen.

Läs mer om kollektivtrafik