Totalt finns det 4 600 personer som har rätt bedriva renskötsel i Sverige (2020). Bara cirka 200 av dem har tillräckligt många renar (fler än 500) för att kunna försörja sig på renskötsel. Totalt anses 2 500 personer få hela eller delar av sin försörjning från renskötsel. Cirka 1 110 personer är registrerade som renskötare.
De flesta medlemmar i samebyarna och renägare har därför, i likhet med de flesta samer, andra arbeten som de huvudsakligen försörjer sig på. Alla renägare är inte heller samer utan i koncessionssamebyarna finns många andra renägare.
Det finns också uppgifter om hur många renar det finns så Hanne Kjöller som skriver om detta i DN har uppenbarligen inte kollat upp saken ordentligt. Situationen är dock mer komplicerad än Hanne Kjöller ger vid handen.
Renskötsel och samebyar
Visserligen går det att se renägarna som en elit, en överklass bland samerna. De har rättigheter som andra samer inte har. Men det är inte de själva som sett till att det blivit så. Utan det är den svenska staten.
Samebyarna är från början en konstruktion av den svenska staten för att kontrollera samerna. Staten bestämde att bara renägare kunde vara medlemmar. De infördes i samma veva som staten lade beslag på den mark som tidigare kan sägas ha tillhört ingen och utnyttjades kollektivt av samerna. Det är också svenska staten genom Länsstyrelserna som bestämmer hur många renar som en sameby får ha.
Hela systemet måste förändras. Det är uppenbart. Samebyarna måste bli mer demokratiska och öppna för alla. Renägande borde inte vara ett krav. Alla samer ska samtidigt ha rätt att äga renar. Samer som inte kan koppla sin förfäder till nån nu existerande sameby ska kunna bilda nya. Ägandet av den statliga marken i Norrland borde återgå till samerna. Men först efter att samernas organisationsformer gjorts fria och skiljts från inflytande från den svenska staten.
Jakt och fiske
Ett problem i sammanhanget är att den svenska staten skänkt mark till svenskar och att det numera bor en massa svenskar och finnar i samernas traditionella områden. De äger också mark.
Fisket och jakten borde därför tillhöra jakt och fiskevårdsområden som representerar alla intressenter som äger mark i renskötselområdet och de andra områden som omfattas av mark som ägs av samebyar efter att det tagit över statens mark. Att alla markägare i ett visst område är med i fiskevårdområden är det normala i Sverige. En sådan lösning skulle kunna minska motsättningarna mellan samer och svenskar.
Det borde vara fritt att etablera sig som renägare och renskötare för den som vill och är same. Alla borde också kunna vara med i samebyar eller motsvarande. Det skulle kanske minska motsättningarna inom den samiska gruppen. Motsättningar som skapats av den svenska staten genom tvångsförflyttningar, skapandet av samebyar och annat.
I koncessionsamebyarna får också andra än samer vara medlemmar. Den lösningen skulle kunna gälla för renskötsel utanför renskötselområdet medan samerna skulle kunna ha ensamrätt inom renskötselområdet.
Läs mer:
- Sveriges samebyar
- Samerna ska bestämma om jakt- och fiskerätt inom samebyars områden
- Samebyar representerar inte samerna
- Historiskt ägande av skog i Sverige under 1900-talet
- Gruvbrytning och rennäring
