Paula Mulinari om antirasism och förortskamp

Den 13 maj ordnar Socialistisk Politik tillsammans med Vänsterpartiet i Härryda och ABF Göteborg en nationell konferens på temat Rörelsekamp och demokrati underifrån. Här följer en intervju med en av deltagarna, Paula Mulinari.

Du ska vara med i panelen om antirasism och förortskamp. Hur ser ditt engagemang ut?

– Jag är aktiv i Vänsterpartiet och sitter i redaktionen för den antirastiska tidskriften MANA.

Vilket är ditt bästa exempel på hur en rörelse kan göra skillnad?

– Jag tror att rörelser gör skillnad även när man inte kan se att de gör skillnad, även rörelser som förlorar, gör skillnad. Vi kan inte mäta oss i termer av segrar, för vi förlorar allt för ofta, men samtidigt vet vi att utan rörelser vinner vi inget. Men för att vara lite optimist, den feministiska rörelsen(rörelserna) i Latinamerika de senaste åren har inte bara legaliserat abort i flera länder, utan i grunden förändrat synen på kön, sexualitet, och inte minst på vad en rörelse är.

– De har varit en rörelse som varit flera rörelser, som inte låtit sig begränsas utifrån iden att vi ska enas kring en sak (t ex abort) och sen inte drivit andra frågor, utan tvärtom har de drivit både abortfrågan och en rad olika frågor. De är en rörelse som gör skillnad i människor vardag, och som samtidigt varit visionära och utopiska i sina krav, och därmed förflytta horisonten för de möjliga på ett sätt, som för några år sedan verkade otänkbart.

Vad vill du särskilt lyfta fram på konferensen?

– I korthet: rasismen genomsyrar all politik idag, och att vi behöver ta frågor om rasism på större allvar.

Finns det en risk att de sociala rörelserna har spelat ut sin roll?

– Nej, absolut inte, det är ju trots allt endast de som kan skapa de förändringar som behövs.
Behöver de sociala rörelserna förnya sina arbetsformer?

– Ibland tänker jag att man kanske kunde bli bättre på att ta del av, och vara del i varandras kamper, till exempel att fack- föreningarna tog ställningar i frågor som hyresgäster kämpar för, eller asylfrågor. Det är så uppenbart att frågorna om hyror och matpriser hänger samman arbetsplatskamper, eller att migrationspolitiken i grunden är en arbetsmarknadspolitik. Det är både en fråga om arbetsformer och strategi.

Kjell Östberg

Ursprungligen publicerat i tidningen Internationalen.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Kjell Östberg on Patreon!
Become a patron at Patreon!