Efter 25 år som kund fick Said Agai i våras beskedet från Swedbank att kontot stängs ner. Den svensk-kurdiska föreningen “Stöd till kurdiska barn”, eller Kazîwey Rojhelat, som den också kallas fick utan närmare förklaring beskedet att Swedbank stänger ner ger föreningen en månad på sig att hitta en ny bank.
Said Agai, som varit banken trogen under alla år, har försökt allt för att få svar på varför banken avslutar kundrelationen. Men utan resultat.
Det enda han kan tänka sig är att föreningens omsättning mångdubblades i vinter när de samlade in pengar till utsatta kurder som behövde hjälp i diktaturens Iran.
Nedstängningen av kontot kommer samtidigt som Swedbank går ut i en enorm och landsomfattande reklamkampanj där de betonar att banken är för alla de som vill starta en förening.
Vad reklamkampanjen inte nämner är att det är svårare än någonsin för ideella föreningar att över huvud taget ha bankkonton hos Swedbank och andra svenska banker.
Nedstängda bankkonton
De senaste veckorna har Blankspot publicerat en rad granskningar av enskilda svensk-kurdiska föreningar vars bankkonton stängts ner efter att ha genomfört utlandstransaktioner.
Utöver det har vi totalt har vi talat med mellan tjugo och trettio föreningar som antingen har fått sina konton avstängda eller förhindrats från att genomföra transaktioner till bistånd eller utlandsverksamhet.
Runt hälften av dem har fått sina bankrelationer avslutade och resterande har hotats med det.
Bland föreningarna som vi talat med omsätter flera mångmiljonbelopp. Flera är dessutom medlemmar i diverse branschorganisationer så som Giva Sverige och genomgår årlig granskning av auktoriserade revisorer.
En företrädare vi talar med berättar att både han och hans förening blivit avstängda.
Länderna som föreningarna vi talat med arbetar i är Armenien, Irak, Iran, Moldavien, Libanon, Syrien, Turkiet och Ukraina. Samtliga är länder som antingen drabbats av naturkatastrofer eller varit inblandade i en väpnad konflikt där det finns ett betydande behov av hjälpinsatser.
Ny penningtvättslagstiftning
Från den 1 januari 2023 trädde de nya bestämmelserna i penningtvättslagen i kraft. De innebär bland annat ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter, men också en ökad upplysningsskyldighet från kreditförvaltare (så som banker).
2022 uppdrogs Finansdepartementet att genomföra en utredning om att ta fram förslag på hur Sverige påverkas av EU:s nya lagstiftningspaket från 2015 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Efter dialog mellan finansdepartementet och aktörer inom civil sektor lade finansmarknadsminister Niklas Wykman till ett tilläggsdirektiv om att värna om ideell sektor. I direktivet framgår det att två särskilda experter ska nomineras från ideell sektor för att delta i utredningen som förväntas vara klar sista augusti 2024.
Dessutom lyfts frågan i en nyligen färdigställd utredning på 1 400 sidor om Staten och betalningarna, som är ålagd för en remissrunda.
Bankernas minskade risktagande
I utredningen av EU:s överstatliga myndighet European Banking Authority (EBA) rapport från 2022 om betaltjänster framgår det att frågan om bankers riskaptit – vilja att handha kunder som de anser innefattar hög risk – påverkas av den nya lagstiftningen från 2015.
I den svenska utredningen sammanfattas EBA:s bedömning med att vissa kundkategorier, däribland asylsökande och intresseorganisationer (däribland föreningar), drabbas särskilt av utökade kontrollfunktioner från bankerna.
Samtidigt har biståndsorganisationer i regel många och små transaktioner från privatpersoner, vilket minskar möjligheten till spårbarhet.
Röda solen
Det exemplifieras av föreningen Röda Solen, som Blankspot publicerade en artikel om, där omsättningen är på ett par hundra tusen per år. Samtliga ingående transaktioner kommer från privata givare. De allra flesta utgående transaktioner, utöver administrationskostnader i Sverige, sker till högriskländer som Turkiet och Syrien.
Röda Solens bank SEB krävde i mars en kundkännedomsrapport där ett trettiotal transaktioner skulle redogöras för, däribland ingående transaktioner från privata givare i bland annat Danmark.
Efter att Röda Solen redogjort, efter bästa förmåga, för så väl intäkter som utgifter stängdes kontot ner utan någon vidare förklaring.
Det är, som nämnt, bara ett av flera exempel, men som får särskild politisk betydelse då föreningen liksom flera andra svensk-kurdiska föreningar råkat på problem med bankerna det senaste året.
A Demand For Action
Den undersökande journalisten Nuri Kino som är ordförande för människorätts- och biståndsorganisationen A Demand For Action, som har verksamhet i bland annat Libanon och Ukraina, berättar för Blankspot att de länge följt frågan och att utmaningarna blivit fler den senaste tiden.
– Mindre aktörer har redan blivit drabbade. De som till exempel samlat pengar till offren för kriget i Ukraina och för jordbävningsdrabbade i Syrien och Turkiet. De hör av sig till oss och säger att de inte kan bidra i framtiden för att de har fått sina konton stängda, säger Nuri Kino som är en grundarna till organisationen som bildades 2014 under de värsta övergreppen från Islamiska staten mot religiösa och etniska minoriteter i Mellanöstern.
A Demand For Action samarbetar med en rad mindre aktörer i Sverige som samlar in pengar till dem som sedan används i verksamheten på plats i länderna där de arbetar.
Begränsningar
I några av länderna, till exempel Libanon och Syrien, sker de flesta transaktioner genom kontanter i och med att länderna antingen är under sanktion eller har en finansiellt instabil situation.
– Det stora problemet för oss är att vi inte kan ta ut kontanter längre. I vissa av de länder vi arbetar fungerar inte annat än just kontanter. Det begränsar vårt arbete, säger Nuri Kino.
Men den större oron för Nuri Kino är att det inte går att lita på bankkonton som arbetsredskap vid akuta insatser. Han exemplifierar det med de insatser som A Demand For Action hade i Ukraina.
– Den 2 mars 2022 kom vi fram till gränsen till Ukraina. Tiotusentals människor, de flesta barn och kvinnor, flydde i panik. De allra flesta hade bara kläderna de hade på sig som bagage. Om inte det svenska civilsamhället, alltså mindre svenska föreningar, snabbt kunde agera och skicka förnödenheter och betala för bussar som tog flyktingar till Sverige hade det varit förödande för ukrainska flyktingar, säger Nuri Kino.
Giva Sverige
Branschorganisationen Giva Sverige som kvalitetssäkrar ideella organisationer och är medlem i EFA, European Fundraising Association publicerade tidigare i år en rapport tillsammans med NOD om ideell sektors relation till civilsamhället.
I rapporten framgår det att ideell sektor upplever en betydligt högre grad av besvärlig administration gentemot banker än vad de gjorde tidigare. Det innefattar inte bara organisationer med utlandstransaktioner, utan även allt från idrottsföreningar till hembygdsföreningar.
Nya penningtvättslagar
Som bakgrund beskrivs EU:s utökade penningtvättslagar från 2015 där mer ansvar läggs på banker för att öka sin kundkännedom.
Rapporten konstaterar att konsekvensen är ökad administration för så väl banker som kunder, men också att vissa tjänster inte kan utföras. Däribland tas frågan om utlandsbetalningar upp som ett särskilt problemområde för ideella föreningar som har utlandsverksamhet.
Flera medlemsföreningar redogör för att möjligheten till att välja bank är begränsad till den bank som önskar ha dem, snarare än de som är rimliga.
Däremot lyfter rapporten att ideella föreningar också behöver ökat stöd för att öka transparensen i sin kundrelation gentemot bankerna.
Under 2023 upplever dessutom föreningar som vi talar med en eskalering i problemet.
Kritik mot den nya lagens tillämpning
Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh är kritisk till hur ideell föreningar förbises och menar att det i längden är ett demokratiskt problem.
– Rapporten ger en bild av konsekvenserna när bankerna riskminimerar för att undvika sanktioner. När bankerna inte vågar eller vill godkänna enskilda föreningar som kunder för att de anser sig inte ha tillräcklig information eller insyn, begränsar det medborgarnas möjligheter att engagera sig i föreningslivet. Därför blir det ett demokratiskt problem, men det ökar ju också riskerna om föreningar och organisationer måste sköta sin ekonomi vid sidan av banksystemet.
Charlotte Rydh menar att det krävs att branschen tar ett större ansvar för att bistå föreningar som drabbas.
– Det skulle dock vara möjligt att hantera det både genom att bankerna i högre grad sätter sig in i hur de kan riskbedöma en förening eller stiftelse, vilket också European Banking Authority gett riktlinjer om. Men givetvis också genom att organisationer i högre grad får stöd i att förstå vad som efterfrågas.
Dessutom säger Charlotte Rydh att ideella föreningar förhindras och försvåras i sitt arbete att bedriva verksamhet.
– Utan bankkonto och andra banktjänster som digitala betalningar är det svårt, för att inte säga omöjligt, för de flesta föreningar och organisationer att verka. Det går inte att hantera någon ekonomisk aktivitet för föreningen som tar emot medlemsavgifter, gåvor, inbetalningar för aktiviteter eller betala hyror och andra inköp.
MUCF
Även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som betalar ut statsbidrag till föreningar ger ett liknande perspektiv, även om de inte upplevt ett besvär i sina granskningar.
Genom sin pressavdelning skriver de att bankkonton är en grundförutsättning för föreningar att driva verksamhet.
– Avdelningen för statsbidrag har inte stött på det här problemet i myndighetens granskningar av organisationer med bidrag från MUCF. Men vi har blivit varse problemet på andra sätt. Myndigheten ser också utmaningarna för civilsamhället, då innehav av ett bankkonto är en grundförutsättning för att kunna bedriva föreningsverksamhet.
Storbankernas svar
När Blankspot kontaktar flera av de största storbankerna (Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea) svarar de samma sak: att deras bedömningar är baserade på det lagrådsutrymme de har.
Det finns med andra ord en diskrepans mellan de politiska besluten, bankernas utförande och kundernas tillgång till banktjänster.
Storbankerna skriver också att de inte kan dela till statistik på hur många konton de stängt ner för ideella föreningar. Det framgår inte heller i svaren om de för sådan statistik.
Handelsbanken svarar däremot att de ser en ökning i antalet “Suspicious Activity Reports”, så kallade SAR-ärenden, som de skickar till Finanspolisen. Det kan ses som en indikation på att regelverket både fungerar och hårdnat.
SAR-ärenden
I den senaste rapporten från Finanspolisen för åren 2018 till 2022 är det tydligt att misstankeärenden, eller så kallade Suspicious Activity Reports (SAR), har ökat.
2018 rapporterades 19 306 ärenden till dem och 2022 hade det mer än fördubblats till 45 113.
Det framgår också att den absoluta merparten av ärenden har rapporterats från banker (75 %). Endast mindre än 1 % är från icke-finansiell sektor, däribland ideella föreningar.
Trots att antalet rapporterade SAR-ärenden är marginella inom ideella föreningar så drabbas sektorn hårt av bankernas allt hårdare kontrollfunktioner.
Tidigare års statistik visar att de allra flesta inrapporterade ärenden handlar om penningtvätt snarare än terrorfinansiering, som 2020 begränsades till ett par hundra inrapporterade fall. Det är den senaste specificerade siffran vi finner.
Regeringens inställning
När vi kontaktar finansmarknadsminister Niklas Wykman delar han genom sin pressekreterare de pågående utredningarna och hänvisar till processen med dem.
Men efter att vi upprepat en fråga om att flera ideella föreningar i dagsläget stängs ner av bankerna hänvisar de till Finansinspektionens experter.
Finansinspektionens presstjänst skriver att de är väl medvetna om problemet, men hänvisar till att det är bankernas uppgift att följa den rådande lagstiftningen.
– Vi är tacksamma för all information som vi får om organisationer som nekas tillgång till banktjänster. Det här är ett stort problem, det vet vi, och det är naturligtvis olyckligt att ideella föreningar drabbas. Samtidigt är det viktigt att bankerna följer de regler som gäller för penningtvätt- och terrorismfinansiering, vilket bland annat innebär att de måste vara uppmärksamma på allvarliga risker som till exempel utlandstransaktioner till högriskländer.
Vidare skriver de att det pågår en dialog för att se hur banktjänster ska kunna erbjudas till kunderna utan att regler riskerar att brytas.
– Lagstiftningen i dag är konstruerad på så vis att konsumenter har rätt till ett konto med grundläggande betaltjänster. Men för företag, organisationer och föreningar gäller inte detta. Där står det bankerna fritt att själva besluta om vilka som får ta del av deras tjänster. Så ser det ut i många EU-länder. Men det pågår en diskussion kring detta på olika nivåer, både i Sverige och i EU, hur tillgång till banktjänster kan ges utan att regler bryts, och förhoppningsvis kan situationen förbättras.
Lösning på gång?
Till att en lösning kommit på plats, vilket sannolikt dröjer till efter tilläggsdirektivet till den statliga utredningen, tagits i beaktande i augusti 2024 finns det lite som tyder på att nedstängningen av föreningars bankkonton kommer att avstanna.
Tvärtom hör fler och fler ideella föreningar och dess företrädare av sig med liknande upplevelser.
Utmaningen är känd inom både ideell sektor och politiken, men bankernas reaktion till den nya lagstiftningen visar på få medel för att bromsa utvecklingen.
Rasmus Canbäck
Tidigare publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE
Läs också:
- Swedbank stänger ner kurdisk förenings bankkonto
- Ännu en kurdisk organisation har blivit av med sitt bankkonto
- Betalade för att läsa svenska vänstertidningar – då stängde banken kontot
- Efter Blankspots granskning: V kräver svar av ministern
- Ali Esbati: ”Det här är en fråga för riksdag och regering”
