En rapport som visar att den svenska narkotikapolitiken är ett enormt misslyckande har just presenterats. Den kostar en massa pengar till ingen som helst nytta. Polisen och rättsväsendet lägger ner en massa resurser på ingenting. Förmodligen fungerar dagens svenska narkotikapolitik som ett sätt att förvärra brottsligheten genom att narkomaner förblir brottslingar och förblir utlämnade till de kriminella gängen. Rapporten föreslår att eget bruk av narkotika samt innehav för eget bruk av narkotika borde avkriminaliseras.
I det läget publicerar ETC en intervju och hyllningsartikel med en för detta kriminell machoman, Louie Marti, som förordar hårdare straff för alla narkotikabrott inklusive eget bruk. Något som inte skulle förändra ett dugg. Utan snarare öka brottsligheten. Han vill faktiskt ha hårdare straff för all brott. Trots att det är kontraproduktivt, dyrt och icke-fungerande.
Det är en hyllningsartikel till en man som hävdar att vi måste ha hårda macho-poliser för att få ordning på situationen. Han kallar det problemen som finns i Sverige för ett inbördeskrig trots att brottsligheten minskar. Hans åsikter har ingen som helst bäring på verkligheten där polisen i Göteborg visat att mjuka metoder, dialog med människor och samarbete med andra myndigheter är det som fungerar bäst för att bekämpa våldet i kriminella miljöer.
Reaktionärt och obehagligt
Marti framstår i artikeln som en obehaglig man. En Jan-Emanuel, en man som anser att en man ska vara stor, stark och bestämma. En man som tycks ha en enormt överdriven tro på sin egen betydelse. Att han är bättre än alla andra. En man som producerar barn och inte får eller skaffar barn. Som om barn var en sak.
Jag förstår inte varför ETC publicerar en hyllningsartikel till en så reaktionär man som Marti. Jag förstår inte varför ETC publicerar en hyllningsartikel till en man som hyllar hårdare straff. Det är att lyfta fram en reaktionär syn på brott och straff som inte hör hemma i en vänstertidning.
Tyvärr är det också i linje med tidigare artiklar som ETC publicerat om brott. Exempelvis intervjun med den reaktionäre polischefen Jale Poljarevius. En artikel om en polischef som jag kritiserat vid flera tillfällen. Och en artikel som jag också kritiserat i två artiklar. Den som skrivit artiklarna om Marti och Poljarevius är Gunnar Wesslen och det är inte de första gångerna han presenterat felaktiga och reaktionära ståndpunkter om brottsligheten.
ETC:s artikel om Marti fungerar som ett försvar för en dålig och misslyckad narkotikapolitik. Dessutom som ett försvar för den högerpolitik som ständigt kräver hårdare straff. Det är bedrövligt.
Läs mer:
- Varför intervjuar ETC en av landets sämsta polischefer?
- Polisregioner med ”hårda tag” har fler dödsskjutningar
- Avkriminalisera eget bruk av narkotika
- Poljarevius – en misslyckad polischef
- Gunnar Wesslén i ETC ute och cyklar om rättssäkerheten
- Märklig och delvis felaktig beskrivning av gängen i ETC
- Fegt att inte utreda avkriminalisering
