Joakim Medin är en frilansjournalist och författare som tidigare skildrat det kurdiska folkets situation, kamp och konflikterna i området där det är bosatt i böckerna Kobane (2016) och Amanda (2022, med Patricio Galvez). Nu är han aktuell med en ny bok i ämnet, Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap.
Sveriges relation i solidaritet med det kurdiska folket har djupa rötter, här finns en stor och politisk aktiv diaspora som har kunnat verka relativt fritt.
De svenska kurdernas bidrag till den kurdiska kulturen och det kurdiska språket är dessutom omfattande. Sverige har spelat en oerhört stor roll vad gäller värnandet om och bevarandet av det kurdiska språket. Tusentals boktitlar, hundratals musikalbum samt tiotals tidskrifter på kurdiska har publicerats här i landet.
Faktumet att kurder utsattes för övergrepp och behandlades fruktansvärt illa i efterdyningarna av mordet på Olof Palme förtar inte helhetsbilden. Allt detta har självklart retat gallfeber på regimen i Ankara och förklarar varför Erdogan ställer sig till ett sådant besvärande motvärn nu när Sverige är på väg in i Nato. ”Sverige har stuckit ut”, som Turkietkännaren Paul Levin uttrycker det i Medins bok.
Avtalet med Turkiet
Medins huvudsyfte är att utröna hur situationen för kurder i Sverige förändrats – och försämrats – efter att Sverige och Finland med Turkiet ingick det famösa trepartsavtalet i Madrid, juni 2022, bortom de tydliga yttre dragen med godkännande av svensk vapenexport till Turkiet, indraget stöd till de syriska kurderna och att det blivit kutym bland ledande svenska politiker att nu referera till Turkiet som en ”demokrati”.
Vad innebär det i realiteten att Sverige lovade att inrätta en ”permanent mekanism” för samarbete mellan Säpo och den turkiska säkerhetstjänsten, varav den i maj 2023 skärpta svenska terrorlagstiftningen utgör en beståndsdel?
Medin tillägger i förordet:
Men jag skulle lika gärna kunna säga att jag fick idén att skriva den här boken redan 2020, i samband med att jag intervjuade några kurder som råkat ut för väldigt märkliga behandlingar av Säpo och Migrationsverket.
Jag förstod att jag kommit något nytt på spåret. Sedan dess har jag grävt och nystat och funnit att Säpo börjat ett nytt arbete där man granskar den kurdiska politiska miljön i Sverige mycket hårdare. Det har lett till att en mängd människor har klassats som hot mot det svenska riket. Ingen har fått veta varför på grund av Säpos sekretessregler, men den röda tråden är att Säpo på oförklarlig grund kopplar samman dem med den terrorlistade PKK-rörelsen.
Ingen vill prata
Vi får följa Medin i ett grävande journalistiskt arbete modell svårare. Ett flertal politiker han söker gör sig otillgängliga efter att han talat med deras pressekreterare. Statssekreterare och politiskt sakkunniga vill inte ens ställa upp anonymt – och, som sagt var, hos Säpo är det bara rullgardinerna nere.
Det Medin tvingas luta sig mot är någon tidigare anställd på Säpo, initierade personer inom den svenska forskarvärlden samt givetvis en mängd enskilda kurder som råkat illa ut och fått sin vardag slagen i spillror. De allra värsta och mest hårresande exemplen är två fall där de utsatta direkt efter att de utvisats till Turkiet hamnat i fängelse med mångåriga straff som konsekvens.
Vi ska då också ha i minne att de flesta länder inte utvisar till Turkiet utifrån de premisser som nu Sverige ägnar sig åt, mot bakgrund av det här ytterst rättsosäkra läget och den uppenbara risken att personerna det handlar om kan komma att utsättas för tortyr.
Läsandet av Medins bok får mig att tänka på en annan tid när den svenska politiska makten agerade på ett ytterst hedervärt sätt: Chile efter militärkuppen 1973 då ambassadör Harald Edelstam, starkt uppbackad av statsminister Palme, med sina modiga ingripanden räddade så många liv.
Men om det var en av de uppenbara ljuspunkterna i svensk utrikespolitiks historia utgör kanske det som just nu händer det värsta av vedervärdigheter. Jag kan bara önska att Joakim Medins ambitiösa och välinitierade bok når fram till många läsare.
Anders Karlsson
Tidigare publicerat i Internationalen.
