Vi vanliga arbetare har låg lön jämfört med medelklassens högre tjänstemän. Men socialdemokratiska arbetarpartiets ledare har också hög lön. Varför?
Magdalena Andersson (s) har nu en sammanlagd månadsersättning på 184 000 kronor. Lika mycket som statsminister Ulf Kristersson (m). Tanken är att sosseledaren ska ha en lika respektingivande lön som moderatledaren.
Men hallå! Socialdemokraterna kallar sig arbetarparti, och strävar officiellt efter jämlikhet. Men de tänker som borgare att ju högre lön, desto högre status! Helt fel tänkt om man är vänster.
Ett sant arbetarparti ser alla arbeten som viktiga och behövda, från lokalvårdaren till direktören, från gräsrötterna i partiet till ledarna för den samlade arbetarrörelsen – de fackliga och politiska delarna.
Så vanliga arbetare som blir politiska och fackliga ledare bör därför behålla sin vardagslön. Alltså praktisera det socialistiska arbetaridealet jämlikhet. Tjänstemän som blir vänsterledare får gärna sänka sin lön till en yrkesarbetarlön.
Om vi på vänsterkanten ska vara trovärdiga bör vi ju praktisera framtidssocialismen i vardagen, så långt som möjligt. Så kan vi redan nu i den konkreta vardagen ”delvis-bygga” socialism – genom jämlika löner. Verkstad istället för Prat. Sånt övertygar folk.
Detta praktiserar redan vänsterpartiets (och miljöpartiets) politiker genom att leva på enbart riksdagsarvodet på 73 000 kronor i månadsersättning. Vänsterpartiet har dessutom en partiskatt som ytterligare närmar partiledarna och de vänsterpartistiska riksdagsledamöterna till en yrkesarbetarlön. Så visar och praktiserar en socialismens grundläggande jämlikhetsideal.
Jämlikhetsideal
De borgerliga partierna gör precis tvärtom, i enlighet med sina kapitalistiska ojämlikhetsideal. Deras partiledare får dels behålla hela riksdagsarvodet, dels skjuter deras respektive parti till mer pengar till sina partiledare. Resultatet blir Ulf Kristersson 184 000 kronor i månadsersättning. Ebba Busch 174 600, Johan Pehrson 159 600, Jimmie Åkesson 146 500.
Men som partiledare har man ett krävande ansvarsfullt jobb, motsvarande en hög tjänstemannalön – ska man då inte ha en motsvarande tjänstemannalön? Jo, så resonerar borgerligt tänkande människor (inklusive många arbetare). Fast är inte undersköterska, förskolelärare och busschaufför också krävande och ansvarsfulla arbeten? Absolut!
Men då vill väl ingen bli politiker om de inte får en ordentlig lön? Hur ska vi då få kompetenta människor som tar politikerjobben? Ja, återigen ett borgerligt tänkande som utgår från att människan enbart är självisk, utan ideal. Ett politikerjobb är för dem bara ett steg i den personliga karriären.
Se alla borgerliga och socialdemokratiska politiker som efter de politiska åren fortsätter karriären i det privata näringslivet. Förvisso är det ofta så.
Fast det finns också många politiker, främst i kommunpolitiken, som arbetar ideellt utifrån en vilja att förbättra samhället enligt deras visioner. Som vänsterns politiker.
Detta är ju även en fråga om hur man ser på människans natur – som outtalat ligger som grund för många politiska debatter. Borgarna utgår från egoism som människans drivkraft, socialisterna menar att människan i grunden är ganska snäll och solidarisk. Kort svar: Vetenskapen visar att vi har båda sidor: Själviskhet och osjälviskhet (altruism).
Vi kan alltså såväl bygga jämlika samarbetande samhällen, som ojämlika konkurrerande (hierarkiska). Att börja med jämlikare löner i politiken är ett viktigt reellt och symboliskt steg framåt.
Jämlikhet är socialismens hjärta.
Hans Norebrink
